I helgen hävdade P1–programmet Medierna att det är kvacksalveri och pseudovetenskap att säga att en kostförändring kan främja en hormonell hälsa hos kvinnor. Som grund för detta hade de ett inlägg på Instagrams Threads av Jacob Gudiol, som saknar utbildning inom området. Låt oss granska vad vetenskapen egentligen säger.

Ofrivillig barnlöshet är ett folkhälsoproblem. Ungefär var tionde par drabbas. Det finns många orsaker till detta, en av dem är hormonella rubbningar hos kvinnor. Cirka 15–20 procent av alla fertila kvinnor har till exempel polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, som leder till utebliven ägglossning.

I det läge som råder – då många får kämpa hårt för att bli med barn – är det viktigt att utnyttja alla tänkbara behandlingar. Men i helgen avfärdade P1:s Medierna en sådan som ”kvacksalveri och pseudovetenskap”. Låt oss ta allt från början.

Jacob Gudiol svingar sin höger – och Medierna lyssnar utan kritik

För ungefär en vecka sedan hade SVT Öst ett inslag och en artikel om att hormonvänlig mat trendar i sociala medier. De lyfte två kvinnliga influerare – Sara Norrbom och Susanna Moen –som sprider information om att en kostomläggning kan hjälpa kvinnor som har en hormonell obalans. I inslaget säger Sara Norrbom bland annat att ”näringen egentligen är byggstenarna till våra hormoner” och kvinnor med hormonella problem bör dra ner på ”koffein, alkohol och processad mat”. Dessutom menar hon att det är bra att äta en ordentlig frukost eftersom det ”gör att blodsockret ligger stabilt” och att blodsockret är ”nära kopplat till våra hormoner”.

Inslaget fick fysioterapeuten Jacob Gudiol att reagera. På Threads skriver han att inslaget är ”pinsamt och dåligt av SVT” och beskriver det som ”fantasier som trendar”. I inslaget citeras en anonym överläkare som menar att idén om hormonvänlig mat saknar evidens. Jacob Gudiol skriver att när läkare säger så, då ska man skrota artikeln.

I lördags lyfte sedan P1:s Medierna detta. De citerar Jacob Gudiol och kallar inslaget för kvacksalveri och pseudovetenskap. Men är det så? Ägnar sig dessa kvinnor åt ogrundade fantasier och kvacksalveri? Låt oss börja med påståendet om blodsockret och hormonerna.

PCOS orsakas av höga nivåer av insulin i kroppen

PCOS är alltså den hormonella rubbning som flest fertila kvinnor har. En nyckelfaktor i utvecklingen av PCOS är att kroppen inte reagerar på hormonet insulin som den ska. Det kallas för insulinresistens och är vanligare hos kvinnor med övervikt, men förekommer också hos kvinnor med normal vikt.

Efter en blodsockerhöjande måltid producerar personer med insulinresistens mycket mer insulin än personer som har en frisk ämnesomsättning, dessutom ligger insulinet kvar i blodet under en längre tid. Hos kvinnor påverkar de höga insulinnivåerna könshormonerna på flera vis. Dels driver insulin en ökad produktion av testosteron från äggstockarna och binjurarna (via en biokemisk omväg som du kan läsa om i Ett sötare blod), dels minskar insulin produktionen av ett protein som kallas för sexual hormon binding globulin (SHBG). SHBG fungerar som en sorts testosteronbroms. I kroppen hakar SHBG fast vid testosteron och hämmar effekten av hormonet i kroppen. När produktionen av SHBG går ner får kvinnor mer fritt och aktivt manligt könshormon i kroppen, vilket hindrar ägglossningen och gör att många får problem att bli gravida.

Hormonvänlig mat sänker insulin och underlättar viktnedgång

Allt ovan är etablerad kunskap. Du kan till exempel läsa en artikel om PCOS i Läkartidningen via denna länk. En nyckel till att få i gång ägglossningen är att få ner insulinnivåerna i kroppen. Detta kan man åstadkomma med hjälp av en kostomläggning och det finns två vägar att gå.

Den ena vägen är den som vården ofta rekommenderar: att gå ner i vikt. När man går ner i vikt minskar insulinresistensen, vilket minskar insulinnivåerna i blodet. Så kvinnor får höra att de ska äta mindre och träna mer. Detta fungerar ofta kortsiktigt, men långsiktigt misslyckas många.

Den andra vägen – som förespråkare av ”hormonvänlig mat” lyfter – är att dra ner på kolhydraterna, framför allt de snabba. För om man inte äter så mycket blodsockerhöjande mat, kommer kroppen automatiskt att producera en mindre mängd insulin. Dessutom går väldigt många automatiskt ner i vikt på en sådan kost.

Matens kolhydratinnehåll påverkar PCOS

Att påstå att insulinnivåerna minskar i kroppen när man drar ner på kolhydrater borde inte uppröra några känslor, för det är en biokemisk självklarhet. Forskning visar också att det hjälper mot PCOS. I en tolv veckor lång studie jämförde forskare effekten av en medelhavskost med lågt kolhydratinnehåll och en lågfettkost med begränsat sockerintag. Studien visar att det gick bra för båda grupperna, men något bättre för de som åt en lågkolhydratkost. I den gruppen fick 87 procent tillbaka sin mens, att jämföra med 72 procent i den andra gruppen. Även en kost med lågt glykemiskt index fungerar bra, enligt denna metaanalys. Dessutom visar en översiktsartikel att en ketogen kost – en strikt form av lågkolhydratkost – minskar kvinnors testosteronhalter och höjer nivåerna av SHBG.

Så det finns alltså evidens för det som sades i inslaget. Att påstå något annat är okunnigt.

Maten vi äter driver kemin i vår kropp

Låt oss titta på det andra påståendet i SVT:s inslag. Det handlade om att man ska äta en näringstät mat eftersom ”näringen egentligen är byggstenarna till våra hormoner.” Det är absolut sant. Maten vi äter driver kemin i vår kropp. Till exempel behöver vi järn – något många unga kvinnor lider brist på – för att hjärnan ska kunna tillverka serotonin, dopamin och noradrenalin, ämnen som är avgörande för vårt välmående. Zink ingår i mängder av olika kemiska processer i vår kropp, bland annat sådana som påverkar fertiliteten. Selen är nödvändigt för att sköldkörteln ska kunna producera hormoner, vilket i sin tur är avgörande för menscykeln. (I en svensk studie av gravida kvinnor såg man att mängden selen i blodet var något lägre än rekommenderat.)

Många olika former av kostupplägg kan hjälpa mot PCOS

Ovan är bara några exempel på hur näring i maten bidrar till vår hormonproduktion. SVT:s inslag spred alltså varken kvacksalveri eller pseudovetenskap. Men varför påstod den anonyma överläkaren att det saknas evidens för att hormonvänlig mat? Det är svårt att svara på, men ett problem med den svenska läkarkåren är att det saknas krav på fortbildning. Många läkare har dessutom svårt att hinna med att uppdatera sig inom all den forskning som bedrivs.

Så låt oss sammanfatta: alla former av kostupplägg som underlättar en viktnedgång och håller blodsockret stabilt kan hjälpa mot PCOS. Det gäller oavsett vad vi kallar kostupplägget: GI-kost, LCHF, ketogen kost, antiinflammatorisk kost, paleolitisk kost eller hormonvänlig kost. Är maten dessutom näringstät är det bara ett plus.

Jacob Gudiol avslutar sitt inlägg på Threads om en antiinflammatorisk kost med: ”Flummiga ospecificerade ord som inte betyder någonting som influencers utan utbildning försöker låta som insatt och vettigt.”

P1:s Medierna borde kanske ha läst just den meningen noga. Ska de dra till med hårda ord som ”kvacksalveri och pseudovetenskap” bör de intervjua någon som är insatt i området. Avslutningsvis vill jag vara tydligt med att jag genom detta inlägg inte skriver under på allt som påstås om en ”hormonvänlig kost”. Det finns säker de som gjort grava överdrifter kring vilka effekter en sådan kost kan ha. Men kärnan i budskapet är sant: näringstät mat som håller blodsockret stabilt kan absolut vara bra för kvinnor som behöver hjälp att få ordning på sina hormoner. Det kommer inte att hjälpa alla, men många.

Tillägg: Svar från Medierna i P1

Detta svar har jag nu fått från Medierna i P1:
Givetvis är vi medvetna om att det finns viss forskning som skulle kunna stödja det som definieras som hormonvänlig mat (dessutom handlar det i grund och botten om att äta balanserat och hålla blodsockret i schack, vilket givetvis är bra för många människor). 

Det motsätter vi oss inte. 

Reportaget vi i Medierna gjorde handlar om själva inslaget som SVT gjorde, där det framgår att en överläkare på Linköpings universitetssjukhus vägrar att uttala sig pga att hon anser att forskningen på området är för svag. Dessutom fanns annan relevant kritik mot SVT:s inslag. Att vi i vårt reportage använder ord som ”kvacksalveri” och ”pseudovetenskap” är för att sätta fingret på att vissa sk sociala medier-trender är väldigt harmlösa medan andra kan tangera just pseudovetenskap. Men jag vill poängtera att vi faktiskt inte kallar SVT:s inslag om hornonvänlig mat för det. Vårt inslag handlar om när medier plockar upp sk sociala medier-trender ur ett brett perspektiv, vi nämner flertalet exempel och SVT:s inslag var bara ett av dem, och ett vi fördjupade oss i. 

Möjligen kunde vi vara ännu tydligare med att vårt reportage inte jandlade om vetenskapen och forskningen bakom vissa av sociala medier-trender, utan att det handlade om internetfenomen i traditionella medier ur ett brett perspektiv, och att ingen specifik skugga ska falla över de som väljer att springa långsamt, äta enbart kött eller då hormonvänlig mat. 

Tråkigt att du tycker att vi är fel ute. Jag hoppas ovanstående ger dig en förklaring till hur vi tänkt med vårt reportage. 

Min reflektion

I det inslag som Medierna i P1 hade om riskerna med att skildra trender i sociala medier nämnde de bara ett enda inslag efter att de hade börjat prata om kvacksalveri och pseudovetenskap. Det var inslaget om hormonvänlig mat. De lyfte också att Jacob Gudiol kallat det för ”trendande fantasier”. Jag tänker att om de visste att det finns ”viss forskning” som kan stötta hormonvänlig mat, borde de ha valt att exemplifiera med något som verkligen är kvacksalveri och pseudovetenskap på riktigt.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Kostråd och vetenskap. Stötta mitt arbete via Patreon.