En del personer menar att sötningsmedel är skadligt för tarmarna. Andra hävdar att sådana påståenden helt saknar evidens. Den krassa sanningen är att vi inte vet. När Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har granskat tillsatser i vår mat har de aldrig utvärderat effekten på tarmarna. Nu planerar de att göra detta.
I förra veckan hade jag ett inlägg om att TV4 lät en person agera expert på energidrycker, trots att han arbetar regelbundet för ett företag som säljer energidrycker. Det ledde till en mindre storm i kommentarsfälten i mina sociala medier. En sak som flera debatterade var om sötningsmedel i energidrycker kan skada våra tarmar och tarmfloran. Vissa hävdade att det är så. Andra påstod att det är hittepå. Ingen borde dock uttala sig tvärsäkert i frågan, för faktum är att forskare inte vet hur det ligger till.
Men, kanske du tänker nu, sötningsmedel förekommer ju i mängder av livsmedel. Hur kan vi inte veta om de är säkra?
EFSA har missat att testa hur sötningsmedel påverkar tarmfloran
För att tillsatser ska få användas i livsmedel krävs att livsmedelsindustrin genomför en rad toxikologiska tester i cell- och djurförsök. De måste till exempel undersöka om tillsatserna riskerar att vara cancerframkallande eller påverka fosterutvecklingen. Ger en tillsats någon skadlig effekt tar myndigheterna till stora säkerhetsmarginaler när de godkänner det. Oftast brukar man välja att tillåta en dos som är 100 gånger lägre än den som gav den skadliga effekten.
Vi borde alltså kunna utgå från att alla godkända tillsatser med E-nummer är säkra att konsumera. Men det finns ett stort MEN. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har missat tarmarna och tarmfloran i sina krav på toxikologiska tester. De har också ofta antagit att ämnen som går rakt genom kroppen är säkra för oss. Att olika kemikalier kan skada tarmarna och tarmfloran är insikter som forskare har fått först de senaste decennierna.
EFSA planerar att införa nya tester av tillsatser
Nu har EFSA insett att det är hög tid att börja utreda vilken effekt olika tillsatser med E-nummer kan ha på våra tarmar och tarmfloran. Förra året släppte myndigheten därför en stor genomgång av hur de i framtiden ska kunna införa standardiserade tester av detta.
EFSA arbetar alltså på att täppa till denna lucka i lagstiftningen, vilket är bra. Att EFSA inte har gjort detta tidigare innebär dock att det kan finnas tillsatser i våra livsmedel som inte är säkra för oss.
Men vad vet vi då om sötningsmedel och tarmarna? Finns det några tecken på att de kan vara skadliga?
Frågetecken kring sackarin och sukralos
När Livsmedelsverket år 2022 gjorde en genomgång av potentiellt oönskade effekter av sötningsmedel, konstaterade de att evidensläget är osäkert. De flesta sötningsmedel tycks inte ha någon dålig effekt på vare sig tarmarna eller tarmfloran. Sockeralkoholer som isomalt, mannitol, laktitol och xylitol kan till och med ha en bra effekt, samtidigt som en överkonsumtion kan orsaka diarré och en massa gasbildning.
Det finns dock sötningsmedel som Livsmedelsverket hittar frågetecken kring. Det gäller främst sackarin och sukralos (som är vanligt i energidryck). Livsmedelsverket skriver att man i vissa studier har sett att dessa båda kan förändra tarmfloran och även orsaka störningar i blodsockerregleringen. Därför efterlyser myndigheten mer forskning inom området.
Efter Livsmedelsverkets genomgång har forskare testat effekten av sukralos och sackarin i simulatorer av tarmfloran och då sett negativa effekter.
Kan sukralos påverkar immunförsvaret?
Utöver det ovan har forskare upptäckt att sukralos eventuellt skulle kunna påverka immunförsvaret, vilket de har beskrivit i tidskriften Nature. När möss konsumerade höga doser av sukralos hämmade det utvecklingen av immunförsvarets T-celler. Forskarna föreslog därför att sukralos skulle kunna användas som läkemedel mot autoimmuna sjukdomar som drivs av T-celler, exempelvis typ 1-diabetes.
I kommentarer till den här studien har forskare konstaterat att vi ännu inte vet hur sukralos påverkar mänskliga T-celler. De efterlyser studier av det.
Högst osäkert hur vissa sötningsmedel påverkar tarmfloran
Det råder alltså stora osäkerheter kring hur vissa sötningsmedel påverkar vår hälsa och våra tarmar. Många skulle säga att det ”helt saknas evidens” för att varna för sötningsmedel. Jag vill påminna om att brist på evidens i många fall innebär att det saknas välgjorda vetenskapliga studier. Kanske kommer mer välgjorda vetenskapliga studier visa att sötningsmedel har negativa effekter på tarmarna, eller så kommer vi att upptäcka att dessa larm är grundlösa. Poängen är att vi i nuläget inte vet.
Ansvariga myndigheter borde sprida den informationen till konsumenter. För det bör vara upp till var och en att bestämma hur man vill hantera dessa osäkerheter. En del kommer fortsätta att dricka energidrycker och lightläsk med sukralos, andra kommer att ta det säkra för det osäkra och undvika dem tills vi har mer kunskap. Personligen tillhör jag den senare gruppen.
I appen Matchecken – som jag har varit med och utvecklat – har vi infört filter för ”osäkra E-nummer” och ”onaturliga ämnen”. De fångar olika upp E-nummer som EFSA har haft allvarliga frågetecken kring och alla E-nummer som inte är naturliga ämnen.
Summa summarum: Det är ingen idé att debattera frågan om sötningsmedel är farligt för tarmarna eller inte. Om någon frågar hur sukralos påverkar tarmarna bör vi alla ödmjukt svara: Det finns vissa tecken på det, men vi vet inte säkert.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin, Kostråd och vetenskap. Stötta mitt arbete via Patreon.
