Djurstudier har visat att nedbrytningsprodukter av förtjockningsmedlet karragenan, som används i tusentals livsmedel, kan orsaka inflammation i tarmen. Nu visar en pilotstudie att karragenan även kan ha en negativ inverkan på mänskliga tarmar. När försökspersoner fick äta förtjockningsmedlet under två veckor hittade forskarna tecken på att tarmarna började läcka.
Låt oss börja med bakgrunden: Karragenan, E 407, är ett förtjockningsmedel som finns i tusentals olika sorters livsmedel, allt från chokladmjölk och lågfettgrädde, till glass, vaniljsås och bredbara färskostar (mer om det längre ner).
De senaste åren har forskare börjat misstänka att karragenan kan bidra till inflammatoriska tarmsjukdomar och eventuellt även insulinresistens (förstadiet till typ 2-diabetes). När Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), som godkänner alla livsmedelstillsatser, granskade dokumentationen för karragenan hittade de också en rad frågetecken kring tillsatsen.
Nedbrytningsprodukter av karragenan är skadliga
Ett problem är att karragenan kan brytas ner i mindre delar. Dessa nedbrytningsprodukter tycks kunna skada kroppen. I studier på råttor och apor har nedbrytningsprodukter av karragenan orsakat en inflammation i tarmarna. Apornas tarmar skadades så mycket att de fick blod i avföringen. En studie på möss visade också att djuren blev insulinresistenta av karragenan, enligt EFSA:s genomgång.
Problemet är att livsmedelsindustrin i dagsläget har dålig koll på hur mycket av dessa nedbrytningsprodukter av karragenan som finns i olika livsmedel. EFSA har därför gett livsmedelsindustrin i uppdrag att ta reda på det. Industrin ska även utreda hur karragenan påverkar inflammatoriska tarmsjukdomar och om det kan bidra till utvecklingen av insulinresistens.
Ny studie visar att karragenan kan påverka tarmarna
Med detta som bakgrund är det intressant att forskare nu har sett att karragenan verkar kunna påverka våra mänskliga tarmar. I slutet av förra året publicerade de en studie där 20 unga och friska män under två veckor fick äta 250 mg karragenan på en osötad yoghurt, morgon och kväll. De fick även äta ett placebopulver under två veckor, som kontroll. Studien var blindad, så männen visste inte under vilka veckor de åt vad.
Forskarnas primära mål var att undersöka om tillsatsen påverkade männens insulinresistens, men de såg inga sådana generella effekter (vilket inte är så konstigt eftersom studien endast pågick i två veckor). Däremot såg forskarna tecken på att männens tarmar började läcka. Försöksdeltagarna fick dricka laktulos, ett ämne som normalt ska gå rakt genom kroppen och ut i avföringen. Efter att männen hade ätit karragenan kunde forskarna påvisa laktulos i deras urin. Det innebär att laktulos måste ha tagit sig in i blodomloppet, vilket indikerar att tarmarna läcker.
Kan karragenan få tarmarna att läcka?
I nästa steg undersökte forskarna hur mycket av ett ämne som heter zonulin som deltagarna hade i blodet. Zonulin påverkar de molekylära fogar som finns mellan våra tarmceller. Normalt ska fogarna fungera som ett tätskikt mellan blodbanan och allt skräp vi har i tarmarna. Zonulin kan dock öppna fogarna vilket gör att tarmarna läcker.
I studien hade männen en något förhöjd nivå av zonulin i blodet efter att de hade ätit karragenan, vilket alltså tyder på att tarmarnas genomsläpplighet har ökat något.
I cellförsök såg forskarna också tecken på att karragenan kunde trigga immunceller och driva en inflammation.
Läckande tarmar är kopplat till sjukdom
Studien ovan har stora begränsningar. Den är väldigt liten och effekterna är små. Att den bekräftar vad forskare har sett i djurstudier är dock inte bra. Läckande tarmar har kopplats till en rad olika autoimmuna sjukdomar, bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit och Crohns sjukdom). Det är också kopplat till bukfetma och typ 2-diabetes.
Karragenan är en populär tillsats
I Norge uppmanade föräldrar för några år sedan till bojkott av chokladmjölk till barn. Skälet var att chokladmjölken innehöll potentiellt skadligt karragenan (läs mer via denna länk). Det ledde till att vissa livsmedelsproducenter började ta bort tillsatsen från sina varor.
Här i Sverige är karragenan dock en vanlig tillsats. Enligt den databas vi använder för appen Matchecken finns karragenan i närmare 2 700 svenska livsmedel. Här är några exempel:
- Olika former av glass, exempelvis GB, Triumf, Ben & Jerry, Choice, Ica, Vienetta, Lejonet & Björnen, Nick’ och Djurgårdsglass.
- Bredbara ostar från Crème Bonjour och Philadelphia
- Veganprodukter från Hälsans kök, Pärsons, Quorn, Alpro, Oatly, Violife, Scan och Astrid och Aporna.
- Mellanmålsprodukter från Risifrutti, Bärry, Oatly och Ica.
- Proteinshakes och puddingar från Barebells, Njie, Propud, Yalla, Valio och Oatly.
- Grädde med fetthalt som är lägre än 40 procent (många varumärken).
- Vaniljvisp och olika efterrättsprodukter från Arla, Ekströms, Alpro och Ica.
Som ni ser är det mycket att hålla reda på. Själv använder jag Matchecken för att hålla koll på olika tillsatser. Slår du på filtret för ”osäkra E-nummer” kommer appen att varna för bland annat karragenan.
För att detta inlägg inte ska räknas som dold marknadsföring, vill jag vara tydligt med att jag varit med och utvecklat Matchecken. Ett viktigt skäl är att det ska vara lättare att hålla reda på olika tillsatser i maten. Här har jag skannat några varor:
Utfyllnad i maten
Men varför använder då livsmedelsindustrin karragenan i sina produkter? Dels ger det en krämig konsistens, dels kan företagen använda det för att sälja vatten dyrt. Läser du på en Créme Bonjour kan du se att vatten är andra ingrediens. Tillverkaren använder karragenan för att ge vattnet en tjockare konsistens. Sedan tillsätter de olika smakämnen för att det ska smaka exempelvis ”gräslök”. Vips så har de ersatt ungefär en tredjedel av ”färskosten” med vatten. Vi köper denna vattenutspädda färskost för ungefär 150 kr per kilo.
Karragenan är alltså en god affär, därför döljer det sig i tusentals varor.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.
