Efter gårdagens program i Kunskapskanalen fick jag ett mejl från en person med typ 2-diabetes som provat periodisk fasta. Vetenskapens värld sände ett program kring detta för någon månad sedan. Periodisk fasta hade hjälpt mot diabetesen och personen i fråga kände sig mycket piggare.
Det kommer många nya hälsotrender. Egentligen handlar allt om en och samma sak: att sänka ditt blodsocker och att få ner insulinnivåerna i blodet. Lyckas du göra detta får du bra hälsoeffekter, oavsett vilken väg du väljer. Låt oss titta på några av dessa trender:
Att motionera
Vi tränar som aldrig förr. Det har nästan blivit en hetsstämning på jobbet. Motion förebygger allt från cancer, till hjärtsjukdom och demens. Varför? Jo, du sänker ditt blodsocker och blir mer känslig för det blodsockersänkande hormonet insulin. När du tränar tömmer du dina glykogendepåer. När du äter nästa gång kan kroppen stuva undan allt socker du får i dig i dessa depåer. Dessutom blir dina muskler känsligare för det blodsockersänkande hormonet insulin. Musklerna sväljer effektivare det socker som kommer ut i blodet. För de flesta som gillar att äta kolhydrater, är motion ett måste för att hålla vikten och för att må bra i det långa loppet.
Periodisk fasta
När du fastar händer egentligen liknande saker som vid motion. Men istället för att träna bort dina glykogendepåer, fastar du bort dem. De töms när du inte äter på ett långt tag. Nästa gång du äter har du tomma depåer att fylla på. Kroppen verkar också bli mer insulinkänslig när du fastar, precis som vid motion. När du fastar går kroppen över till en ”ketondrift”. Det innebär att hjärnan får sin energi från fett istället för socker. Behöver du gå ner i vikt är detta bra. Kroppen bränner effektivt fettet. Vill du bränna fett är låga insulinnivåer ett måste. Insulin stänger av fettförbränningen i kroppen.
Lågkolhydratdiet
Periodisk fasta och motion är två metoder som du kan använda för att hantera de kolhydrater du äter. När du äter en lågkolhydratdiet utnyttjar du, så att säga, andra sidan av myntet. Du utsätter aldrig kroppen för stora mängder socker och andra kolhydrater. Då stiger aldrig blodsockret och dina insulinnivåer kommer aldrig att bli höga. Många personer har svårt att motionera ordentligt. Då är nästan en lågkolhydratdiet ett måste. Annars kommer blodsockret ohjälpligt att bli för högt. Vid lågkolhydratdiet går du också över till ”ketondrift” och bränner fett bra.
GI-diet
Här väljer du att äta långsamma kolhydrater, som fullkornsbröd, fiberpasta, bulgur och quinoa. Då kommer sockret att släppas ut i blodet under en längre tid. Topparna blir inte lika höga och du slipper det värsta insulinpåslaget. Men har du bukfetma, metabolt syndrom eller typ 2-diabetes räcker troligtvis inte en GI-diet för att hålla blodsockret på tillräckligt låga nivåer. I så fall behöver du träna en del. För en person som är frisk är GI och träning bra för att förebygga sjukdom.
Lågkaloridiet
Nu vet jag att många som brukar läsa den här bloggen hajar till. Vad då lågkaloridiet – det kan hon väl ändå inte förespråka? Och nej, du har rätt. Detta är sannolikt det sämsta viset att få ner sitt blodsocker och sina insulinnivåer. Men en grönsaksrik lågkaloridiet är mycket bättre än skräpmat och halvfabrikat.
Om du väger för mycket och lyckas gå ner i vikt på en lågkaloridiet, kommer du att bli mer känslig för det blodsockersänkande hormonet insulin. Dina blodsocker sjunker då. I en lågkaloridiet ingår också att man inte äter kakor, bullar, glass eller godis, vilket också får ner dina blodsocker.
Problemet med en lågkaloridiet är att det sällan håller i längden. Denna form av diet drar ner energiförbrukningen i kroppen. Du kan läsa i Ett sötare blod om en studie som visar att skillnaden i förbränning mellan en lågkaloridiet och en lågkolhydratdiet kan vara runt 300 kcal per dag. Det är en halvtimmes joggingrunda. De flesta människor blir också för hungriga på en lågkaloridiet. Förr vissa fungerar det att äta mindre; för andra håller inte detta i längden.
Ditt blodsocker – viktigt för hälsan
Det spelar egentligen ingen roll vilken metod du än använder för att hålla dina blodsocker och dina insulinnivåer på en låg nivå. Oavsett hur du gör kommer du må bättre i det långa loppet. Du minskar risken för hjärtsjukdom, demens, cancer och en hel massa annat. Varför kan du läsa om i Ett sötare blod. Senare i kväll eller i morgon kommer du också kunna läsa här om ännu ett genombrott kring varför höga blodsocker leder till en inflammation som sedan täpper till blodkärlen. Men den nyheten är belagd med ett ”embargo”, så den får jag vänta lite med.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Ann Kristin ∙ 7 maj, 2013 kl. 09:31
Det är bra att du visar på alternativen, för det handlar ju i grund och botten om att få ner blodsocker och insulin, inte HUR man gör. Vi är också olika, beroende på ålder, metabolism och känslighet för metabolt syndrom. Jag hoppas på många studier på detta!
Jag anser inte att strikt lchf är nödvändigt för alla (min man dricker öl och äter bröd, utan problem) så det är bra att vi kan fokusera på att få bort sockerrika industriprodukter, öka bra fetter och göra folk mätta. Det räcker lång för många. Om vi sedan kan spräcka myten om att vi måste äta kolhydrater och att vi måste ”unna” oss, då är vi hemma. För övigt äter jag en sked ekologiskt lakritspulver när jag blir ”sugen”.
≪ | ≫ |
Joakim ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:05
En liten fundering här: tänk om det är meningen att kroppen ska fylla på och tömma glykogendepåerna? Alltså att det är ett önskvärt förlopp och att en permanent brist/avsaknad på kolhydrater inte är bra.
≪ | ≫ |
oluies ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:40
Hej
Om man nu minskar sitt blodsocker och därmed insulin. Vad finns det för saker som kan hända då, förutom de positiva.
En sak som jag tror mig ha råkat ut för är magnesiumbrist och därigenom muskelvärk (vid träning) som gick över när jag började äta magnesiumtillskott. Som jag förstår det så är det svårare för kroppen att ta upp Mg när insulinhalten är låg, så man måste få i sig mer. Det finns främst i bönor och bananer som vi äter ofta i Sverige, vilket har lite högre kolhydrathalt. Det finns dock också i nötter vilket har låg kolhydrathalt… men är riktigt dyrt i sverige..
Hälsningar
≪ | ≫ |
Andreas Danielson ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:47
Vilken klockrent bra sammanfattning !
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:55
Jag vet inte om insulinet påverkar magnesiumhalten. Men det verkar finnas rätt mycket magensium i ex sötmandel. I Livsmedelverkets näringsdatabas kan du leta efter magnesiumrika livsmedel.
≪ | ≫ |
Bo ∙ 8 maj, 2013 kl. 07:44
Intressant fakta som de flesta (även duktiga proffs) ofta glömmer är att för att magnesium skall finnas i t.ex sötmandel måste mineralet finnas i jorden där mandeln växer. Inga växter kan skapa mineraler. I Sverige t.ex har vi selenfattiga jordar.
Jag ordnar det med att dricka 4 matskedar kolloida växtutvunna mineraler (60 stycken) per dag sällsynta essentiella spårämnen finns däri som 99% av mänskligheten troligen inte får i sej i rätt mängd.
Två matskedar motsvarar de mineraler och spårämnen man finner i 14 kg! växter/grönsaker som växt i en jord där alla dessa mineraler finns i jorden, finns bara på ett fåtal platser på jorden.(googla glaciärmjölk)
Formel för hälsa: En hög nivå av vitaminer, spårämnen/mineraler per kolhydratkalori, detta förklarar varför ovanligt många som äter LCHF får en ovanligt bra hälsa. Även om de inte tar min ”soppa” av mineraler. verkar det räcka långt tydligen för många att bara skippa kolhydraterna. men jag vill gå hela vägen så jag kör min ”soppa” + lite andra saker t.ex msm,
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:57
Väldigt lite talar för att det skulle vara farligt. Att glykogendepåerna finns är dock ett tecken på att vi under vår utveckling har ätit kolhydrater som innehåller GLUKOS. Det vita sockret innehåller fruktos vilket kroppen inte alls kan ta hand om på samma vis.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 10:58
Prova också rålakritspastiller. De är supergoda!
≪ | ≫ |
Leo ∙ 7 maj, 2013 kl. 11:08
Står det rätt i denna mening?
”Topparna blir lika så höga och du slipper det värsta insulinpåslaget.”
≪ | ≫ |
Thomas Tombola Jansson ∙ 7 maj, 2013 kl. 11:29
Det är nog tvärtom – högt insulin hindrar att Mg tas upp av cellerna,,,,
Man kan därför ha rätt halt av Mg i blodet men det kommer inte in i cellerna. Finns en hel del att läsa om detta på dr Mercola och en hel del andra siter i USA, märkligt nog har ju kostens innehåll ingen betydelse här i Sverige men de amerikanska läkarna påpekar ofta vikten av att hålla insulinet på en låg nivå – inte minst för blodtryckets skull där Mg sägs ha stor betydelse (ger ett elastiskt ”ledningssystem”),,,
Vid övergången till LCHF är det många som får i sig betydligt mindre med vätska – själv hade jag problem med kramper i benen om jag cyklade lite längre sträckor som 10 – 15 mil – numera dricker jag saltvatten före en sådan tripp och har sällan några problem,,,
Man ska ju oxå ha klart för sig att de flesta orkar betydligt mera vid övergången till LCHF – kan ju oxå vara en orsak till mera muskelvärk?
Mercola och många andra hävdar oxå att ett högt blodsocker med tillhörande insulinpåslag ”bänner” Mg, Cr och en del annat – läs mera hos http://www.mercola.com och varför blodsockret skall hållas lågt,,,,
≪ | ≫ |
Martin Söderholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 11:33
Dina glykogendepåer fylls på igen oavsett om du äter kolhydrater eller ej. Kroppen (främst levern) tillverkar själv den mängd glykos som krävs för att tillfredsställa behov i kroppens celler. På så vis hålls ditt blodsocker på en önskvärd nivå. Är glykogendepåerna tomma roffar musklerna åt sig glykos från blodet, och levern kompenserar med nyproduktion.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 11:44
Absolut inte. Har ändrat!
≪ | ≫ |
Maria Lilja Carlsson ∙ 7 maj, 2013 kl. 14:26
Ann, vet du något om denne Dave Asprey, föreläser på årets Low Carb Cruise? Också inne på det här med PF.
Fattar du vad det är så speciellt med kaffet i sin ”Bullet” han rekommenderar?
Om hälften är sant om det han beskriver att han åstadkommit med fasta och naturligt fet mat så blir man imponerad OCH intresserad!
http://www.bulletproofexec.com/new-readers/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 maj, 2013 kl. 16:33
Har inte hört talas om honom och hinner inte riktigt sätta mig i det just nu…
≪ | ≫ |
Christina Sandström ∙ 8 maj, 2013 kl. 14:06
MEN har vi några glykogennivåer att tömma, vi som är lchf:are?
≪ | ≫ |
Joel ∙ 8 maj, 2013 kl. 14:33
Det är ju helt enkelt så att han blandar fett i kaffet. Det gör jag också. En dubbel espresso varje morgon ger jag en matsked kallpressad kokosolja och en singel vispgrädde. Sen behöver jag inte äta förrän framemot lunch.
Svårare än så behöver det inte vara.
≪ | ≫ |
Hälsosnackisarna just nu! | Kikki Sandström ¤ Inspiratör & Coach ∙ 20 maj, 2013 kl. 08:55
[…] Ann Fernholm – Blodsockret – spindeln i hälsonätet […]
≪ | ≫ |
Varför är periodisk fasta bra för kroppen och för hälsan? | Ett sötare blod ∙ 10 juni, 2013 kl. 20:29
[…] Här är ett annat inlägg som sätter periodisk fasta i ett större sammanhang: Blodsockret – spindeln i hälsonätet […]
≪ | ≫ |
Periodisk fasta och IGF-1 på tapeten igen | Ett sötare blod ∙ 13 juni, 2013 kl. 10:04
[…] Blodsockret – spindeln i hälsonätet […]
≪ | ≫ |
Varför ger en lågkolhydratdiet så effektiv viktnedgång? | Ett sötare blod ∙ 17 juni, 2013 kl. 07:42
[…] behöver gå än längre och lägga till exempelvis periodisk fasta till en lågkolhydratdiet. GI, LCHF, motion och periodisk fasta har liknande effekter i kroppen. De sänker dina blodsocker- och insulinnivåer. När din kropp går över till en fettförbränning […]
≪ | ≫ |