Cola light sukralosTanken med sötningsmedel är att de ska ge söt smak, utan att bidra med några kalorier till kroppen. Men nu visar forskare att de ändå kan påverka ämnesomsättningen. I en liten studie gjord på sjutton personer med kraftig fetma, visade de att sötningsmedel verkar kunna öka GI-värdet hos övrig mat.

De sjutton deltagarna fick genomgå två olika tester. Ena gången fick de dricka vatten följt av  en ganska stor dos glukos (socker). Andra gången fick det dricka sötningsmedlet sukralos följt av samma dos glukos. Resultaten visar att när deltagarna drack sukralos först, blev deras blodsockertopp något högre och det krävdes 20 procent mer av det blodsockersänkande hormonet insulin för att få ner toppen. Insulinet låg sedan kvar i blodet under en längre tid.

Tarmarnas mottagare kan reagera

Hur kan det då blir så här? Det finns en logisk förklaring. På vår tunga sitter små mottagare för söt smak. Sötningsmedel är utvecklade för att de ska kunna stimulera dessa mottagare. Under senare tid har forskare insett att samma mottagare, eller liknande mottagare, även sitter i våra tarmar och känner av vilken slags föda som är på väg genom systemet. Det är därför troligt att sötningsmedlet även stimulerar mottagarna i tarmarna. När tarmarna känner av att socker är på väg (eftersom de tolkar sötningsmedlet som socker) mobiliserar de för detta. Detta kan förklara varför de effektivare tar hand om den glukos som personen senare dricker.

Den här effekten behöver givetvis undersökas närmare. Men det skulle kunna betyda en person med kraftig övervikt som dricker lightläsk och äter pasta, får en högre blodsocker- och insulintopp av pastan. I ett Ett sötare blod kan du läsa om hur höga nivåer av insulin i blodet triggar en viktig tillväxtfaktor i kroppen, IGF-1. Både insulin och IGF-1 kan elda på tillväxten hos cancerceller.

En sak är viktig att lägga till: enligt pressmeddelandet från Washington University School of Medicine har försök på normalviktiga personer inte visat på någon effekt av sötningsmedel. Här kan det alltså vara en skillnad mellan personer med övervikt och normalvikt.

Sukralos används inte så mycket i Sverige, eftersom det har fått mycket kritik bland annat för sina miljöeffekter. Ett tag fanns det i ketchup, fun light och läsk, men numera används andra sötningsmedel. Det skulle vara intressant att veta om dessa sötningsmedel ger samma effekt.

Här är universitetets pressrelease: Artificial sweeteners may do more than sweeten

Studien publiceras i tidskriften Diabetes Care: Sucralose Affects Glycemic and Hormonal Responses to an Oral Glucose Load

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.