Idag kör Aftonbladet en story kring personer som gått ner mycket i vikt. De flesta har tagit bort alla snabba kolhydrater. Många rasar i vikt på en lågkolhydratdiet, trots att de äter lika många kalorier. Frågan är varför? Hur kan kroppen bränna mer? I förra veckan hittade jag en intressant förklaring. Den har med vårt bruna fett att göra.
Det pågår så mycket forskning i världen. Kartläggningar av än det ena, än det andra. Då och då snubblar man över små guldklimpar; spännande saker som ger aha-upplevelser. Det gjorde jag i fredags. Av ren rutin sökte jag på ”ketogenic diet” i en databas med forskningsrapporter. En ketogen diet är en lågkolhydratdiet som är så strikt att hjärnan börjar använda fett, ketonkroppar, som energikälla.
En av de publikationer som dök var ett föredrag en Jeffrey S. Flier, professor vid Harvard Medical School. Han har upptäckt att personer med bukfetma reagerar dåligt på mättnadshormonet leptin och är känd för den forskningen. Mot slutet av sitt föredrag berättade han om sin frus forskning kring ett protein som kallas FGF21. Jag höll på att smälla av när jag insåg att hennes forskning svarar på en fråga som jag länge har haft: varför bränner människor mer energi på en strikt lågkolhydratdiet?
30 procent ökad förbränning på lågkolhydratdiet
Jeffrey Flier berättade att hans fru, Terry Maratos-Flier, ville ta reda på varför ketogena dieter ger så effektiv viktnedgång. Hon lät olika grupper av möss äta samma mängd kalorier, men med olika sammansättning: en traditionell lågfettdiet, en högfett/högsockerdiet och en ketogen diet. Dessutom fick en grupp möss äta en svältkost som innehöll 30 procent färre i kalorier.
Det visade sig att mössen på den ketogena dieten tappade mycket mer i vikt än alla andra möss som åt lika många kalorier. De gick ner lika mycket i vikt som mössen som åt en svältkost.
SLUTSATS: den ketogena dieten måste öka energiförbränningen.
I Ett sötare blod berättar jag i kapitlet om vikten (sidan198) om en liknande studie på människor. Skillnaden i energiförbränning mellan en lågfettdiet och en strikt lågkolhydratdiet är cirka 300 kcal per dag, ungefär lika mycket som man bränner på en halvtimmes joggingrunda. Det är hyfsat mycket. För den som vill gå ner i vikt är detta givetvis en effekt som man vill utnyttja.
Tillbaka till mössen. I nästa steg lät forskarna undersöka vilka gener som var aktiva i mössens leverceller. De upptäckte den extrem lågkolhydratdieten ledde till att mössen hade mycket mer FGF21 i cellerna. Förkortningen FGF21 sa mig inte ett enda dugg. Men det visade sig vara en otroligt intressant molekyl. Den har med vårt bruna fett att göra.
Brunt fett genererar värme och bränner kalorier
Under senare tid har forskare blivit allt mer nyfikna på vårt bruna fett. Det genererar värme och forskning visar att personer med övervikt har mindre brunt fett. Jag har personligen funderat på om det bruna fettet kan förklara varför jag själv har blivit mycket varmare i kroppen sedan jag började äta kolhydratsnålt. Tidigare var jag otroligt frusen av mig och fick ofta vita fingrar. Det händer inte längre.
Förklaringen kanske är FGF21. Ämnet aktiverar bland annat just det bruna fettet. FGF21 verkar vara en molekyl lika spännande som insulin och leptin. Jeffrey Flier konstaterar i sitt föredrag att personer med bukfetma reagerar dåligt på FGF21, på samma vis som de reagerar dåligt på insulin och leptin.
Vill du gå ner i vikt – se till att få igång ketonförbränningen
Ett sötare blod handlar framförallt om hälsa, om att undvika cancer, hjärtinfarkt och demens, inte om viktnedgång. Samtidigt sliter överflödiga kilon på höfter, knän och fötter. Många som provar en lågkolhydratdiet upplever en effektiv viktnedgång. En del kan tappa tiotals kilogram. Andra personer blir bara av med ett par kilogram, trots att de skulle behöva gå ner mycket mer. Utan vetenskaplig grund, tror jag att skillnaderna delvis kan förklaras av olika personer har olika lätt att ändra sin ämnesomsättning. En del behöver bara motionera lite mer och dra ner på socker och snabba kolhydrater för att rasa i vikt. Andra behöver äta en extrem lågkolhydratdiet. Ytterligare andra behöver gå än längre och lägga till exempelvis periodisk fasta till en lågkolhydratdiet. GI, LCHF, motion och periodisk fasta har liknande effekter i kroppen. De sänker dina blodsocker- och insulinnivåer. När din kropp går över till en fettförbränning och börjar tillverka ketonkroppar kommer halterna FGF21 öka. Om vi fungerar som möss (vilket är ganska troligt) leder det till att vi får mer brunt fett. Det bruna fettet genererar värme. Nuförtiden är det bara myggen som tvingar mig att ta på en tröja när jag njuter sommarens middagar ute.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
limefreak ∙ 17 juni, 2013 kl. 08:29
Mycket intressant! Första gången jag hörde om brunt fett och dess värmegenererande egenskaper (ursäkta formuleringen, är lekman 🙂 ) var när jag såg en dokumentär på Discovery Channel om Wim ”Iceman” Hof. Han kan simma i iskallt vatten och en forskare i programmet framförde teorin om att hans kropp på något sätt aktiverade det bruna fettet.
http://en.wikipedia.org/wiki/Wim_Hof
≪ | ≫ |
Musjoten ∙ 18 juni, 2013 kl. 05:35
”Skillnaden i energiförbränning mellan en lågfettdiet och en strikt lågkolhydratdiet är cirka 300 kcal per dag,” Och det gäller alla människor i alla situationer menar du? Antar att iaf proteinintaget var konstant mellan grupperna i den studien? Eller?
≪ | ≫ |
Håkan ∙ 18 juni, 2013 kl. 08:04
En liten sak att påpeka… Det står ”inka kommentarer” på dina inlägg när ingen kommenterat. Sticker lite i mitt öga 😉
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 18 juni, 2013 kl. 13:16
Var? Hos mig står det ”0 comments” på engelska…
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 18 juni, 2013 kl. 13:18
Det är genomsnittet som alltid i vetenskapliga studier.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 19 juni, 2013 kl. 21:33
Det var nog inte så frågan var avsedd. Frågan avsåg nog om proteininnehållet i E% i de jämförda dieterna låg på samma nivå. Det gjorde de inte, om det var denna studie du avsåg:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22735432
Proteininnehållet i lågkolhydratkosten var betydligt högre, vilket ger en väsentligt högre TEF (thermic effect of foods), vilket i sin tur förklarar den högre förbränningen på 300kcal/dygn du uppgav. Det är alltså inte att kolhydratinnehållet var lågt som gav den ökade förbränningen, utan att proteininnehållet i dieten var betydligt högre.
≪ | ≫ |
Andreas ∙ 18 juni, 2013 kl. 15:40
Dags att välja lite fler studier kanske? Att lågkolhydratskost är effektivare än andra dieter för viktnedgång är struntprat.
Är man intresserad av kost vet man detta.
En meta-analys i ämnet: http://traningslara.se/lagkolhydratkost-mot-fettsnal-kost-en-meta-analys/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 18 juni, 2013 kl. 20:47
Du får gärna referera direkt till metaanalysen och inte till din blogg. Hittar inte studien där. Dessa två studier är annars de bästa på området. De visar tydligt en effektivare nedgång när personer går på en ketogen diet. Det är alls inget struntprat utan vilar på otroligt gedigen vetenskap.
http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0708681
http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=205916
när du läser så tänk på att deltagarna bryter den ketogena dieten efter bara ett par månader. Sedan kommer viktuppgång. Men under den tid de äter väldigt lite kolhydrater slår den ketogena dieten övriga dieter.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 19 juni, 2013 kl. 21:22
Det är inte ”Andreas” blogg. Det är Jacob Gudiols och Niklas
Neumans blogg. Inlägget du har fått länkat till är, förutom ingressen, just en
metaanalys främst gjord av Ola Wallengren och även Jacob Gudiol. Den jämför en
ny metaanalys publicerad i British Journal of Nutrition och Jacobs egna metaanalys,
samt diskuterar resultaten och valet av studier man gjort och hur man jämfört i
de olika analyserna. Länkar till de båda finns i första stycket i andra och
tredje meningen. Jag förstår inte hur du missat det?
Med tanke på hur du tolkar resultatet från t ex Shais studie
så bör du verkligen läsa hela texten.
≪ | ≫ |
Uncle George ∙ 19 juni, 2013 kl. 08:17
För åtskilliga år sedan läste jag om denna lilla välgjorda pilotstudie, med bl.a. Walter Willett: http://www.news.harvard.edu/gazette/2003/10.23/03-lowcarb.html
Men detta var ju bara en pilotstudie som skulle följas av en riktig studie – men den har jag inte hittat.
Kommentar?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 juni, 2013 kl. 11:17
Tack! Den där studien har jag inte sett. Det hade ju varit jättebra om någon gjort en uppföljning.
≪ | ≫ |
Morgan S ∙ 1 oktober, 2013 kl. 17:11
Senaste rönen visar snarare att brunt fett är mycket farligt och kan vara förklaringen till att vi har betydligt fler hjärt och kärlsjukdomar på våra breddgrader.
Studien (som är ny) har också gjorts på möss och visar att kyla bildar brunt fett som i sin tur kraftigt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=130&a=165765&l=sv&newsdep=130
≪ | ≫ |