Igår publicerade DN en TT-text om en vetenskaplig genomgång av olika dieters effekter på vikten: Alla dieter är lika bra – DN.SE. Forskarna menar att det inte är någon skillnad mellan olika dieter. När jag granskar den vetenskapliga litteraturen tycker jag mig se något helt annat. Nedan är resultaten från de största och bästa jämförelserna av en striktare form av lågkolhydratdiet och en lågfettdiet.
Den är studien publicerades i måndags och kan alltså inte vara med i genomgången som DN nu skriver om. Den streckade linjen är en striktare form av lågkolhydratdiet och den heldragna en lågfettdiet. Studien inkluderar 148 personer och har ingen kaloribegränsning. Du hittar studien här om du vill ha mer info: Effects of Low-Carbohydrate and Low-Fat Diets: A Randomized Trial.
Det här är resultaten från en studie från 2008, publicerad i den mest prestigefyllda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine. Deltagarna åt här en striktare form av lågkolhydratdiet de första 2-3 månaderna, sedan fick de öka intaget av kolhydrater så att det mer liknade en GI-diet. Alla kolhydrater skulle ha ett lågt GI. Studien är intressant eftersom den är stor (322 personer) och har pågått under hela två år. En annan styrka är att deltagarna fick ett mål mat om dagen på sin arbetsplats, därför är följsamheten ovanligt bra. Du hittar studien här: Weight Loss with a Low-Carbohydrate, Mediterranean, or Low-Fat Diet.
Det här är resultaten från en studie som publicerades 2007 i Jama. Det är en jämförelse mellan tre olika lågfettdieter, Zone, Ornish och Learn, (Zone innehåller mest fett och Learn minst) och en Atkinsdiet som är en strikt form av lågkolhydratdiet de första månaderna och sedan lite mer liberal. Du hittar studien här: Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women.
Genomgången i DN inkluderade 48 olika studier. Forskarna blandar studier med helt olika upplägg. En del har till exempel en extrem kaloribegränsning, andra inte. När jag granskar dessa frågor tycker jag att det är bäst att titta på de studier där olika dieter ställs mot varandra direkt. Till exempel måste deltagarna i de olika grupperna få exakt samma stöd och samma slags kaloribegränsning. Ovan är de tre bästa studier som finns på området. Alla visar på signifikanta skillnader på flera kilogram.
Och sist – men inte minst – handlar kost om hälsa. Höga blodsocker och höga insulinnivåer i blodet triggar igång både kärlskador och celltillväxt i kroppen. Den som vill ta ner sitt blodsocker, ska dra ner på socker och alla andra snabba kolhydrater i kosten.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Är alla dieter lika bra? ∙ 5 september, 2014 kl. 06:15
[…] Ann Fernholm har skrivit om studien. […]
≪ | ≫ |
Erik Lindquist ∙ 5 september, 2014 kl. 07:13
Eftersom DN’s artikel kommer från TT, kanske du skulle informera TT om felaktigheter och osäkerheter i den artikel de distribuerat och hänvisa till detta blogginlägg? Det kunde ju vara intressant att få veta TT’s källa, är det månne en partsinlaga som planterats snyggt?
≪ | ≫ |
SGK ∙ 7 september, 2014 kl. 07:51
Tack för dina förtydliganden, de betyder mycket för mig som lekman.
Om man fick önska skulle jag gärna se en kommentar till rapporteringen om att möss som åt fet kost hade större tumörtillväxt (än andra möss?), vilket togs upp i vetenskapsradion 1/9.
≪ | ≫ |
Erik Lindquist ∙ 8 september, 2014 kl. 08:55
Läs detta blogginlägg: http://ettsotareblod.se/hur-fett-istallet-for-socker-blir-till-bov-i-halsodramat/
Där har du svaret på din fråga.
≪ | ≫ |
SGK ∙ 9 september, 2014 kl. 05:34
Aha, de rapporterade om en gammal studie? För det är ju den aktuella studien jag vill ha svar på. Att möss matats med kolhydrater som inte redogjorts för vet jag mycket väl, men hur det ligger till i den här nya studien vet jag inte. Och det var ungefär det jag ville veta. Jag försöker undvika att döma nya studier utifrån hur tidigare studier har genoförts. Fakta är det som jag önskar.
Men jag får helt enkelt leta reda på studien själv och läsa när jag får tid.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 9 september, 2014 kl. 06:16
Jag kollade upp med forskarna. Mössen som fick en högfettdiet fick också mer sackaros. Så det var en skillnad mellan dieterna även när det gällde socker. Dessutom verkar vitamininnehållet också skilja sig åt. Den ena består nästan bara av späck.
≪ | ≫ |
SGK ∙ 9 september, 2014 kl. 14:24
Tack! Uppskattas!
≪ | ≫ |