I dag berättar ännu en person med typ 2-diabetes att alla blodvärden har förbättrats radikalt efter att han har börjat äta en strikt lågkolhydratdiet. Det är Bengt-Åke Andersson som intervjuas av Andreas Eenfeldt på Kostdoktorn.se: ”Det får du INTE säga…” Bengt-Åke Andersson stod inför valet att antingen börja med insulinsprutor eller att gå ner 15 kilo i vikt. Lite i smyg tipsade hans läkare honom om att pröva en lågkolhydratdiet. Läkaren ville inte att han skulle berätta det för någon eftersom tipset går emot de nationella behandlingsrekommendationerna. När Bengt-Åke Andersson kom på återbesök var han verkligen 15 kilo lättare och hans blodvärden hade förbättrats radikalt. Några år senare håller han fortfarande sin sjukdom i schack med hjälp av kosten. Han säger: ”Sköter jag inte detta så lever jag inte längre”. Så krasst är det. Höga blodsocker är livsfarligt.
Det var en berättelse liknande Bengt-Åke Anderssons som fick mig att börja granska kostråden. Våren 2009 pratade jag med en kvinna som med hjälp av lågkolhydratkost hade kunnat sluta med sina insulinsprutor och sedan gått ner över 40 kilo i vikt. Det syntes inte längre ett spår av diabetesen i hennes blod. Först blev det ett reportage för Vetenskapens värld om att kostråden till typ 2-diabetiker vilar på en bräcklig vetenskaplig grund (se här: del 1, del 2, del 3). Sedan blev det boken Ett sötare blod och debattartiklar: Utvärdera LCHF som en behandling av diabetes, Aftonbladet.
Utan bra vetenskap – ingen förändring
Efter att ha hållit på med detta i fem år har jag kommit till en slutsats: det kommer inte att bli någon ändring utan bra vetenskap. Jag kan skriva och skriva och skriva. Det spelar ingen roll. Ska vården ändra sina kostrekommendationer krävs en gedigen vetenskaplig studie som visar vilka kostråd som bäst förebygger hjärt-kärlsjukdom. Men någon sådan är absolut inte på gång, av flera olika skäl. Det saknas pengar till bra kostforskning och större delen av forskarvärlden visar ett mycket svalt intresse för kostens effekter på hälsan. Det hjälper inte att hundratals diabetiker via tidningar, teve och bloggar vittnar om att de i princip har blivit symptomfria sedan de lagt om till en lågkolhydratkost. För många forskare är detta endast anekdotiska berättelser utan värde.
Mitt personliga motiv till att vara med och grunda den kostfond som lanserades i förra veckan är att jag vill se förändring. Det här får inte fortgå. Det orsakar för mycket mänskligt lidande. Människor dör i förtid. Det kostar också staten ofattbara summor pengar. Diabetesvården står för mellan 0,5-1 procent av vårt lands BNP och värre kommer det att bli eftersom typ 2-diabetes kryper ner i åldrarna. Typ 2-diabetes ökar dessutom risken för alla våra stora och mycket kostsamma folksjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, cancer, demens och psykisk ohälsa. Vi har helt enkelt inte råd och det här angår ALLA.
Känner du som jag, hoppas jag att du vill stötta Kostfonden. Gärna som långsiktig månadsgivare. Ju fler personer som ligger bakom, desto större tyngd kommer fonden att få. Det är bara tillsammans som vi kan sparka igång bättre forskning. Alla bidrag spelar roll. Läs mer: Kostfonden.se.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
hellstream ∙ 6 oktober, 2014 kl. 10:25
Anekdotiska berättelser är väl grunden för att börja forska… när tusentals personer vittnar om samma effekt av lågkolhydratkost borde det väl vara dags att bli nyfiken?
Men vi kan vara övertygade om att Barilla, OLW, Pågens och andra inte kommer att sponsra sån forskning….
Samtidigt stämmer det inte att diabetsråden inte rekommenderar lågkolhydratkost. det gör Socialstyrelsens Kost vid diabetes visst. Med en liten brasklapp för ren LCHF. Men det borde väl SBU-rapporten om Mat vid fetma tagit udden av då deras resultat ska ligga till grund för den evidensbaserade vård som ska ges. Där har SLV inget att säga till om.
≪ | ≫ |
Josefina ∙ 6 oktober, 2014 kl. 11:43
Hej! Har precis sträckläst Ett sötare blod och samtidigt kom larmet om att stressade kvinnor löper större risk att drabbas av Alzheimers. Känns även som en målgrupp som kanske äter mycket kolhydratrikt ”on the go”…
Bara en tanke som slog mig när jag läste om hur sockret och demens hänger ihop.
Vad tror du?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 6 oktober, 2014 kl. 15:51
Stress höjer blodsockret via stresshormonet kortisol. Dessutom brukar stressade personer sova dåligt och då äter man gärna mer. Kan vara en förklaring till kopplingen.
≪ | ≫ |
Wolfgang Heu ∙ 6 oktober, 2014 kl. 13:20
Att jag inte vill att mina barnbarn ska leva ett sämre liv än jag, det får mig att debattera och hålla föredrag. Vi borde vara dubbelt så många säger flera professorer. Att våra politiker låta livsmedelsindustrin motarbeta upplysning är en politisk skandal efter alla varningar från EU och WHO!
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 6 oktober, 2014 kl. 13:52
Bra inlägg, Ann och håller fullständigt med! Samtidigt är det ju tragiskt att vår skolmedicin införde/ändrade till dessa diabeteskostråd(30-40 år sedan) som nu används utan bra vetenskapliga studier som grund! Tom SBU kom ju fram till detta vid sin diabeteskostkontroll för något år sedan…. och då ännu märkligare att någon i ”maktposition” inte vågar gå in och ändra med mera KRAFT! Sorgligt och det visar med all tydlighet att läkemedelsvärldens tentakler finns överallt… och styr….. fastän nu den vetenskapliga grunden är SVAG!!!
≪ | ≫ |
Thomas Jansson ∙ 7 oktober, 2014 kl. 06:27
Den forskning som behövs finns redan,,,,,,
Lägg pengarna på att sprida den kunskapen i stället – då finns det en chans att komma vidare som en del i den gräsrotsrörelse som LCHF trots allt är!
Det gäller att vara lite realist ibland 🙂
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 06:50
En stor bra vetenskaplig studie hjälper inte bara svenskar med diabetes. När den publiceras i en stor medicinsk tidskrift kan den få genomslag i hela världen.
Och sedan finns kunskapsluckor inom IBS, migrän och många andra områden där barn drabbas. LCHF verkar fungera för många – men vem vet vad som är bästa lösningen? Kanske räcker det att dra ner socker och vitt mjöl? Endast forskning kan avgöra det.
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 7 oktober, 2014 kl. 10:54
Läste just detta på Kostdoktorns forumblogg….
”Hörde nyss på TV4:s nyhetsmorgon att TV-doktorn menade på att socker inte alls var farligt att äta om man har cancer?!
Han menade på att man svälter sej om man inte äter socker?! Om jag nu hörde rätt….?”
Denna TV-doktor visste alltså att ett högre blodsocker vid cancer gillas av cancertumörer……. ??? Hur många läkare är medvetna om detta?…. och varför har inte då våra cancerläkare(specialister inom området) börjat ge kostråd efter denna kunskap?
Tycker det hela är så ytterst märkligt att alla till buds stående medel/behandlingar inte används vid en så allvarlig/dödlig sjukdom som nu cancer är….. Istället inriktas forskningen på att hitta läkemedel som skall hindra näringstillförseln(högre blodsocker) till cancertumören och sådana finns ju nu delvis till jättestora kostnader! En koständring hade förmodligen klarat av samma sak….. vilket denna TV-doktor verkade vara medveten om! Man baxnar…..
≪ | ≫ |
Leifi ∙ 7 oktober, 2014 kl. 11:31
Doktor Mikael skrämmer mig lite grann. Kanske inte för att han ev. har fel, utan för att han totalt verkar sakna ödmjukhet inför dessa svåra och komplexa frågor. Kanske att motarbetandet av teorin att socker göder cancer är viktigare för honom än att fundera på själva teorin.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 14:59
Jag hoppas att Kostfonden i framtiden kan få till en studie kring cancer. Det är oerhört angeläget.
≪ | ≫ |