Det blåser kring öronen. Nu har Livsmedelsföretagens Elisabeth Rytter en slutreplik i Aftonbladet: Märkligt ifrågasättande av forskares integritet. Hon skriver bland annat att hon i sin argumentation lutar sig: ”… mot de nordiska näringsrekommendationerna som bygger på den vetenskapliga bedömningen av 100 ledande forskare. Fernholms svarar att det inte går att lita på dessa forskare. I SVT Debatt (16/10) påstod hon att myndigheterna väljer ut forskare som tycker som dem. Att hon ifrågasätter forskarnas integritet är häpnadsväckande.”

Journalistens roll är att granska makten

Eftersom detta är en slutreplik får jag inte svara i Aftonbladet. Men här vill jag meddela Rytter att det är min uppgift som journalist att granska makten. Det är en viktig del av demokratin. Rytter försöker också ge sken av att forskarvärlden är eniga när det gäller kostrekommendationerna. För var och en som följer debatten torde det vara tydligt att det knappast råder en enighet. Inte ens svenska myndigheter tycker lika. Här är ett inlägg om det: Konsensus och marginalisering dödar vetenskapliga debatter.

Livsmedelsverket menar att de aldrig rekommenderat socker

På SVT opinion svarar Livsmedelsverket på den debattartikel jag skrev i förra veckan: ”Vi rekommenderar inte en massa socker” – Opinion | SVT.se. De menar att de aldrig sagt att barnen ska äta socker istället för fett och att jag har fel när jag skriver att barnen hellre ska få ”en sötad lågfettyoghurt där 30 procent av kalorierna kommer från socker än en fet variant.” Låt oss granska detta.

I broschyren Bra mat i skolan som Livsmedelsverket gav ut 2011 förspråkar myndigheten på sidan 20 sin nyckelhålsmärkning eftersom det gör det enklare att välja hälsosam mat. En mild lättyoghurt med vaniljsmak får bära det gröna nyckelhålet. Den innehåller 5 gram socker per 100 gram, vilket innebär att 20 kcal av de totalt 60 kcal/100 gram som produkten innehåller kommer från tillsatt socker. Det är 30 procent av alla kalorier. Eller mer exakt 33,333 procent.

En lika kaloririk yoghurt, utan tillsatt socker men naturligt fet, får däremot inte märkas med nyckelhålet. Den skola som väljer nyckelhålsmärkt mat kommer alltså att välja socker före fett.

Hellre chokladdryck än fet mjölk

Det finns flera exempel på Livsmedelsverkets dubbla budskap kring socker. Till exempel rekommenderar de chokladdryck en gång i veckan till frukost på förskolor, men de rekommenderar aldrig fet mjölk.

I sin debattartikel tar Livsmedelsverket tydligt avstånd från sötsaker i skola och förskola. Jag hoppas att de också går ut i en kampanj där de uppmanar förskolor att till exempel neka föräldrar att ta med glass till alla barn på sitt eget barns födelsedag. Personligen skulle jag också uppskatta att slippa uppmaningar om att baka bullar och kakor och ta med till barnens skola. Men jag har bestämt mig: nästa gång det ska fikas på skolan tänker jag ta med ett gott bröd med mycket smör och pålägg på. Det är mycket bättre än bullar och kakor.

För er som vill se en sockerfri skola och förskola – följ denna facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/521816857948933/ eller denna grupp för Stockholm specifikt: https://www.facebook.com/sockerfritt

Cecilia Blidö på Naturlig mat i skolan jobbar också för att få ner mängden socker till barnen.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Okategoriserade, Ett sötare blod i media, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.