Efter att That Sugar Film sändes på teve i måndags har det cirkulerat en länk i sociala medier till en krönika av vetenskapsskribenten Daniel Engber som kritiserar filmen. Här hittar du den: That Sugar Film science: Debunking links to mood, health, fatty liver disease, acne. Det finns också en rad svenska inlägg på samma tema, bland annat av Jacob Gudiol och detta inlägg.
Som vanligt med kontroversiella produktioner hugger kritiker på detaljer och får det att låta som om precis allt är buffel och båg. Så är det självklart inte.
Huvudbudskapet vilar på god grund
Filmens huvudbudskap är att tillsatt socker i stora doser direkt orsakar förhöjda blodfetter (triglycerider), leverförfettning, bukfetma och typ 2-diabetes. Det finns god täckning i vetenskapen för detta. Orsaken är sannolikt (precis som skildras i filmen) att vi får i oss alldeles för stora doser av sockerarten fruktos under en alldeles för kort tid.
Fruktos är en dålig energikälla för kroppens celler. Det organ som tar hand om nästan all fruktos vi äter är levern. Forskning visar att ett överskott av kalorier från fruktos leder till en ökad fettbildningen i levern. Det höjer triglyceriderna i blodet. Utifrån ett biokemiskt perspektiv är den blodfettrubbning som Damon Gameau utvecklade helt logisk.
När detta får pågå under en längre tid, verkar levern ta skada och det fastnar fett i levern. Det finns många studier på gnagare som visar att just fruktos driver leverförfettning. Länge har forskare varit kritiska till dessa studier eftersom djuren har fått ganska mycket socker. Men nu i januari kom en studie som visar att levern påverkas även vid lägre (för den moderna människan ”normala”) doser tillsatt fruktos.
Kalorier från läsk är värre än kalorier från mjölk
Även studier på primater och människor visar samma inverkan på levern. I en dansk randomiserad kontrollerad studie jämförde forskarna effekten av att dricka en liter läsk eller en liter mjölk (samma mängd kalorier) varje dag under ett halvår. Kontrollgrupper fick även dricka light läsk och vatten. Endast de som drack läsk fick en ökad mängd fett i levern. Mjölken gav ingen som helst effekt. Här ovan ser du resultaten.
I en annan studie fick människor dricka antingen glukos eller fruktos, motsvarande 25 procent av det dagliga kaloribehovet under 10 veckor. Båda grupperna gick upp i vikt, men de som drack fruktos fick de farliga ämnesomsättningsrubbningar som leder till typ 2-diabetes.
Till och med i en rapport som är finansierad av Coca-Cola, kom forskarna fram till att ett överskott av kalorier från fruktos driver fettrubbningar i levern och leder till förhöjda levervärden. De skriver i slutet av sin sammanfattning att man inte säkert kan veta om detta beror på just fruktosen eller på kaloriöverskottet. Men i läsk-mjölkstudien ovan fick deltagarna dricka lika många kalorier, men endast läsken skadade levern.
Varför är tillsatt socker så skadligt?
Att ett överskott av tillsatt socker driver en fettbildning i levern är sannolikt inte den enda orsaken till varför det är skadligt. När levern suger upp fruktos från blodet går det åt energi. I kroppen finns energin lagrad i en molekyl som heter ATP. Forskning visar att när levern behöver ta hand om mycket fruktos, minskar mängden ATP. Det kan leda till att leverceller får för lite energi över till andra viktiga processer, vilket i det långa loppet kan vara en belastning för cellen.
Fruktos är också en tämligen reaktiv molekyl som lätt reagerar med kroppens proteiner och bildar något som kallas för advanced glycation end products (AGE). Även glukos bildar AGE:s, men inte lika lätt. En studie på gnagare visar att konsumtion av fruktos leder till mer AGE:s i levern.
Det råder ingen tvivel om att AGE:s är skadliga för kroppen. Bland annat leder det till att syreradikaler bildas, vilket en del forskare tror kan vara förklaringen till varför levern tar skada vid typ 2-diabetes.
Jacob Gudiol tar i sitt inlägg upp att inget tyder på att fruktos från frukt eller honung skulle skada kroppen. En förklaring kan vara att dessa innehåller antioxidanter som skyddar mot de syreradikaler som bildas i omsättningen av fruktos.
Tillsatt socker innehåller inga antioxidanter alls. Personligen tror jag (men här skulle det absolut behövs mer vetenskap) att det är en viktig del av förklaringen till varför just tillsatt socker kan vara så illa för kroppen. Aldrig tidigare har människan ätit en massa kalorier utan att samtidigt få i sig antioxidanter och vitaminer.
Hur mycket socker är skadligt?
Filmen har också fått kritik för att Damon Gameau äter alldeles för mycket socker. 40 teskedar per dag, vilket motsvarar cirka 160 gram socker eller 640 kcal. Jag kan hålla med om att det är mer än vad man konsumerar normal. Samtidigt visar forskning att vissa personer verkligen äter så mycket socker. Av alla kalorier som Damon Gameau fick i sig, kom runt 25 procent från tillsatt socker – en mängd som har kopplats till en dubblad risk att avlida i hjärt-kärlsjukdom inom loppet av 15 år.
Jacob Gudiol menade i sitt in lägg att vi svenskar äter i genomsnitt 50 gram tillsatt socker per dag. Han baserade sig på Livsmedelsverkets enkätundersökning Riksmaten. Men i den har deltagarna bland annat kraftigt underrapporterat hur mycket godis de äter. Enligt undersökningen skulle vi äta 100 gram godis per vecka, vilket motsvarar 5,2 kg per person och år. Jordbruksverkets statistik visar istället att vi årligen konsumerar runt 15 kg choklad och konfektyrvaror per person och år. Det finns alltså ett glapp om 10 kg godis som vi inte riktigt vet vart det tar vägen…
Alldeles oavsett visar forskning att ju mer fruktos vi får i oss, desto kraftigare blodfettrubbningar. Att Damon Gameau fick i sig så extremt mycket, kan förklara varför förändringarna kom så fort.
En av tio amerikanska tonåringar har misstänkt fettlever
Jag tänker att vi har all anledning att ta filmens huvudbudskapet på fullaste allvar. Idag har cirka en av tio amerikanska tonåringar misstänkt fettlever vilket kraftigt ökar risken för typ 2-diabetes och så småningom hjärt-kärlsjukdom. Det ökar också risken för skrumplever och levercancer.
Det finns ingen statistik kring hur många barn som är drabbade i Sverige, men många med fetma har fettlever.
Daniel Engber menar att vissa experter i filmen är skojare och ”charlataner.” Det är säkert så att vissa av dem är illa valda och det är synd. Men vetenskapen visar ganska tydligt att socker direkt kan orsaka typ 2-diabetes (även om det alltid går att önska sig bättre vetenskapliga bevis).
I morgon kommer ett blogginlägg om kritiken av att socker skulle kunna påverka hjärnan. Om socker orsakar typ 2-diabetes, finns all anledning att tro att det även kan vara en förklaring till både en sämre kognitiv förmåga och alzheimer. Mer om det i morgon!
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media. Stötta mitt arbete via Patreon.
Patrik ∙ 25 februari, 2016 kl. 17:55
Jordbruksverkets statistik visar också att vi förbrukar ca 41 Kg socker per person och år vilket betyder att vi äter ca 110 gram (tillsatt) socker per dag. Dvs det är 60 gram per dag mer än den data som Jacob hänvisar till. Gissa om jag tror mer på att ”folk” underrapporterar än att industrin kastar socker på soptippen.
Som grädde på moset har ju dessutom Jordbruksverket medgett att deras statistik haltar när det gäller isoglukos, dvs egentligen borde siffran vara högre än 41 Kg per person och år.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 25 februari, 2016 kl. 20:25
Nr 1: Vad man väljer att se som huvudbudskapet kan variera men om vi ska säga att det är det du tar upp här så är det ju ingen som har kritiserat dessa delar bland den kritik som du nämner. Så det du gör här är inte att ge svar på kritik utan det är mer att du bekräftar det som mer eller mindre alla andra också säger. Att man inte ska äta för mycket raffinerat socker då det är dåligt för hälsan.
Kritiken mot filmen som du länkar till handlar istället om alla felaktigheter som också bakas in med de självklara sakerna.
Nr 2: När det gäller läsk-mjölkstudien som du kallar det så gick deltagarna som drack läsk också upp i vikt. Så inte heller i den studien kan man säga har kontrollerat för viktuppgång. Man får inte heller veta det totala sockerintaget för gruppen som drack läsk eller men gissningsvis har det varit högre än vad folk äter normalt för många. Och slutligen så var det en studie med läsk och det finns en hel del som talar för att socker i dryck är värre än socker i fast föda, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26376619
Sen visar studien ändå givetvis att sockersötad läsk är bland det sämsta (om inte sämsta) man kan dricka http://traningslara.se/1-liter-lask-lightlask-mjolk-eller-vatten-under-6-manader/
Nr 3: När det gäller hur mycket socker svensken verkligen äter så finns det ingen tillförlitlig data utan det är uppskattningar. Du hittar en bra diskussion kring det här bland kommentarerna till mitt inlägg. Jag är helt öppen för att värdet från Riksmaten inte är ristat i sten. Det som Gameaus åt var dock mer än vad den genomsnittliga amerikanen äter och 25 E% är HÖGT. Vissa når dock upp till dessa mängder, framför allt vissa äldre tonåringar och yngre vuxna.
Nr 4: Konfektyrvaror och choklad är inte 100 % socker så 15 kg av det motsvarar inte 15 kg av socker så din uträkning där du säger att det fattas 15 kg godis är ju inte direkt korrekt. Sen ska jordbruksverkets statistik användas för att se på trender i hur svenskens vanor förändras, inte som mått på hur mycket svensken faktiskt äter. Men som sagt, värdet jag anger från Riksmaten kan mycket väl vara fel. Euromonitor satte den genomsnittliga svenskens sockerintag på 85 gram/dag om jag inte missminner mig. Det kanske är rimligare än Riksmatens?
Nr 5: Att Gameaus får så stora förändringar beror främst på att han ätit en väldig massa kalorier och gått upp mer än ett kilo i veckan. Addera då till det väldigt stora sockerintaget som också så klart bidrar en del så är det i princip givet att resultatet skulle bli som det blev.
Nr 6: Det här är inte relaterat till det här inlägget direkt men du påstår ju frekvent att svensken äter mer socker idag än tidigare och vi vet ju att övervikten fortfarande ökar något i Sverige. Hur kommer det sig då, enligt dig, att mängden med typ 2 diabetes faktiskt inte ökar i Sverige? Globalt så ökar den väldigt mycket men inte i Sverige. Vad är din hypotes här då du så gärna pekar ut sockret som den drivande orsaken? http://www.janusinfo.se/Nyheter/Nyhetslista/2015/Ingen-okad-incidens-av-diabetes-i-Sverige/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 februari, 2016 kl. 21:37
1. Ja, nog måste man säga att det var filmens huvudstory? Sen kan jag hålla med om att det finns vissa svaga länkar, men jag tycker det är synd att du har en så extremt hårt vinklad rubrik och bild på ditt blogginlägg. De som inte läser hela kommer att missa dina nyanser. Att socker skadar kroppen på det vis som filmen visar är sannerligen inget trams.
2. Mjölkgruppen gick upp lika mycket i vikt som läskgruppen.
3. Ja, vad Gameaus åt är mycket och så kom effekten extremt fort också. Det visar ju snarast att vi kan anta att hälften så mycket socker också är farligt, men att det tar längre tid innan det yttrar sig. Att avfärda programmet med att han ”åt för mycket” liknar lite hur industrin resonerade när man genom Vipeholmsexperimenten visade att socker förstör tänderna. Sötsaksindustrin menade att de mängder som användes i försöken var stora, och att den mindre mängd svensken generellt åt var okej för tänderna. Så fick man fortsätta de etiskt vidriga försöken i två år till. Och vad hände? Jo, även en mindre mängd socker var skadligt för tänderna.
4. Ja, 85 gram/dag är nog mer rimligt. Och jag skrev inte att det saknas 10 kg socker. Jag skrev 10 kg godis 🙂
5.Det där tycker jag skulle behöva utredas i bättre kontrollerade försök där man verkligen jämförde effekten av olika former av makronutrienter. En sak är säker: de har en extremt olika inverkan på kroppens hormoner. Effekten är också olika beroende på om vi äter efter fasta eller om vi äter var tredje timme.
6. Jag brukar påstå att vi toppade vår konsumtion år 2000. Sedan dess verkar det ha gått ner (med en stor brasklapp för undermålig statistik). Så egentligen är det inte förvånande om epidemin avstannar.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 1 mars, 2016 kl. 22:28
1. Klart det är trams. Det är extremt grova överdrifter rakt igenom.
2. Jag vet, står klart och tydligt i min text som jag länkade. Det är ingen som säger att läsk är bra, vilket jag också tydligt påpekade både där och här.
3. Nej, det kan man verkligen inte anta. Det är mer troligt att det handlar om en effekt som uppstår när levern blir överbelastad.
4. Det blir ju lika fel oavsett. Du drar bort 5 kg godis som 5 kg socker. Till exempel behövs det ca 8,5 kg choklad för att få ihop 5 kg godis.
5. Makronutrienter är ganska ointressant. Så länge du verkligen ger folk ordentliga livsmedel så blir effekterna överlag bra och är det raffinerat, oavsett om det är socker, andra kolhydrater eller fett, så blir det dåligt.
6. Det beror på vilken av dina böcker man läser. I ett sötare blod skriver du att toppen var i början av 2000 medan du i Det sötaste vi har skriver så här: ”Lägger vi detta till de cirka 43 kg socker som vi åt 2011, landar vi på 58 kg socker. Det är utan tvekan en rekordnivå för oss svenskar.”.
Om vi vänder på det så har sockerintaget definitivt gått ner i USA men där fortsätter diabetesen att öka. Även det extremt svårt att förklara om man ska peka ut socker som en bov utöver allt annat.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 mars, 2016 kl. 19:35
4. Alla siffror jag skriver handlar om godismängd. Inget är räknat i socker.
5. Vad räknar du till raffinerat fett?
6. Utan tvekan en rekordnivå i mänsklighetens historia. Och då tänker jag i längre perspektiv än de senaste 10 åren. Sedan 2000 verkar vi ha dragit ner lite på sockret.
Man kan inte titta på ett sockerintag i ett land och dra slutsats generellt. Om sockerintaget blir polariserat så att vissa grupper äter mindre och andra mer, kan diabetes öka utan att totala mängden går upp.
Utöver det är inte socker det enda som påverkar diabetes. Även stress, motion mm spelar in.
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 25 februari, 2016 kl. 22:11
Väldigt roligt att se Dig och Gudiol diskutera på ett nyanserat sätt.
Ni gör båda viktiga insatser för folkhälsan! Fortsätt med det.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 februari, 2016 kl. 12:26
Personligen tycker jag folk behöver ett uppvaknande. Har du barn? Det som serverad på barnkalas är inte långt från det Gamaeus åt om man tar hänsyn till hur liten en barnkropp är. De rör dig mer. Men faktum är att många har fetma innan de ens är fyra år.
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 29 februari, 2016 kl. 13:13
Vilket bra sätt att svara utan att svara på någonting. Killen ljuger punkt. Om du inte har något att säga kring det så förstår jag inte varför du kommenterar det?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 februari, 2016 kl. 18:25
Sorry. Svarade på mobilen och läsa nog för illa. Det är möjligt att den bild av kaloriintaget som han ger är missvisande. Så som jag ser på saken är egentligen inte själva viktuppgången intressant. Det som är illa är den metabola rubbningen. Du kan ha normal vikt och typ 2-diabetes. Du kan ha fetma och en frisk ämnesomsättningen. Skulle han ha käkat en massa extra fett och protein, skulle han säkert också ha gått upp i vikt, men inte fått fett i levern. Det är därför den danska studien är intressant. Mjölken ger viktuppgång, men ingen farlig effekt på ämnesomsättning.
Undrar – har du referenser till studier där man byter fett, protein eller stärkelse mot socker, men fortsätter att äta lika många kalorier? Robert Lustig har ju gjort ett försök med att byta socker mot stärkelse, men jag vet att du har sågat den studien. Men vilka studier baserar du dig på när du säger att detta är omöjligt?
≪ | ≫ |
Jacob Gudiol ∙ 1 mars, 2016 kl. 21:49
Det finns väldigt lite som talar för att de med fetma bibehåller en frisk ämnesomsättning. Snarare verkar det mer vara så att hos vissa har fetman inte hunnit förstöra fullt ut ännu.
http://tranastyrka.se/overviktiga-dor-fortid-aven-nar-de-ar-friska/
http://tranastyrka.se/ar-inte-overvikt-ohalsosamt/
Det finns också en studie där man direkt har jämfört fruktos mot mättat fett vid överätning och i den studien gav mättat fett betydligt mer fett i levern än fruktos. Sen var kombinationen, som du oftast får från skitmat, värst. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20483648
Sen är fett i levern är utan tvekan negativt, men du kan få negativa effekter på flera metabola markörer ändå. Här såg man tex högre fasteinsulin från att äta extra nötter eller frukt utan att leverfettet förändrats, http://tyngre.se/artiklar/mycket-frukt-eller-noetter-vad-paaverkar-haelsan-baest-vid-viktuppgaang/
Så din ”slutsats” att fett och protein inte skulle vara något problem är inte baserat på någonting alls.
Sen din sista fråga är det faktiskt helt otroligt att du ställer. Hur kan du påstå dig ens ha läst något på området utan att ha stött på studier av den typen? Det finns mängder av dem. Resultatet i alla är att det inte händer något betydande med kaloribehovet/förbrukningen överhuvudtaget när du förändrar förhållandet kolhydrater-fett. Du kan ju börja här:
http://tyngre.se/artiklar/kalori-foer-kalori/
http://tyngre.se/artiklar/aer-frukt-nyttigt-eller-onyttigt/
http://traningslara.se/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/
De allra flesta studierna nämnda där har testat det på något vis. Fast sen är ju frågan absurd oavsett. Han påstår på allvar att han gått upp mer än 1kg per vecka när han ätit 2300 kcal per dag. Det innebär att hans förbrukning måste ha legat på typ 1100-1300 kcal dag. Det gör det inte ens för en liten kvinna på 50 kg som inte rör på sig.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 mars, 2016 kl. 20:12
Han behöver inte ha gått upp 1 kg fett per vecka. Den vanligaste argumentet för varför man går ner så fort i vikt på lågkolhydratkost är ju att man tappar en del vatten. Om motsatt gäller borde han ha kunnat samla på sig en del vatten. Vad jag vet tittade ingen på det.
Det var inte förbränningen jag tänkte på när jag frågade om studier som jämför socker/fett och socker/protein. Personligen struntar jag i förbränning och vikt. Det som intresserar mig är tecken på metabolt syndrom: höga triglycerider, lågt HDL, leptinresistens, fett i lever, VAT mm.
≪ | ≫ |
Är bröd och potatis farligt? | Tidningen Matkärlek ∙ 29 februari, 2016 kl. 19:56
[…] oerhört avskräckande. Om allt i filmen är helt korrekt med forskning har flera ifrågasatt. Här och här ger Ann Fernholm en bra översikt över filmens innehåll relaterat till forskning för […]
≪ | ≫ |
Sockerfilmen-skrämmande! | JESSICA SAMUELSSON ∙ 13 mars, 2016 kl. 11:42
[…] Här kan du även läsa en artikel om filmen som bemöter kritiken som filmen fått. Om du inte orkar läsa artikeln så handlar kritiken i mestadels om detaljer i filmen, ex. om det som jag skrev ovan att sockermängden som Damon testar är för hög. Skribenten menar dock att forskning visar att vissa personer verkligen äter så mycket socker samt att undersökningarna som gjorts i Sverige för att mäta sockerintag inte är helt sanningsenlig. […]
≪ | ≫ |
rama ∙ 25 maj, 2020 kl. 16:04
Tycker du att alla borde utesluta socker helt från kosten? varför
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 26 maj, 2020 kl. 11:00
Nä, kroppen tål lite socker. Men vi behöver skära ner ordentligt. Varför står i bland annat boken ”Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar”. Men ett viktigt skäl att socker är en ren kemisk substans. Vår kropp är gjord för att äta komplexa råvaror som innehåller vitaminer, antioxidanter, fibrer och mineraler. I rent socker finns bara en energigivande molekyl.
≪ | ≫ |
Energiförbrukningen på en ketogen diet - Träningslara ∙ 25 juli, 2023 kl. 18:33
[…] Ann Fernholm säger att hon vill ha bättre studier: Recensionen av Sockerfilmen: http://gudiol.info/2oIf8US […]
≪ | ≫ |