Är det dags för Sverige att införa en sockerskatt? Den frågan diskuterades i gårdagens Agenda på SVT: Agenda – 5 jun 21.15 | SVT Play (diskussionen är i början av programmet).

Återigen fick en representant för livsmedelsindustrin, denna gång VD:n för branschorganisationen Livsmedelsföretagen, oemotsagd påstå att vi inte äter mer socker idag än vad vi gjorde på 1960-talet. Så här sa VD Marie Söderqvist: ”Då kan vi ju utesluta socker som en orsak till fetmaepidemin.” Hon tyckte också att: ”…det ligger ett visst ansvar hos de här som driver den här debatten att hålla ordning på fakta i sammanhanget.”

Personligen kan jag tänka att Agenda borde ha faktakollat VD:n bättre. Tittar man på Jordbruksverkets statistik ser det visserligen ut som om sockerkonsumtionen har legat konstant de senaste decennierna:

sockerstatistik Nordic Sugar

MEN. Jordbruksverkets statistik inkluderar inte den glukossirap och glukos-fruktossirap som industrin använder i inhemsk produktion av livsmedel. Jordbruksverkets statistik är till för att följa situationen i sockerindustrin (vilket länge var en av våra viktigaste industrier). Dessa nya former av socker tillverkas från stärkelse, därför är de inte med.

Dessutom är inte koncentrerad fruktjuice med i statistiken. Om industrin använder koncentrerade juicer kan de skriva ”osötat” eller ”osockrat” på produkten och ändå tillsätta massor med socker. Detta knep används på många former av livsmedel, bland annat spädbarnsmat. Hur mycket koncentrerad juice vi konsumerar har jag inte hittat någon statistik på.

En mer rättvis graf över vår sockerkonsumtion är denna:sockerstatistik Ann

Grafen börjar på 1850-talet och den röda streckade linjen representerar de nutida osäkerheterna. Det är också viktigt att komma ihåg att de äldre personer som nu har fetma och diabetes föddes på 1940- och 1950-talen. Det var under denna tid som vi började äta extrema mängder socker. Fetma är inget som utvecklas över en natt. Det dröjer i många fall årtionden. 1980-talets fetmaökning speglar alltså mycket sannolikt 1950-talets stigande sockerkonsumtion.

Utöver detta tillbringar många av dagens barn väldigt mycket tid stillasittandes framför diverse skärmar, vilket gör att de tål socker ännu sämre.

Folkhälsoministern vill utreda istället för att agera

Folkhälsominister Gabriel Wikström sa i Agenda att han vill utreda vad vi ska göra åt fetman. Uppdraget har gått till Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet. Jag vet inte vad han hoppas uppnå med detta. Livsmedelsverket har arbetat mot fetman sedan 1970-talet. Under tiden har antalet personer med fetma fördubblats. Med tanke på hur misslyckat det arbetet har varit, är det märkligt att ministern har något förtroende kvar för den myndigheten.

Det var synd att Agenda valde fetmaläkaren Claude Marcus som motpart till Gabriel Wikström. SVT kallar ofta in Claude Marcus när det handlar om socker, eftersom han är för en sockerskatt. Det är bra, men hans argumentation kunde vara betydligt spetsigare. Dels kunde han lyfta de luckor som finns i sockerstatistiken (som jag har beskrivit ovan.) Dels kunde han lyfta det faktum att socker sannolikt kan orsaka fettlever, vilket i sin tur är en orsak till fetma och typ 2-diabetes. Allt fler internationella experter står bakom den bilden, men Claude Marcus tycks inte följa med i utvecklingen.

Föräldrarna är nyckeln till barnens hälsa

Samtidigt tycker jag att Claude Marcus var bra när han flera gånger poängterade att man redan har utrett problemet med fetma. Nu är det dags att agera. Han jämförde socker med tobak och alkohol, där man idag använder punktbeskattning. Socker är ett minst lika stort folkhälsoproblem. Gabriel Wikström vill istället ta ”ett helhetsgrepp”. Så luddigt. Han pratade om skolans arbete. Det är mycket viktigare att nå ut till föräldrar och far- och morföräldrar. Barn får större delen av all läsk och allt godis från vuxna utanför skolan. Ska vi få bukt med fetmaepidemin, måste föräldrar börja ta ansvar för sina barns hälsa.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Faktakoll av media. Stötta mitt arbete via Patreon.