Diabetes hos mamman är kopplat till en dramatiskt ökad risk att barnet ska utveckla autism, visar en ny vetenskaplig studie. Har mamman samtidigt fetma ökar risken än mer. Unga kvinnors matvanor kan alltså påverka de framtida barnens hälsa.

Vi vet att den mat vi stoppar i våra magar påverkar vår egen hälsa. Det är självklart för oss. Men nu tyder allt mer på att vi – jobbigt nog – måste vidga våra perspektiv och även tänka på våra framtida barn när vi väljer vad vi äter. I boken Det sötaste vi har berättar jag om en rad studier som visar att om en mamma har högt blodtryck, fetma eller diabetes under själva graviditeten, ökar risken att barnet ska få en diagnos inom autismspektrumtillståndet (AST) med ungefär 60 procent.

Nu bekräftar en stor amerikansk studie dessa samband. Forskarna följde 2 734 mödrar och barn som har fått vård vid Boston Medical Center. 102 av barnen fick en AST-diagnos. Analyserna visade att risken för AST tredubblades om mamman hade diabetes innan hon blev gravid. Hade hon även fetma ökade risken för AST nästan fyra gånger.

Stor ökning av autismspektrumtillstånd bland barn

Under de senaste decennierna har allt fler barn fått någon av de diagnoser som ryms inom AST, exempelvis autism och Aspergers syndrom. Siffror från USA visar på en kraftig ökning. På 1980-talet uppskattade olika undersökningar att ungefär 1 på 2500 barn hade AST. 1996 var 1 på 294 barn i åldern 3-10 år drabbade, enligt en undersökning genomförd i Atalanta. År 2002 konstaterade amerikanska Centre for Disease Control and prevention att 1 av 156 barn i åttaårsåldern hade diagnosen. År 2010 var siffran nere på 1 av 68 – alltså nästan 1,5 procent av alla åttaåringar.

En viktig förklaring till ökningen av AST är att vården fångar upp fler fall och att barn med mildare symptom också får en diagnos. Men epidemierna av diabetes och fetma är alltså sannolikt en annan orsak till den dramatiska ökningen.

Inflammation i kroppen kan påverka barnets utveckling

Hur kan då mammans diabetes påverka barnets hjärna? En förklaring kan vara att mamman har en inflammation i kroppen när hon har diabetes. Forskning visar att andra inflammationsdrivande sjukdomar – som en långvarig och kraftig influensa eller autoimmuna sjukdomar – också ökar risken för autism. Inflammationen verkar påverka barnets utveckling.

När jag skriver detta, vet jag att det kan leda till starka reaktioner. En del kommer att tycka att jag skuldbelägger föräldrar som har barn med autismspektrumtillstånd. Andra kommer tycka att jag uttalar mig om samband som än så länge endast vilar på ganska bräcklig vetenskap. De kommer påpeka att deras dotter inte hade diabetes, ändå fick hon ett barn med autism (det finns självklart flera orsaker till autism).

Det är en svår balansgång att gå. Personligen anser jag att vi på ett nyanserat vis måste tala öppet om vad vetenskapen visar. I detta fall för alla framtida barns skull. Och tänk vilka möjligheter vi har. Börjar vi ge våra barn hemlagad och riktig mat – sådan som är gjord med kärlek – kommer det absolut påverka barnens hälsa positivt. Dessutom kanske det möjligtvis även kan leda till färre barn med autism i nästa generation. Det tror jag ingen skulle ha något emot.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Kostråd och vetenskap, Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.