Många äter tillskott av omega-3 för att inte få i sig för lite av den fettsyran, men mycket talar nu för att vi slänger våra pengar i sjön. Kroppen tillverkar mer omega-3 än vad vi tidigare har trott. Det överskott som vi äter från tillskott bränns upp som energi.

Omega-3 har länge varit hett som hälsotillskott. För 11 år sedan skrev jag själv i DN om fettsyrans alla hälsofördelar: En fet revolution kan rädda hälsan. En av mina artiklar om omega-3 hamnade också på löpsedeln. Den såg jag senare i skyltfönstret till en hälsobutik som sålde tillskott.

Nu behöver den hajpade bilden av omega-3 nyanseras. För något år sedan tipsade jag om en artikel i New York Times som ifrågasatte om omega-3 kan skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Nyligen träffade jag också Anna Maria Pauter från Stockholms universitet, som i morgon kommer att försvara en avhandling kring omega-3. Hennes studier visar att möss som saknar omega-3 är skyddade mot fetma. Mer om det i morgon. Idag blir det ett kritiskt inlägg om behovet av omega-3-tillskott.

Omega-3 – en viktig molekyl i kroppen

Storyn kring omega-3 har varit att kroppen inte kan göra tillräckligt av den form av omega-3 som kallas DHA. Vår hjärna behöver DHA för att fungera ordentligt och från DHA bildas även molekyler som dämpar inflammation i kroppen. Det är utan tvekan en viktig fettsyra för oss.

DHA finns främst i mat från havet, men också i kött från djur som betar gräs. När djur nuförtiden äter kraftfoder istället för gräs, har halten omega-3 i kött minskat. Tanken är att vi därför får i oss alldeles för lite DHA, speciellt personer som inte äter fisk. Samtidigt har halten av omega-6 fettsyror i vår kost ökat betydligt eftersom vi äter mer majs- och solrosolja. Från omega-6 bildar kroppen molekyler som driver inflammation. Antagandet har varit att när förhållandet mellan omega-3 och omega-6 har ändrats, har maten blivit mer inflammationsdrivande. Därför skulle vi exempelvis få mer hjärt-kärlsjukdom. Bristen på omega-3 skulle också kunna påverka hjärnan och tillskott skulle därmed kunna hjälpa vid exempelvis Alzheimers sjukdom och depression.

Marginella effekter i vetenskapliga studier

MEN. Man brukar prata om anomalier inom en vetenskaplig hypotes – observationer som inte passar in i tesen. En viktig anomali är att omega-3-tillskott i studier vare sig har påverkat risken för hjärt-kärlsjukdom eller utvecklingen av Alzheimers sjukdom. De studier som finns på depression ger en splittrad bild; det verkar finnas en effekt men den är relativt liten. Även vid adhd kan tillskott hjälpa, men effekten är också här liten. När forskare nyligen undersökte om omega-3-tillskott har en inflammationsdämpande effekt hos friska personer, såg de ingen skillnad mot kontrollgruppen.

Samtidigt som effekten har uteblivit eller är liten i många studier behöver vi lägga in en brasklapp. En del av dessa studier är små och har svagheter i sin design. Det pågår större och mer välgjorda studier. Kanske får vi anledning att omvärdera detta igen, men omega-3 har i alla fall ingen tydlig och revolutionerande effekt på hälsan (som jag skrev i rubriken i DN).

Kroppen gör mer omega-3 än vi tidigare trott

En annan anomali i paradigmet kring omega-3 är en av mina bästa vänner. Under sin uppväxt åt hon i princip aldrig fisk, men när vi läste Fourieranalys (vacker matematik) på universitetet blev hon kursetta. Bristen på omega-3 i hennes mat borde ha förvandlat hennes hjärna till en dysfunktionell skrumpen klump, men bland 110 studenter på denna hyfsat avancerade mattekurs var hon bäst (och jag hade aldrig klarat kursen utan hennes hjälp). Så vad finns det för förklaring?

Anna Maria Pauters forskning på möss visar att de vid behov gör mer DHA än vad man tidigare har trott och detta verkar även gälla oss människor. I till exempel rapsolja finns en form av omega-3 som kallas för ALA. Det är ett förstadium till DHA i kroppen. När forskare har gett personer ALA som har varit inmärkt med vissa isotoper, har de sett att väldigt lite ALA omvandlas till DHA. Därför har de dragit slutsatsen att vi måste äta DHA för att få tillräckligt av den fettsyran.

MEN. När forskare istället har tittat på vegetarianer eller personer som inte äter fisk (som min kompis) har dessa personer ändå relativt mycket DHA i kroppen. Slutsatsen är att kroppen måste tillverka mer DHA när den verkligen behöver.

Kroppen hushållar också med det DHA som finns att tillgå. Halveringstiden för DHA i hjärnan är ungefär två år. En del av det DHA som du åt under sillunchen vid midsommar för över ett år sedan, finns alltså fortfarande kvar i dina nervceller.

Gravida kvinnor kan behöva tillskott

Anna Maria Pauter menar att forskningen inom omega-3 området visar att friska personer generellt inte behöver äta tillskott. Däremot kan gravida kvinnor som inte äter fisk behöva lite extra omega-3. Under en graviditet överförs mycket omega-3 till fostret. Om mamman får i sig för lite omega-3 kan hennes depåer bli utarmade. Intressant nog har forskare sett att mer ALA omvandlas till DHA under en graviditet. Kvinnor tillverkar också generellt mer DHA än vad män gör, sannolikt eftersom vi behöver ha större depåer när vi blir gravida.

Omega-3-tillskott kan hjälpa vid vissa sjukdomar

Med allt detta skrivet vill jag poängtera att det fortfarande kan finnas sjukdomar eller tillstånd där tillskott av omega-3-fettsyror har en betydelsefull effekt. Det finns till exempel studier som visar att omega-3 har en positiv inverkan vid cystisk fibros, som är en inflammatorisk sjukdom.

Men är du frisk, äter fisk och i övrigt näringsriktig mat finns det inget som talar för att du behöver ett tillskott av omega-3. Ett överskott av omega-3 brännas upp som energi i kroppens celler. Att äta omega-3 kapslar blir därför mest ett slöseri med pengar.

I morgon kommer ett inlägg om de resultat som Anna Maria Pauter fick när hon studerade möss som inte själva kan tillverka DHA. En liten cliffhanger: socker kommer att finnas med som en ingrediens i storyn…

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.