D-VITAMINEXPERIMENTET. Nu har jag fått resultatet från novembertestet av D-vitaminnivån i mitt blod. Den ligger på 66 nmol/l. Är det tillräckligt högt? Hur lågt kan D-vitaminet sjunka innan jag börjar bli förkyld eller – ännu värre – riskerar benskörhet?
Som jag skrev tidigare under veckan har jag påbörjat ett D-vitaminexperiment med hjälp av företaget Werlabs. Varje månad detta år ska jag mäta D-vitaminnivån i mitt blod. Idag har jag fått svaret från novembertestet: 66 nmol/l.Som ni ser sjunker nivån stadigt. Frågan är hur låg den får bli innan jag riskerar att bli sjuk. Skulle jag behöva äta tillskott redan nu?
Debatt kring gränsvärdena
Att svar på den frågan är allt annat än enkelt. Det råder en enorm förvirring kring vilka gränsvärden som är relevanta. Under lång tid har vården ansett att alla bör ligga över 75 nmol/l. Men när amerikanska Institutet of Medicine (IOM) gjorde en genomgång av vetenskapen år 2011 menade de att den gränsen är för hög, något som exempelvis Uppsalaforskarna Håkan Melhus och Karl Michaëlsson höll med om i en artikel i Läkartidningen: Evidensbristen är det stora problemet. Om alla behöver ligga över 75 nmol/l lider majoriteten av alla personer i USA och Europa brist på D-vitamin, vilket dessa forskare menar är orimligt. Svenska Osteoporossällskapet har sedan dragit slutsatsen att en nivå under 50 nmol/l ska räknas som insufficiens medan en nivå under 25 nmol/l räknas som brist: D-vitaminbehandling och skeletthälsa – svenska riktlinjer behövs.
Tillskott rekommenderas i Storbritannien
Nyligen utvärderade en expertgrupp i Storbritannien också vilka D-vitaminnivåer som krävs för att bevara ben- och muskelhälsa. De landade i en gräns om 25 nmol/L och rekommenderar att alla över fyra år bör få i sig 10 μg D-vitamin per dag. Eftersom mat generellt innehåller ganska lite D-vitamin har Public Health of England gett befolkningen rådet att ta D-vitamintillskott under höst och vinter. Personer som tillbringar väldigt lite tid i solen ska ta tillskott året runt.
Tim Spector, professor i genetisk epidemiologi och författare av boken Matmyten, har dock reagerar på de nya tillskottsrekommendationerna. I förrgår publicerade han en kommentar i den medicinvetenskapliga tidskriften BMJ: Should healthy people take a vitamin D supplement in winter months? Han menar att ett generellt knaprande av D-vitaminpiller kan göra att vissa personer får i sig för mycket D-vitamin. Förr gav vi bebisar A-vitamindroppar, men vi har slutat med det bland annat eftersom A-vitamin har kopplats till en högre risk för benskörhet. E-vitamintillskott har kopplats till en ökad risk för prostatacancer. Nyligen hittade forskare också ett samband mellan kalciumtillskott och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Är det säkert att äta tillskott?
Kan vi då vara säkra på att det är okej att äta D-vitamintillskott? Nej, menar Spector. I vissa studier har höga engångsdoser av D-vitamin resulterat i en ökad risk för fallskador hos äldre.
Han menar också att befolkningens minskade D-vitaminnivåer sannolikt är orsakade av fetmaepidemin. D-vitamin lagras i fettväven och generellt har personer med fetma lägre nivåer i blodet. Det kan förklara sambanden mellan lågt D-vitamin och exempelvis hjärt-kärlsjukdom och cancer. Många har tolkat det som att en D-vitaminbrist kan orsaka farliga sjukdomar, men när forskare har försökt behandla hjärt-kärlsjukdom och cancer med D-vitamin, har effekten uteblivit. Kanske är det fetman, och den ofta tillhörande insulinresistensen, som är farlig, inte de låga D-vitaminnivåerna?
Ska vi nå samma D-vitaminnivå som urfolk?
Å ena sidan visar alltså stora genomgångar att en D-vitaminnivå på 50 nmol/l borde vara tillräcklig. Å andra sidan finns det forskare som menar att vi borde uppnå samma D-vitaminnivå som urfolk. Deras ingång är att vårt moderna leverne inomhus, dåliga kost, en felaktigt tarmflora och brist på sömn har lett till lägre halter D-vitamin i kroppen och att urfolkens nivåer skulle kunna fungera som ett slags riktmärke till vilka nivåer vi borde uppnå. Medelnivåerna hos massajer är exempelvis 119 nmol/l och hos hadzafolket 109 nmol/l.
Forskare som står för den här synen på D-vitamin menar att bristen på effekter i många studier beror på att man behandlar med alldeles för små doser. För att få effekt behöver vi få upp D-vitaminet i en urfolksnivå. Dessutom har man i flera studier gett D-vitamin i stora engångsdoser, vilket verkar vara sämre än att ge små doser varje dag.
Vem ska man tro på?
Detta är alltså de två sidorna. Så vem ska man tro på? Spannet ligger mellan 25 nmol/l och över 100 nmol/l. En gräns på 50 nmol/l tycker jag låter som att vi är på den säkra sidan utan att överdriva. Så här motiverar jag det:
Tittar man på vetenskapliga genomgångar som har gjorts på studier av luftvägsinfektioner, nedstämdhet, benskörhet eller hjärt-kärlsjukdom, har effekten av D-vitamintillskott generellt uteblivit (det kan dock hjälpa vid hjärtsvikt och vid riktiga depressioner). Många gånger förklaras detta med att man i studierna inte har valt ut personer med låga D-vitaminnivåer i blodet. Om en studie inkluderar många personer som har tillräckligt med D-vitamin i blodet blir effekten av tillskott självklart minimal.
MEN. Skulle vi behöva ligga på en nivå över 1oo nmol/l (som urfolken) skulle majoriteten av alla personer i nordliga länder lida D-vitaminbrist under årets alla månader. Då borde man ha fått en effekt i de studier som har gjorts.
Stora svagheter i de hypoteser som omgärdar D-vitamin
Jag tycker D-vitaminfältet lider av samma vetenskapliga svagheter som kostområdet. De flesta hypoteser vilar på studier som endast kan slå fast korrelationer. Det finns till exempel en tydlig korrelation mellan vinterns låga D-vitaminnivåer och en ökad risk för förkylningar. Det behöver dock inte innebära att låga D-vitaminnivåer bidrar till förkylningar, utan problemet kan vara att vi under vintern är inomhus mycket eller tar tunnelbanan till jobbet istället för att cykla. När vi är ute mer, minskar smittriskerna. Hänger ni med i hur jag tänker?
Med allt detta sagt vill jag tillägga att D-vitamin absolut har många viktiga funktioner i kroppen. Forskare skulle behöva göra studier där de specifikt väljer ut personer med riktigt låga D-vitaminnivåer och undersöker vilken effekt tillskott kan få då.
SLUTSATS: Än så länge verkar jag inte behöva tillskott och snart är julen här. Då brukar de bli mycket fet fisk för min del. Fortsättning följer i december…
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Håkan ∙ 25 november, 2016 kl. 16:46
D-vitamin bildas av kolesterol. Kan statiner sänka D-vitaminhalten i blodet?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 november, 2016 kl. 18:46
Vet inte…
≪ | ≫ |
Tomas Lennefors ∙ 26 november, 2016 kl. 10:42
En förkylningsstudie på 1 år vore intressant.
2 slumpmässiggt fördelande grupper som har D-vitamin i blodet mellan 25 och 50 nmol/l.
De tar då oljebaserad D-vitamin på 5000 IE varje dag under 1 år fr o m maj-april.
Kontrollgruppen tar likadan olja fast utan d-vitamin.
Bestäm sedan definition av förkylning och mät varje månad.
– D-vitamin i blodet.
– Antal förkylningar i grupperna.
Hypoteser
– Gruppen som tar D-vitamin får mindre antal förkylningar.
– De personer som når högst D-vitaminhalt i blodet får mindre antal förkylningar.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 november, 2016 kl. 13:36
Det skulle vara lysande med en sådan studie. En viktig fråga är hur många den behöver inkludera för att få resultat. Småbarnsföräldrar borde vara en bra grupp att testa på.
≪ | ≫ |
Tomas Lennefors ∙ 26 november, 2016 kl. 20:43
Statistiska frågor som slumpmässigt urval och antal deltagare kan en metodstatistiker hjälpa till med. Man kan ju alltid börja med en liten pilotstudie på kanske 10+10 personer. En sådan studie borde vara billig.
Det är väl ingen dum idé att begränsa sig till småbarnsföräldrar för att lättare se resultat. Frågan är hur man hittar dem som har dåliga d-vitamin-värden?
Kanske WerLabs kan sponsra med blodprovtagning av D-vitamin och kanske även snabbsänka eller liknande. Kanske detta kan vara något för Kostfonden att söka forskare för.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 november, 2016 kl. 20:45
Kostfonden har en lång ”att-göra-lista” 🙂
≪ | ≫ |
Lena Olovsson ∙ 26 november, 2016 kl. 17:19
Överläkare Mats Humble presenterar i den här föreläsningen en hel del forskning om D-vitaminets (hormonets) betydelse för vår hälsa. https://www.youtube.com/watch?v=GeyNB-GBKlg
Jag har läst att D3 är kroppens mest potenta steroidhormon. Kan slå på eller av 2000 -3000 gener. Måste väl då ha stor betydelse för vår hälsa!
Vitamin D Council i USA presenterar också många studier via sitt nyhetsbrev.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 november, 2016 kl. 20:45
Absolut! Det har jättestor betydelse. Den fråga man behöver ha svar på är vilken nivå man behöver ha i blodet för att vitaminet ska fylla alla viktiga funktioner. Räcker 25 nmol/l eller hur högt behöver man gå?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 november, 2016 kl. 20:45
Jo, man kan få för mycket D-vitamin. Egentligen kan man få för mycket av allt. Det är dosen som gör giftet…
Det skulle vara intressant att göra samma studie när man har haft skitväder. Hur mycket sämre blir nivåerna då?
Jag vill göra detta eftersom jag tänker att många knaprar tillskott helt i onödan. Det har blivit lite av en hajp kring olika tillskott. Men det är klart att vi inte ska lägga pengar på något som inte har någon effekt för oss.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 november, 2016 kl. 10:18
Vet inte vad de stödjer sig på, men de har ju samma bräckliga underlag som alla andra. I mina rapporter från dem har de 75 nmol som under gräns, vilket är det som vården länge har haft.
Jag har inte följt forskningen kring D-vitamin och autism, så kan inte uttala mig om det. Idén om att vaccinationsprogram skulle orsaka autism kommer dock inte från nysvenskar utan från annat håll: http://fof.se/tidning/2003/1/allt-farre-barn-vaccineras-mot-massling
≪ | ≫ |
Ann Fernholm | D-vitaminexperimentet – vårsolen har gett effekt - Ann Fernholm ∙ 4 april, 2017 kl. 14:12
[…] Ni som regelbundet läser den här bloggen känner säkert till mitt D-vitaminexperiment. För alla er andra – här är lite bakgrundsinfo: denna vinter har jag genomfört ett experiment med stöd av företaget Werlabs, som erbjuder olika slags hälsokontroller och blodanalyser. Varje månad har jag mätt mina D-vitaminnivåer för att se om jag, som gärna hänger i solen under sommaren och äter mina feta fiskar varma tre-fem gånger i veckan, behöver ta tillskott under vintern. Innan jag drog igång experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen. Hur lågt kan D-vitaminet sjunka utan att man riskerar sin hälsa? Det finns många kunskapsluckor kring detta med D-vitamin, men min slutsats blev att 50 nmol/l verkar vara en rimlig gräns. […]
≪ | ≫ |
Robin ∙ 23 september, 2017 kl. 20:21
Hej
Självklart är urbefolkningens D-vitamin nivå den mest rätta för människan. Finns absolut ingen annan logisk förklaring. Evolutionen måste ha rätt här efter millioner av år med anpassning och urskillning.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 23 september, 2017 kl. 22:09
Och då är frågan: hur höga har nivåerna varit här på norra halvklotet?
≪ | ≫ |
Per Held ∙ 24 november, 2020 kl. 23:28
Sent inkommet svar:
År 2020, pandemin pågår, sjukdomen Covid19 skördar flest offer bland äldre och multisjuka, med dåligt immunförsvar, de dör nu främst i brist på förebyggande insatser.
Debatten pågår, mycket genom Lars Bern samt Läkardissidenterna Jon Tallinger och Mikael Nordfors.
Bern och föreningen metabol hälsa samt dess ordförande Ralf Sundberg lyfter att statinerna sänker kollesterolhalten och sänker då med tiden möjligheten ladda Serumnivå D (populärt uttryckt), de äldre vistas sällan eller aldrig i solen till att bilda D via UV/Kolesterol.
Det säregna är att Statsepidemiolog Anders Tegnell påstår att komplement av D inte behövs.
Häpnar, Sverige är världsledande i äldres för tidiga död.
Fick upp ögonen för detta genom att läkaren Tallinger berättade om direktiven som utgår mot läkare att Vårdplanera (paliativplanera) äldreboende så att de inte skall belasta vården om de får Covid19.
Här skulle D-vitamin tidigt sats in, även möjligheten ge syrgas, vilket har avvecklats av sparsamhet.
MVH, Typ2
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 8 december, 2020 kl. 11:04
Personer som bor på äldreboenden och sällan kommer ut i solen behöver absolut få vitamin D, alldeles oavsett om det hjälper mot corona eller inte.
≪ | ≫ |