I kapitel 9 i Ett sötare blod kan du läsa om hur sockermolekyler glaserar kroppen och får den att stelna. Det bildas så kallade AGE:s*. Socker klistrar sig fast lite här och där, på insidan av blodkärlen, i hjärtat och i huden. Forskare har också hitta socker som har fastnat i brosk. Det gör att brosket blir skörare.
När jag skrev boken funderade jag på om detta kan påverka utvecklingen av artros, där ju ledbrosket försvinner. Nu har en läsare gett mig anledning att dyka in i den här frågan. Han undrar: ”Vet du om man har studerat det här med AGE i brosk hos artrospatienter? När man läser din bok känns det nära till hands att tro att socker kan driva på artrosutvecklingen och att lowcarb i så fall borde ingå som en naturlig del i behandlingskedjan. Har diabetiker artros i större utsträckning än andra?”
Svar: lågkolhydratdiet kanske kan hjälpa vid viss artros
Jag har bara grävt lite på ytan av forskningslitteraturen när det gäller artros. Men en sökning i databasen pubmed visade snabbt att det finns all anledning att tro att både typ 2-diabetes och metabolt syndrom** ökar risken för artros.
Den första tanken är att det är övervikten som sliter på lederna. Det verkar dock inte vara hela sanningen. Forskare publicerade alldeles nyligen en studie som visar att diabetes dubblar risken för allvarlig artros, även när de kompenserar för personens vikt och ålder. Ju längre tid en person har haft diabetes, desto större är risken att få problem. Forskarna skriver att studien stärker tankarna att det finns en ”metabol” komponent i artros. Metabolt innebär att det har med ämnesomsättningen att göra.
Förra året skrev forskare också en artikel i Nature Review Rheumatology (välrenommerad tidskrift) att det klart finns en koppling mellan metabolt syndrom och artros. De nämner en hel rad olika förklaringar till varför – en av dessa är att socker sätter sig i lederna och att det bildas AGE:s. Andra forskare har sett att AGE:s i brosk kan stimulera en inflammation.
Broskbildande celler badar i socker
En annan orsak kan vara att broskbildande celler, kondrocyter, drunknar i socker. Mot slutet av kapitel 9 skriver jag om att celler på insidan av kroppens blodkärl inte klarar av för mycket socker. Det blir stockning i cellfabriken, saker tar fel vägar och till slut börjar cellen larma immunförsvaret. Detta leder till en inflammation. Just detta verkar också hända de broskbildande cellerna. De släpper ut något som kallas för alarminer, som jag skriver om i en faktaruta i boken och som driver inflammation.
Kan då en blodsockersänkande diet hjälpa vid artros? Det finns inga vetenskapliga studier som undersöker detta, så ingen vet. Personligen skulle jag prova att bromsa förloppet, speciellt om jag misstänkte att höga blodsocker låg bakom ledsmärtan. Samtidigt är det viktigt att nämna att det ju också finns andra former av artros. Till exempel kan gamla idrottsskador börja spöka efter flera decennier. Där är ju inte höga blodsocker boven. Å andra sida hjälper en lågkolhydratdiet ofta en person att hålla vikten, vilket är nog så viktigt om man börjar få knäproblem och har svårt att motionera.
En svärmor som mår bättre
Innan jag avsluta dagens blogginlägg måste jag lägga till hur mejlet från läsaren började. Det fick mitt hjärta att ta ett litet glädjeskutt: ”Vill först dela med mig av en liten story om min svärmor och vilken skillnad din bok gjort för henne. Hon är 60, glutenintolerant sedan 25 år tillbaka och på senare år har hon även fått Sjögrens syndrom, vilket gör henne väldigt trött, torr i munnen och ger allmän smärt- och inflammationskänsla, samt dålig sömn. Uppe på det begynnande knäartros och svullen mage. Allmänt risig skulle man kunna säga.
Jag har lobbat, väldigt försiktigt, för lowcarb under ett par år för jag har trott att hon skulle kunna må lite bättre av det. Din bok, Ett sötare blod, som julklapp var det som fick henne att till slut prova. Din förhållandevis neutrala och med referenser väl underbyggda approach fungerar väldigt bra på personer som annars skulle rygga för den vanliga lchf-vokabulären.
Efter fyra veckor på lowcarb har hon nu gått ner 3 kg, svällt av magen, muntorrheten är helt borta, hon sover gott och har inget av inflammerade känslan kvar och är mycket mindre smärtkänslig. Även om detta är ’as good as it gets’ så är det inget mindre än en revolution för henne, som börjat ställa in sig på att hennes sista 25 år skulle vara en stadig mer eller mindre smärtfylld degenerering. Det ska bli oerhört spännande att följa hennes utveckling. Så hatten av och stort tack.”
*Advanced Glycation End Products.
**Metabolt syndrom är när man har bukfetma, högt blodtryck, rubbade blodfetter och problem med blodsockret. Kroppen är inflammerade och man är ofta trött. Kvinnor har problem med ägglossningen. Läs mer om det i Ett sötare blod.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Tombola ∙ 6 februari, 2013 kl. 09:18
För länge sedan när det metabola syndromet började upptäckas (1920) ingick gikt i det metabola syndromet – kanske dags att återuppta detta,,,,
Finns lite att läsa om leder i Diabetes, Aghard & Berne – Liber,,,,
Tror det är många som går omkring med ”mikrofeber” – en liten höjning av kroppstemperaturen som ingen läkare klassar som riktig feber, handlar om en eller två tiondelar av en grad orsakad av inflammationer – kan nog botas med vitlök och helst lågkolhydratkost som nog minskar både inflammationer OCH vikt,,,
Vi är ju heller inte konstruerade för att stå på hårda golv med fötterna i samma vinkel hela tiden – kanske dags att göra golven vågiga,,,,
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 6 februari, 2013 kl. 11:56
Helt OT… men vi har ju tidigare på denna blogg (med anledning av din bok) diskuterat det här om fleromättade fetter generellt är nyttigare än andra fetter.
Nu har man i BMJ dammat av data från en gammal randomiserad studie som snarare visar ökad dödlighet när mättat fett byts mot omega 6:
http://www.bmj.com/content/346/bmj.f493
Vore jätteintressant att höra dina kommentarer om detta!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 februari, 2013 kl. 15:26
Intressant. Ska läsa på om detta och återkomma! Just nu måste jag bara skriva klart en annan text.
≪ | ≫ |
Anna-Maria ∙ 6 februari, 2013 kl. 14:29
Jag har skrivit en recension av din bok i min blogg. Jag vill tacka dig för att du har skrivit en av de bästa böckerna jag har läst och för att du bidrager till folkhälsan. Jag försöker få alla jag känner att läsa din bok för att förstå hur farligt det är med socker.
Tack för att du skriver!
http://www.ultimat.nu/recension-av-boken-ett-sotare-blod.html
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 februari, 2013 kl. 15:42
Oj, tack så jättemycket för en fin recension!!! Det var roligt att läsa. Jag håller med om att det är fullständigt obegripligt att diabetiker får de råd som de får. Det är dessutom sorgligt att cancerpatienter matas med socker. Men vi får hoppas att boken kan leda ett steg i rätt riktning.
≪ | ≫ |
Kalista ∙ 6 februari, 2013 kl. 21:16
Har inte läst din bok än men ska göra det, ska be biblioteket ta hem den om de inte redan gjort det. Vill bara tacka för ditt bidrag till bättre folkhälsa genom din bok och blogg. Du skriver bra och balanserat! Jag har själv haft kropplig smärta under flera år och har märkt stor skillnad sedan jag slutade med socker och mjöl. Jag behöver bara slarva lite för att jag ska få ont i t.ex. axlar och nacke.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 februari, 2013 kl. 21:34
Tack! Ja, det är märkligt vilka effekter det kan ha i kroppen. Hoppas du hittar boken på biblioteket!
≪ | ≫ |
Cissi ∙ 7 februari, 2013 kl. 19:21
Jag bor i Norge och vill gärna sprida din kunskap bland norrmännen (och kvinnorna). Finns din bok på norska eller kommer den ut i Norge snart?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 februari, 2013 kl. 22:34
Inte vad jag vet…
≪ | ≫ |
Josef Boberg ∙ 2 maj, 2013 kl. 20:29
Jag skrev ett brev till en kompis i mars i år – om det här med vådan av förhöjda blodsockernivåer. Det finns numera på nätet HÄR.
≪ | ≫ |
Hanna ∙ 12 november, 2013 kl. 11:59
Många tipsar om glukosamin när det gäller artros (dock inte SLL som menar att man inte kan påvisa några vetenskapliga belägg för användandet). Men vad är glukosamin? Känns som att det är något du inte förespråkar, trots att ämnet finns naturligt i kroppen.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 november, 2013 kl. 12:59
Jag har inte läst på om det, så vet inte…
≪ | ≫ |