Faktakoll av media

Förra måndagen sände Vetenskapens värld ett program kring periodisk fasta och åldrande. I programmet pratar man bland annat om IGF-1, en av kroppens viktigaste tillväxtfaktorer. Man säger att en proteinrik diet höjer nivåerna av IGF-1 i kroppen, det leder till att man gasar på tillväxten och detta ökar risken för åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och hjärtinfarkt. I boken Ett sötare blod skriver jag istället att det är socker och andra snabba kolhydrater som triggar igång IGF-1 och tillväxt. Flera personer har hört av sig till mig och undrat hur det egentligen hänger ihop. Hur kommer det sig att programmet förmedlar en bild och jag en annan? Ska man begränsa mängden proteiner eller mängden kolhydrater? Hur är det med periodisk fasta – kan de förlänga livet?

Vårt tillväxtsystem är finstilt reglerat

När jag skulle göra research för boken tog det mig dagar att förstå hur kroppens tillväxtsystem fungerar. Det är otroligt komplext. Ganska mycket mer komplext än vad som förmedlas i det bbc-producerade reportaget. Programledaren, Michael, träffar en forskare, Valter Longo, som är expert på åldrande och IGF-1. Longo säger att mängden protein i dieten är avgörande för hur mycket IGF-1 som bildas i kroppen. Programledaren fastar i fyra dagar och mycket riktigt: IGF-1 nivåerna går ner kraftigt.

Att proteiner påverkar mängden IGF-1 är sant. Men det är bara en del av sanningen. Det krävs också insulin för att levern ska tillverka IGF-1. Man säger i programmet att mindre protein i dieten sänker nivåerna av IGF-1, med att effekten blir ännu bättre om programledaren helt slutar att äta. Orsaken till att fasta ger lägre IGF-1 nivåer är att även insulinnivåerna går ner och då tillverkar levern ännu mindre IGF-1. Alltså kan även en kolhydratrestriktion påverka IGF-1 nivåerna.

Kroppens tillväxtbroms – IGFBP-1 – en annan viktig faktor

Men nu till den aspekt som man inte alls nämner i programmet, men som jag tar upp i Ett sötare blod. Det är framförallt fritt IGF-1 som kan trigga tillväxt. I kroppen sitter nästan allt IGF-1 kopplat till så kallade bindningsproteiner som bromsar effekten av IGF-1. Det finns flera olika sådana tillväxtbromsar, den vanligaste kallas för IGFBP-3. Men en som är riktigt intressant kallas för IGFBP-1.

Halterna av IGFBP-1 är strikt styrda av insulinnivåerna. När vi äter mycket snabba kolhydrater och får ett ordentligt påslag av insulin, sjunker nivåerna av IGFBP-1 snabbt. Nivån av denna tillväxtbroms kommer sedan att vara låg under många timmar. Det leder till att vi får mer fritt IGF-1 i kroppen som kan trigga tillväxt.

IGFBP-1 är en otroligt intressant molekyl. Kerstin Brismar, som intervjuades i slutet av programmet, har bland annat mätt nivåerna av IGFBP-1 i kroppen och visat att låga nivåer av IGFBP-1 är kopplat till en kraftigt ökad risk för diabetes. Låga nivåer av IGFBP-1 hos en gravid kvinna är också kopplat till att fostret växer mer; barn med fetma har låga nivåer av IGFBP-1 i kroppen och de växer tidigare under livet; vissa studier kopplar även låga nivåer av IGFBP-1 till cancer. Lite IGFBP-1 i kroppen gör helt enkelt att vi växer mer. Du kan läsa mer om hur allt detta hänger ihop i Ett sötare blod i den del som kallas Socker – ett gödel för kroppen. 

En förenklad bild av åldrande

För några år sedan träffade jag Valter Longo i Los Angeles. Min slutsats av den intervjun är att han driver tesen att en proteinrik diet leder till åldrande lite väl hårt i sin forskning. Under intervjun undrade jag varför han inte utsatte sina möss för en lågkolhydratdiet, som en kontroll till lågproteindieter och svältdieter. Gjorde han detta skulle han kunna skilja på effekten av IGF-1 och IGFBP-1. Men detta viftade han bort. Personligen tycker jag att hans forskning är dåligt kontrollerad. Mycket forskning visar att IGFBP-1 verkligen är en faktor att räkna med.

I bbc-produktionen pratar också Valter Longo om personer med ”Laron syndrom”. Dessa saknar i princip IGF-1 i kroppen och blir därför mycket korta till växten. Valter Longo säger i programmet att personer med Laron syndrom varken får cancer eller typ 2-diabetes. Men när jag för ett par år sedan intervjuade Zvi Laron, den israeliske forskare som först beskrev den genetiska sjukdomen, menade han att Valter Longo har fel. Det är sant att ingen människa med Laron syndrom har dött i cancer. Däremot får de, enligt Zvi Laron, metabolt syndrom och diabetes. Valter Longo säger att dessa människor äter en högkaloridiet och blir tjocka. Men Zvi Laron, som har behandlat personer med Laron syndrom under mer än ett halvt sekel, säger att de av någon anledning har en onormalt låg ämnesomsättning. De äter lika många kalorier som vi andra, men blir ändå överviktiga. Om man får tro Zvi Laron, är den bild som Valter Longo presenterar i programmet inte helt korrekt.

Periodisk fasta leder till lägre insulinnivåer

Däremot är sannolikt huvudbudskapet i bbc-produktionen helt korrekt: periodisk fasta kan göra att vi mår bättre och kanske till och med att vi lever längre. Men jag tror inte alls att den främsta orsaken är att man äter mindre proteiner eller färre kalorier. Jag tror att den viktigaste orsaken är att blodsockernivåerna och insulinnivåerna går ner. Samma effekt kan man också uppnå genom att begränsa mängden kolhydrater i dieten, eller genom att motionera väldigt mycket.

Detta är den bild jag har skaffat mig genom min research. Men jag skulle gärna se en vetenskaplig studie som jämför effekterna av en lågkolhydratdiet, en svältdiet och periodisk fasta på åldrande hos till exempel möss. Tyvärr studerar forskare som är intresserade av åldrande nästan enbart svält och kaloribegränsning. Det är synd, för jag tror att jämförelser med lågkolhydratdieter, och kanske även en kombination av en lågkolhydratdiet och periodisk fasta (som potentiellt kan ge än lägre insulinnivåer), hade kunnat ge mycket värdefull kunskap.

Här är ett annat inlägg som sätter periodisk fasta i ett större sammanhang: Blodsockret – spindeln i hälsonätet

Via denna länk kan du se programmet som Vetenskapens värld sände:

http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld

Titta på del 11.

Bantningspulver innehåller upp emot 30 procent socker, enligt SVT idag. Kostprofessorn Stefan Rössner försvarar pulvren och säger att de är säkra att använda. Livsmedelsverkets rekommenderar max 10 procent socker i dieten. Mer än det kan vara farligt. Världen är snurrig.

Läs detta inlägg av kostrådgivaren Johanna Ekne där hon testat blodsockret efter att ha druckit bantningspulver. Det steg helt klart till onyttiga nivåer: matomiljo.com/2013/01/26/resultat-blodsockermatningar-lunchmiddag

Här kommer en liten komplettering till gårdagens granskning. Det är en läsare som skriver att man inte kan likställa fettkonsumtionen med konsumtionen av smör. Det tycker jag är en relevant invändning.

Nedan är ytterligare statistik från Jordbruksverket. Under den tid som antalet fall av bröstcancer har eskalerat, har vår fettkonsumtion i princip legat still. Den är lite högre än på 1960-talet. Jämfört med år 1980 äter vi 4 gram mer per person och dag, eller totalt 3 procent mer fett. Jag har svårt att tro att den lilla ökningen skulle kunna förklara den kraftiga uppgången i antalet fall av bröstcancer.

Däremot visar siffrorna att vi har ändrat vilka fetter vi äter. Mängden mjölkfett har gått ner. Vi äter mindre smör och dricker mindre fet mjölk, men lite mer grädde och mer ost.

Vi äter mer lättmargariner, får mer fett från matoljor (kan man se i annan statistik från Jordbruksverket) och får mer fett från bröd (som ju brukar innehålla vegetabiliska oljor). Vi får också i oss mer fett från fisk och från kött.

Tittar man på dessa siffror kan man alltså inte skylla den skrämmande utvecklingen av antalet bröstcancerfall på totalhalten fett i dieten. Som jag skrev igår kan det spelar roll att vi har börjat äta mer omega-6. Forskningen är inte helt entydig här. Däremot kan man klart slå fast att fetmaepidemin har spelat roll. Fetma är en riskfaktor för bröstcancer.

Idag har Aftonbladet smällt på med ett fett löp: ”Fet mat ger dig LCHF-cancer”. Artikeln tar upp det faktum att antalet bröstcancerfall har ökat dramatiskt. På bilden här bredvid ser du Socialstyrelsens statistik över antalet fall per 100 000 kvinnor i åldern 65-74 från 1970 fram till idag. Socialstyrelsen menar att ökningen beror på att vi blir äldre, att fler fall upptäcks tack vare mammografi och att metoderna för att ställa diagnos har blivit bättre.

En läkare, Henrik Lindman, på Akademiska sjukhuset i Uppsala uttalar sig också i Aftonbladet. Han säger: ”Fet mat misstänks öka risken för bröstcancer, vilket i så fall skulle innebära att populära dieter som GI och LCHF inte är att rekommendera om man vill skydda sig mot bröstcancer”.

Har han rätt? Jag har ägnat mig åt en hel del googlande under dagen för att kolla detta. Av vad jag kan döma är hans uttalande helt taget ur luften.

Vi äter mindre smör – men antalet fall av bröstcancer har ökat

Tittar man på den nationella statistiken över smörkonsumtionen har den fallit kraftig under den tid som antalet fall av bröstcancer har ökat. Bilden här nedan är tagen direkt från Jordbruksverkets hemsida. Faktum är att när vi åt fyra gånger så mycket smör fick vi kvinnor häften så mycket bröstcancer. 

Malmö kost cancer: omega-6 ökar risken för bröstcancer

Däremot äter vi mer lättmargarin. När man söker i den vetenskapliga litteraturen finns det indicier på att omega-6 rika fetter, som finns i lättmargariner, kan öka risken för bröstcancer. Enligt den största kost/cancerstudien i Sverige är risken dubblad, men med stora felmarginaler: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12588084

En annan analys gjorde tre år senare, 2005, visar att en oljerik diet också är kopplad till ökad risk för bröstcancer med över 70 procent: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16573374

En studie på kinesiska kvinnor visar samma sak: mycket omega-6 i dieten verkar öka risken för cancer, medan omega-3 verkar skydda: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20878979

Israeliska forskare menar också att det höga omega-6 intaget i landet kan förklara varför landets kvinnor ofta drabbas av bröstcancer: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22953621

Bilden att omega-6 ökar risken för bröstcancer är dock inte entydigt. Enligt denna gigantiska amerikanska studie på 80 000 kvinnor finns ingen koppling mellan olika fetter och bröstcancer: aje.oxfordjournals.org/content/164/10/990.long

Traditionell lågfettdiet hjälper inte kvinnor med bröstcancer

Andra studier visar att det som vi traditionellt har kallat för en ”nyttig diet” med frukt, grönsaker och lite fett, har dålig effekt på bröstcancer. Kvinnor med bröstcancer som fick hjälp att följa en sådan diet blev inte hjälpta enlig en studie publicerad i JAMA: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17635889

Och inte heller denna studie hittade någon positiv effekt av en lågfettdiet: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19130632

En viktig förklaring är bukfetma, metabolt syndrom och typ 2-diabetes

Vad som däremot framstår som tydligt är att bukfetma, metabolt syndrom och typ 2-diabetes ökar risken för bröstcancer efter klimakteriet:

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21415236

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23093685

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22268396

Forskning visar också att kvinnor som bär på bukfetma när de får sin bröstcancerdiagnos löper högre risk att avlida i sjukdomen:

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17035393

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20571870

En seriös läkare borde alltså förklara ökningen av bröstcancer de senaste 40 åren med att vi idag är väldigt mycket mer överviktiga nu än vad vi var år 1970.

Mer snabba kolhydrater och socker – också en förklaring

I Ett sötare blod skriver jag att höga insulinnivåer i blodet triggar kroppens tillväxtsystem. Det finns många studier som talar för att en högre glykemisk belastning ökar risken för bröstcancer:

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18469262

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22760570

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17921397

En annan studie visar att äldre kvinnor som har höga blodsocker, löper högre risk att drabbas av bröstcancer:

www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20615887

SLUTSATS: Man kan lika gärna skylla ökningen av bröstcancer på våra kostråd. Dessa har lett till ett högre intag av omega-6-rika fetter och mer snabba kolhydrater. Vi har helt klart blivit mer överviktiga. Det är tydligt att detta är en riskfaktor för bröstcancer.

För någon vecka gjorde jag en faktakoll av DN som skrev att färre personer dör i hjärtsjukdomar, mycket tack vare kostråden. Nu skriver SvD samma sak i en artikel under rubriken ”Svenskar i kamp om att bli äldst”. Så här skriver SvD bland annat:

”Den minskade dödligheten i hjärtsjukdomar beror enligt Annika Rosengren till ungefär en tredjedel på bättre vård, och då räknar hon in allt från blodtrycksmediciner till behandling vid akut hjärtinfarkt.

–Men ännu viktigare är ett bättre riskfaktorläge i befolkningen. Färre rökare är en del men än viktigare är lägre kolesterolvärden till följd av kostförändringar, och lägre blodtryck. Vi har i dag betydligt lägre kolesterolvärden än för 30–40 år sedan och det förklarar nästan 40 procent av den minskade dödligheten, säger Annika Rosengren.”

Längre ner i SvD:s artikel uttrycker Annika Rosengren en oro eftersom vi börjar äta mer grädde och smör nu. Hon säger:

”Efter att ha minskat i många år ser vi nu att kolesterolvärdena i befolkningen i Norrland är på väg upp igen, förmodligen till följd av en mer tillåtande attityd gentemot smör och grädde.”

Faktakollen – mättat fett är inte farligt för hjärtat

Uttalandet baserar sig på en studie från år 2009, där Annika Rosengren och hennes kollegor försökte förklara varför allt färre personer dör i hjärtinfarkt. 40 procent av nedgången förklarar forskarna med att kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit. I artikeln skriver de: ”Most of these large cholesterol decrease are probably attributable to changes in diet”.

Är detta då sant? I Ett sötare blod beskriver jag i kapitel fyra varför det är farligt att stirra sig blind på totalnivåerna kolesterol i blodet. Människor som har bukfetma och typ 2-diabetes har generellt inte problem med höga kolesterolnivåer. Istället har de problem med tre helt andra blodfetter: de har ett för lågt gott HDL-kolesterol, för höga triglycerider och för små onda LDL-kolesterolpartiklar. Denna blodfettrubbning ökar i befolkningen och den är kopplad till hjärtinfarkt. Exakt varför dessa blodfetter rubbas får du läsa i boken, men det har att göra med att levern måste omvandla alldeles för mycket socker till fett.

När forskare som Annika Rosengren mäter totalnivåerna kolesterol i blodet, tolkar de alla nedgångar som bra. Men när vi byter mättat fett mot mer snabba kolhydrater går framförallt det goda HDL-kolesterolet ner och de onda kolesterolpartiklarna blir mindre. Det leder till ett lägre totalkolesterol, men det är två dåliga blodfettförändringar. Det räcker alltså inte att mäta totalnivåerna kolesterol i blodet för att avgöra risken för hjärtinfarkt.

Snabba kolhydrater är värre för hjärtat än mättat fett

I bokens tredje kapitel citerar jag också tre olika genomgångar, gjorda sedan 2009, där forskare har granskat den bästa vetenskapen på området mättat fett/hjärtsjukdom. Alla tre kommer till samma slutsats. Mättat fett är inte farligt för hjärtat. Här är referenserna:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648

http://www.nmsociety.org/docs/aboutfat/Skeaff-Dietary-Fat-and-Coronary-Heart-Disease.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817

Den senare studien visar att ett ökat intag av kolhydrater snarare ökar risken för hjärtinfarkt.

Frankrike: få hjärtinfarkter trots mycket mättat fett i dieten

En annan intressant detalj – som helt talar mot resonemanget i SvD – är att fransmännen har friskast hjärtan i Europa. Trots att de: äter mest mättat fett, har högst kolesterolvärden, äter mer kalorier än vi i Sverige och röker dubbelt så mycket. Andra faktorer måste alltså spela in. En sådan kan vara att de äter mindre socker än vad vi gör.

Dåliga tänder påverkar hjärtat

En förklaring till varför färre drabbas av hjärtinfarkt kan till exempel vara att vi har fått bättre tänder. Tandborstning morgon och kväll, skyddar hjärtat. Forskare har hittat bakterier från munhålan i åderförkalkning som de har opererat ut från patienter. Åderförkalkning är framförallt en immunreaktion, där kroppens immunförsvar vänder sig mot de egna blodådrorna. Om det sitter bakterier fast i blodkärlens väggar, kommer immunförsvaret att att reagera häftigare. Det finns studier som tyder på att risken för hjärtinfarkt är högre efter ett stort ingrepp i munnen.

Alltså kan den fantastiska svenska folktandvården vara en förklaring till varför vi får färre hjärtinfarkter. Men Annika Rosengren och hennes kollegor tog aldrig hänsyn till detta samband i sina studier. Andra parametrar de utelämnade är att vi till exempel dricker mer rödvin, äter mer choklad och äter mindre transfetter. Dessa livsstilsförändringar påverkar troligtvis också våra hjärtan. Personligen kan jag tycka att det är magstarkt av forskarna att säga att vi har gjort en bra kostförändring de senaste årtiondena, samtidigt som vi har fått en global epidemi av fetma och diabetes. Ena dagen äter vi rätt och får friskare hjärtan, andra dagen äter vi fel och blir fetare. Det går liksom inte ihop. Frank Hu på Harvard School of Public Health är en av de forskare som menar att råden om lågfettkost har gjort oss fetare och sjukare.

Läs om världens äldsta befolkning

Som en liten positiv avslutning vill jag rekommendera det reportage Henrik Ennart publicerade i helgen: ”De gamlas by på de odödligas ö”. Det handlar om en japansk ö där medellivslängden är rekordlång. Mycket intressant!!!

Det är många läsare som har hört av sig angående den BBC-producerade dokumentären ”Sanningen om fett” som SVT sände i måndags. En faktakoll har efterlysts. Så här kommer min bild av programmet:

Jag upplever att detta program, som så många andra, står kvar med det ena benet i det gamla ”fettparadigmet” samtidigt som man tar ett kliv in i något som känns nytt. Det jag gillar är att man erkänner att ingen människa klarar av att stå emot hunger; att hjärnan styr oss att äta via en arsenal av hunger- och mättnadshormoner. I programmet berättar man bland annat om gherlin, som produceras i magsäcken och som stimulerar aptiten, och om peptid YY, som släpps ut från tarmarna när vi äter och ger mättnadskänsla.

Halterna av sådana hormoner i kroppen, verkar spela stor roll för hur mycket vi äter. I Ett sötare blod berättar jag till exempel om australiensisk studie, publicerad i New England Journal of Medicine, där forskarna har följt personer som ätit en extremt kalorisnål diet under några månader. För att hålla den nya vikten fick deltagarna massor av stöd under ett år, men trots detta gick de upp många kilo igen. Forskarna mätte ett antal hunger- och mättnadshormoner och upptäckte då att hungerkänslorna fortfarande var rubbade ett år efter viktnedgången. Deltagarna var också mer matfixerade, trots att de alltså återigen hade gått upp en hel del i vikt.

Detta är – tror jag – förklaringen till att många människor har jojobantat. Den som bantar med lågfettdiet blir jättehungrig och klarar till slut inte av att stå emot trycket från alla hormoner. När jag ser BBC-dokumentären blir jag glad att denna bild sprids. Fetma bottnar ofta inte i en ”dålig karaktär”. Det handlar om en biologisk rubbning där hungern river i kroppen. Jag tror att detta är en av flera viktiga förklaringar till att fetmavården har misslyckats så kapitalt: man har trott att det går att stå emot hunger. Det är helt fel.

Kakor är mer kolhydratrika än fettrika

Det stora problemet med programmet är att reportern hela tiden blandar ihop kolhydrater och fett. Hon pratar ideligen om kolhydratrik mat som enbart fet. Socker nämns knappt. Mot slutet av dokumentären röntgar forskarna reporterns hjärna med en magnetkamera samtidigt som hon får titta på bilder av muffinsliknande kakor och amerikanska pannkakor; supersöt mat. Men reportern ser endast fettet och pratar om ”high-fat foods”. Bara det faktum att programmet heter ”Sanningen om fett” visar hur man blandar ihop fett med fetma. Det borde heta ”Sanningen om fetma”. En orsak till att vi har så svårt att lämna den gamla synen på fett bakom oss, är att vi blandar ihop fett i maten med det fett som bildas i kroppen. Socker blir väldigt lätt till fett i kroppen.

”Hjärnkoll på vikten” ger en bättre bild av hur hunger fungerar

Dokumentären hade kommit så mycket längre om den hade tagit upp det faktum att hormonet insulin också kan driva hunger. Detta gör att kolhydrater och fett påverkar hungern olika, vilket är en viktig nyckel i kampen mot fetma. Men låt oss se allt detta från den ljusa sidan: ”Hjärnkoll på vikten” har kommit i nyutgåva! Boken, skriven av medicinjournalisten Gunilla Eldh och hjärnforskaren Martin Ingvar, redovisar väldigt bra hur kolhydrater påverkar hjärnan och hur kolhydratrik mat gör oss hungrigare. Den som vill få en djupare förståelse av hur hunger fungerar bör läsa Hjärnkoll på vikten istället för att se nästa avsnitt av ”Sanningen om fett”.

En läsare undrar detta: “Jag har fått detta berättat för mig så försöker beskriva så gott jag kan. Programmet Historiaätarna, som går på SVT, handlade om 1940-talet. Någon expert nämnde att de på den tiden hade färre depressioner och mindre hjärt- och kärlsjukdomar och att detta kunde bero på maten, att de åt mindre socker och stärkelse. Vet du något om det? “

Svar: både medellivslängd och sockerkonsumtion ökade under början av 1900-talet

Jag har inte sett det avsnittet av Historieätarna. Men under första hälften av 1900-talet ökade antalet personer som dog av hjärtinfarkt lavinartat. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1954 dog närmare 6000 personer per år av åderförkalkning 1941-1945. År 1950 var samma siffra över 9000 personer. Denna utveckling oroade forskarna. Du kan läsa mer om detta i kapitel 2 i Ett sötare blod.

En orsak till att hjärtproblemen ökade är att antalet barn och vuxna som dog av infektionssjukdomar, som tuberkulos, minskade kraftigt. Detta ledde till att man levde längre. Den förväntade medellivslängden på en nyfödd ökade från runt 55 år under början av 1900-talet till runt 70 år under mitten av århundradet. Istället började man att dö av sjukdomar som drabbar äldre, bland annat åderförkalkning.

En orsak till att man började att avlida i just åderförkalkning (och inget annat) kan sannolikt vara sockrets effekter. Konsumtionen ökade dramatiskt från början av 1900-talet till 1930-talet. Samtidigt ska man komma ihåg att vi under denna tid också började att äta mer av till exempel smör och ägg. Alltså kan man lika gärna säga att hjärtinfarkterna berodde på mer fett i kosten, eller på mer protein, eller på mer kalorier. Alla kan välja att tolka dessa data utifrån vad man själv vill tro på.

Men ser man till helheten och all den forskning som jag skildrar i boken Ett sötare blod, talar mycket för att just socker, snabba kolhydrater och ett stillasittande liv är viktiga orsaker till hjärtsjukdom. I levern bildas en massa fett från allt det socker vi äter och det rubbar fettprofilen i blodet. De onda kolesterolpartiklarna, LDL, blir mindre till storleken; de tränger lättare in i blodkärlen och blir till en grogrund för åderförkalkning. Höga blodsocker leder också till inflammation i kroppen.

När det gäller depression talar en hel del för att socker även kan skada hjärnans nervceller.

SLUTSATS: ja, experten i Historieätarna har med stor sannolikhet helt rätt.

Idag skriver DN om det faktum att allt färre personer dör av hjärtsjukdomar. En forskare och utredare på Socialstyrelsen, Maria Danielsson, kommenterar siffrorna så här:

”Nedgången av hjärt- och kärlsjukdomar beror på att sjukvården har blivit bättre – fler överlever. Dessutom insjuknar färre, vilket i huvudsak beror på att färre röker och att vi äter mindre mättat fett”

Faktakollen – är detta sant?

Uttalandet baserar sig på en studie från år 2009, där forskare i Göteborg har försökt förklara varför allt färre personer dör i hjärtinfarkt. En stor del av förklaringen är att vården har blivit bättre, att vi har fått en hel drös nya hjärtläkemedel och att allt färre röker. Detta är okontroversiella förklaringar.

Mer kontroversiellt är att forskarna förklarar 40 procent av nedgången med att kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit. I artikeln skriver de: ”Most of these large cholesterol decrease are probably attributable to changes in diet”.

Det som i studien är ett ”probably” har i Socialstyrelsens uttalande till DN blivit till en definitiv förklaring. Det är inte helt ovanligt att forskares tolkningar av data omvandlas till rena sanningar i media.

Att vi har blivit fetare kan inte vara bra för hjärtat

Det jag tycker är svårt att förstå är hur de senaste fyrtio årens kostomläggning å ena sidan kan vara bra för hjärtat, å andra sida definitivt har gjort oss väldigt mycket fetare. Ena dagen säger forskare att vi numera äter en mycket bättre diet och att det är bra för hjärtat. Andra dagen säger de att vi har börjat äta fel och att detta har gjort oss fetare. Dessa två pusselbitar skaver mot varandra. De passar inte ihop.

I Ett sötare blod beskriver jag hur synen att mättat fett är farligt för hjärtat växte fram under 1950-1970-talen. En svensk läkare sammanfattar forskningsläget mot slutet av 1960-talet. Han undrar om man måste vänta på ”de slutgiltiga bevisen” innan man ger råd till befolkningen om att äta mindre mättat fett. Han tycker att det är solklart att mättat fett är farligt för hjärtat (varför han tyckte så får du läsa i boken).

Socialstyrelsen väntade heller aldrig på de slutgiltiga bevisen utan rådde oss att byta mättat fett mot fleromättat fett och mot mer kolhydrater. Sedan dess har forskare genomfört rigorösa vetenskapliga studier, utformade för att en gång för alla bevisa att mättat fett är farligt för hjärtat. RESULTAT: det finns ingen koppling mellan mättat fett och hjärtinfarkt.

Snabba kolhydrater är värre för hjärtat än mättat fett

I bokens tredje kapitel citerar jag tre olika genomgångar, gjorda sedan 2009, där forskare har granskat den bästa vetenskapen på området. Alla tre kommer till samma slutsats. Mättat fett är inte farligt för hjärtat. Här är referenserna:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648

http://www.nmsociety.org/docs/aboutfat/Skeaff-Dietary-Fat-and-Coronary-Heart-Disease.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817

Den senare studien visar att ett ökat intag av kolhydrater snarare ökar risken för hjärtinfarkt.

Hur kan man då förklara att färre drabbas av hjärtinfarkt i Sverige?

En förklaring till varför färre drabbas av hjärtinfarkt kan till exempel vara att vi har fått bättre tänder. Tandborstning morgon och kväll, skyddar hjärtat. Forskare har hittat bakterier från munhålan i åderförkalkning som de har opererat ut från patienter. Åderförkalkning är framförallt en immunreaktion, där kroppens immunförsvar vänder sig mot de egna blodådrorna. Om det sitter bakterier fast i blodkärlens väggar, kommer immunförsvaret att reagera häftigare.

Viktigt att använda modern forskning i folkhälsoarbetet

När Göteborgsforskarna år 2009 kartlade varför vi får färre hjärtinfarkter, tog de aldrig hänsyn till det faktum att vi har fått bättre tänder. Andra förklaringar till varför våra hjärtan mår bättre kan vara att vi dricker mer rödvin, att vi äter mer choklad och att vi äter mindre transfetter. Det är mycket som påverkar våra hjärtan. Vår kropp är oändligt mycket mer komplex än vad man trodde på 1950-talet. När våra myndigheter förklarar varför färre får hjärtinfarkter måste de utgå från modern forskning, inte från förklaringar som har bevisats vara felaktiga. Det är direkt kontraproduktivt i folkhälsoarbetet.

Igår skickade Södertörns högskola ut ett pressmeddelande där idéhistorikern Kristian Petrov kritiserar den statistik som Jordbruksverket för över mängden konsumerat socker. Som jag berättar i Ett sötare blod redovisar Jordbruksverket enbart mängden sackaros, vitt socker. Det är många forskare som har låtit sig missledas av denna statistik; många tror att vi inte äter mer socker idag än vad vi gjorde på 1950-talet. Därför menar många att sockret inte kan vara boven i fetmaepidemin.

Problemet är att livsmedelsindustrin har uppfunnit många nya former av socker, som fruktos-glukossirap (på engelska kallat high fructose corn syrup). Dessa nya sockerarter är inte med i sockerstatistiken. Räknar man in dem äter vi mer socker idag än vad vi någonsin har gjort under mänsklighetens historia. Toppen ligger år 2000, sedan dessa har konsumtionen sjunkit något.

Pepparkakor – en smak från en svunnen tid

Kristian Petrov kritiserar just detta. Sedan tar han upp ett intressant idéhistoriskt perspektiv: att vi använde mer kryddor förr i tiden. I pressmeddelandet säger han: ”Pepparkaka är en av få länkar till en medeltida smakvärld. Pepparkakan innehåller många starka smaker, bland annat av kryddpeppar, ingefära och nejlika, sådana smaker ges knappt något utrymme i dag. Sockerkaka under 1970-talet, eller de senaste årens cupcakes är exempel på vår tids likriktade smak. Vi har fått standardiserade smakpreferenser med en allestädes närvarande intensiv rund sötma. Det är den smaken som vi tycker om och vill ha. Det har gått från en väldigt diversifierad smak till en mer enkelsidig.”

Vill du veta mer om sockrets historia, kan du läsa en krönika av Kristian Petrov här. 

Fortsättningsvis tänkte jag under rubriken faktakollen, ge mina tankar kring olika utsagor som forskare göra i media. I går var det debatt kring LCHF på SVT:s program Debatt och jag fick följande mejl av en läsare:

”Sista delen av Debatt handlade om LCHF. En äldre kvinnlig professor avslutar med att säga att kött, charkuterier och chips är de som gör oss feta. En yngre manlig läkare pratar om sockret som problemet. Inte konstigt att man som vanlig människa blir förvirrad. Min slutsats är att han är mer uppdaterad på senare forskning. Kan det vara så illa att en del inte hinner med att ta del av ny forskning?”

Svar: Socker är en säker bov i fetmaepidemin

Jag såg debatten igår och det var Charlotte Erlansons-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet som i slutet av programmet sa att det enbart är tre saker gör att vi går upp i vikt: kött, charkuterier och chips.

I Debatt får sällan en person tid att motivera sin ståndpunkt. Jag hade gärna hört vad Charlotte Erlansons-Albertsson hade för grund för sitt påstående. Chips är givetvis dåligt för kroppen, men jag har svårt att förstå varför chips skulle vara värre än till exempel ostbågar. Jag har mejlat henne och frågat vad hon baserar allt detta på.

Väldigt mycket (allt) talar för att det är mer socker, allt snabbare kolhydrater och ett för stillasittande liv, som är den viktigaste orsaken till fetmaepidemin. Siffror från Jordbruksverket visar att vi äter runt 15 kg mer socker per person och år, jämfört med på 1970-talet. Dessutom äter vi mer pasta, bröd och ris.

Insulin får kroppen att lagra fett

Alla kolhydrater leder till att vi får högre insulinnivåer i blodet och insulin är ett hormon som ställer in kroppen på fettlagring. Att insulin är viktigt för fettlagring visar bland annat det faktum att typ 1-diabetiker ofta är väldigt smala när de får sin diagnos. Deras bukspottkörtel kan inte längre tillverka insulin. Typ 2-diabetiker, som ofta bär på övervikt, har tvärt om alldeles för mycket insulin i kroppen vid diagnosen. Musklerna reagerar dåligt på insulinet, så bukspottkörteln pumpar bara ut mer och mer. När en diabetiker tar insulinsprutor går hon eller han också ofta upp i vikt. Orsaken till att en del personer rasar i vikt när de äter en lågkolhydratdiet, är mycket sannolikt just att insulinnivåerna i kroppen går ner. Socker krävs även för att fettceller ska kunna lagra fett.

Motion hjälper mot fetma just eftersom musklerna bränner mycket kolhydrater. När vi motionerar blir de dessutom bättre på att suga upp socker från blodet. Då behöver inte bukspottkörteln tillverka lika mycket insulin för att få ner blodsockret. Signalerna om fettlagring blir därmed inte lika kraftiga. Den som motionerar ser alltså till att dämpa insulinpåslaget i kroppen.

Kroppen är framförallt byggd kring fett och protein

Charlotte Erlansons-Albertsson menade också att kroppens alla celler kan bränna kolhydrater, ”så kolhydrater är det vi är uppbyggda kring”. Det är en slutsats som få (typ ingen) skolad biokemist skriver under på. Både fett och kolhydrater bryts ner till samma ämne i kroppen: acetyl-koenzym A. Från detta ämne skapar kroppen sedan energi. Fett fungerar som ett lika bra bränsle som kolhydrater. Många hävdar att hjärnan måste ha socker, men hjärnan kan använda något som heter ketonkroppar som energikälla. Ketonkroppar kan bildas från fett.

Kroppen är dessutom främst uppbyggd av fett och proteiner. Alla celler har fettsyror i sina membran (de väggar som omger cellen). Hjärnan består till största delen av fett. Proteiner bildar alla de enzymer som kontrollerar kemin i våra kroppar. Det är också proteiner som bildar våra muskler. Att påstå att kroppen är byggd kring kolhydrater är ett direkt felaktigt påstående.