stamp

Barn och socker

Arla, er yoghurt innehåller 32 % socker (inte 4 %)

Det där med sockermatematik är verkligen inte lätt. Även den mest rutinerade kan göra fel. Idag har jag mejlat Arla och berättat skillnaden mellan viktprocent och energiprocent socker, så att de inte av misstag råkar vilseleda sina (ofta ganska små) konsumenter. Här är mejlet:

Hej Arla!

När min dotter fick drickyoghurten ovan i samband med ett idrottsevenemang tänkte jag först: ”Underbara Arla, äntligen någon som har tagit fram en smaksatt yoghurt med bara 4 procent socker i.”

Dessvärre är jag som jag är – lite misstänksam av naturen. Jag vände på förpackningen, läste innehållsföreteckningen och började räkna. Så här är det:

Er Yoggi Yalla innehåller 32 procent socker. Ingenting annat.

Skilj på vikt- och energiprocent

Till en början for det diverse fula ord genom min hjärna, som om ni skulle vara ute efter att vilseleda konsumenten (mitt barn). Men så besinnade jag mig. Klart ni vill hennes bästa. Ni tycker nog bara – som så många andra – att sockermatematik är alldeles för krångligt. Därför har ni tagit enklaste vägen och räknat ut viktprocenten. 4 gram socker per 100 gram yoghurt blir 4 procent tillsatt socker. Lätt som en plätt.

Problemet är att Livsmedelsverket och WHO ger kostrekommendationer i energiprocent. För att kunna avgöra hur sockerrik er Yoggi Yalla egentligen är behöver konsumenten därför den siffran. Att räkna ut energiprocent är (som tur är) inte så svårt som man kan tro. Det räcker med lite lågstadiematte + kunskapen om att 1 gram socker innehåller 4 kilokalorier (kcal).

  1. Först räknar ni ut hur många kalorier socker det blir per 100 gram yoghurt: 4 gram socker x 4 kcal/gram = 16 kcal socker.
  2. Sedan vänder ni på er Yoggi Yalla. I näringsdeklarationen kan ni läsa att den innehåller 50 kcal per 100 gram.
  3. Till sist dividerar ni antalet kalorier från socker med den totala mängden kalorier: 16 kcal/50 kcal=0,32.

Alltså kommer 32 procent av alla kalorier i en Yoggi Yalla från tillsatt socker.

3,2 gånger mer socker än vad som rekommenderars

Om ni – för att underlätta för konsumenten – ändrar på era förpackningar och skriver ”32 % tillsatt socker” tänker jag att ni samtidigt kan passa på att stryka ordet ”bara.” Er yoghurt innehåller 3,2 gånger mer tillsatt socker än vad Livsmedelverket rekommenderar och 6,4 gånger mer än vad WHO tycker att vi bör äta.

Det skulle vara trevligt att få ett svar från er! Jag kommer att lägga ut det här mejlet på min blogg annfernholm.se. Om ni vill förklara för konsumenterna varför ni väljer att ange mängden socker i viktprocent och inte energiprocent, publicerar jag gärna det.

Trevlig sommar!

Ann Fernholm

Dela & kommentera comments 59

Knasters – ny granola som värnar om barnen

Nu är den här – en frukostflinga som marknadsförs mot barn, men som innehåller 5-10 gånger mindre socker än andra liknande produkter. Knasters Granola har smak av äpple, kanel och kardemumma. 

I höstas berättade jag här på bloggen om mitt möte med Amanda Larsson och Calle Rosengren, två driftiga ungdomar som under sin gymnasietid grundade företaget Healthy Heroes. Deras mål: att ta fram en nyttig frukostflinga till barn. Nu i veckan fick jag detta mejl från Amanda:

Hej Ann, hoppas att allt är bra med dig. Efter många om och men så är nu Knasters Granola en färdig produkt. Knasters Granola lanserades igår i 7 butiker i Skåne och fler butiker är på ingång! Det känns helt overkligt att produkten nu står i butikshyllorna och är fritt fram för folk att köpa. Vi vill tacka dig för att du trodde på oss i höstas och peppade oss. Efter ditt inlägg om oss på bloggen så var det flera stycken som hörde av sig till oss och berättade att de ville köpa produkten. Det är de orden som har gjort att vi orkat fortsätta med projektet när det varit tufft. Tack!

Oj, vad glad jag blev! Med mejlet kom också denna bild:

Knasters på plats bland andra frukostflingor! Målet med Knasters är alltså att den ska konkurrera med exempelvis Coco Pops, Frosties och Nesquik, som också har färglada gubbar på paketen och marknadsförs mot barn, men som till stor del består av socker. Låt oss jämföra innehåll:

Coco Pops: Ris, socker, fettreducerat kakaopulver, kakaomassa, salt, kornmalt och arom. Mängd tillsatt socker: 35 gram per 100 gram (36 procent av alla kalorier).

Frosties: Majs, socker, kornmalt, glukossirap, salt. Mängd tillsatt socker: 37 gram per 100 gram (40 procent av alla kalorier).

Nesquik: Mjöl (fullkornsvete, majs, ris), socker, torkad glukossirap, kakaopulver, vegetabilisk olja, fettreducerat kakaopulver, salt, dexstros, arom (vanilj, kanel), surhetsreglerande medel (trinatriumfosfat). Mängd tillsatt socker: 25 gram per 100 gram (26 procent av alla kalorier).

Knasters: Havreflingor, vetekli, äppeljuicekoncentrat, mandel, kokos, chiafrön, kardemumma, kanel. Mängd tillsatt socker: inget tillsatt socker, men 5 gram äpplejuicekoncentrat per 100 gram. Sockret i juicen bidrar till 3,4 procent av alla kalorier. Mängden socker ligger under WHO:s sockerrekommendationer, där målet är att vi ska få mindre än 5 procent av alla kalorier från socker.

Är en Äkta vara

Eftersom Knasters är fri från konserveringsmedel, e-nummer och andra tillsatser har produkten märkts med Äkta vara. Minns ni boken Den hemlige kocken? Det är bland annat författaren Mats-Eric Nilsson som står bakom Äkta vara.

Under mina föredrag undrar ofta föräldrar hur de ska kunna få upp sina barn ur sockerträsket. När barn väl har fastnat för den söta smaken, kan det vara svårt att få dem att äta nyttig mat. Här kan Knasters fylla ett viktigt tomrum. Flingan finns än så länge att köpa på sju olika Ica-butiker i Ängelholm, Helsingborg och Eslöv. Amanda hälsar att de nu jobbar på att få in flingan i fler butiker.

Heja Healthy Heroes – må ni lyckas med att städa bort socker ur barns liv!

Ett tillägg: Jag får ingen ersättning för att skriva detta inlägg. Jag vill lyfta personer som på allvar jobbar för att få ner mängden socker i barns mat. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har nyligen konstaterat att det kan vara svårt att få industrin att frivilligt sänka mängden socker i vår mat. Därför är sådana här initiativ viktiga!

Dela & kommentera comments 12

SUPERPRIS på boken om socker och barn

Just nu är det superpris på Det sötaste vi har på Adlibris. Passa på och inhandla sommarens läsning: Det sötaste vi har : om socker och växande kroppar

Och det finns tips i boken om hur man gör god glass till barn utan att hiva i en massa socker. Som ett alternativ i sommar…

Dela & kommentera comments

Sockerkrönika av Edward Blom – I love him!!!

Kan inte fatta att jag har missat denna fantastiska krönika av Edward Blom: Varför måste mys betyda socker? – FokusHan skrev den för Fokus i slutet av mars. Idag dök den upp i mitt socialamedier-flöde. En klockren analys och så underbart formulerad. Skulle kunna lägga upp ett tjog citat från den, men det är mycket bättre att ni läser den i sin helhet själva.

Edward Blom – välkommen till kampen mot slentriansockret. Din stämma behövs.

Dela & kommentera comments

Over Power-kakor – en mycket mör kompromiss

Det är mitt i middagsstöket. Plötsligt står han framför er, den lille 10-åringen. Luggen hänger över ögonen och hans blick säger: ”Snälla mamma, bara den här gången”. I handen håller han senaste numret av Bamse. På baksidan finns receptet på Teddys Schackrutor.

Ni känner att ni har sagt nej så många gånger under den lille killens liv. Nej till glass på badhuset, nej till fredagsmys, nej till sockervadd på Grönan, nej till fler än tre kakor under fikat på skolan (när alla andra äter minst fem). Nej till läsk och godis så många gånger att ungen helt har slutat tjata och själv valt godisförbud (för att i alla fall få pengar).

Ni ser på hans blick att om ni säger nej även denna gång kommer hela tonårsupproret handla om en enda sak: att baka Teddys Schackrutor från morgon till kväll.

Så ni säger: okej, men då får det bli en kompromiss.

Den lille killen blir sprudlande glad och sätter genast igång. Han rotar fram en bunke, decilitermått, mjöl, socker och smör. Sedan enas ni kring följande ändringar:

Att ni stryker hälften av allt socker har sonen full förståelse för. Efter hans uppväxt är en hel deciliter stjärnstopp mycket. Vaniljsocker lyckas han visserligen hitta i ett mörkt hörn av skafferiet, men när ni visar att bäst-före-datumet passerades för fyra år sedan går han utan protester med på att byta mot äkta vaniljpulver. Sedan ersätter ni nästan hälften av allt vetemjöl mot en blandning av mandel-, durra- och teffmjöl. Mandel för att det är grymt gott i kakor. Durra för att det är sex gånger järnrikare än vete (och grymt gott). Teff för att durramjölet tog slut och det är tio gånger järnrikare än vete.

Ni väljer 200 gram smör (faktum är att ni inte ens såg att margarin var ett alternativ förrän ni skrev det här blogginlägget). Sedan knådar ni in kakao i hälften av degen. Sonen formar nöjd sina kakor, helt enligt serien på baksidan. Det blir perfekta schackrutor. Utom en som blir ett T, som i Tor.

Efter middagen tar hela familjen varsin kaka. De är mörare än de möraste kakor som er farmor någonsin bakat. De smälter i munnen och är alldeles lagom söta. Efter första tuggan döper sonen dem till Minecraft-kakor, men efter andra kommer han på något bättre: OP-kakor. OP som i Over Power.

Epilog. Av de cirka 30 kakor som bakades för ett par veckor sedan, ligger minst 22 i frysen och väntar. På vad vet vi inte riktigt än. Kanske på påsk? 

Dela & kommentera comments

Bussreklam i LA: läsk orsakar typ 2-diabetes

Det händer grejer i Kalifornien. I det amerikanska valet röstade städerna San Francisco, Oakland och Albany igenom en läskskatt, bland annat inspirerade av Berkeley där en läskskatt har minskat konsumtionen med runt 20 procent. Och nu verkar man vara på hugget även i Los Angeles. Vi zoomar in på bilden ovan:

Ser ni. Vatten är det mest hälsosamma valet!

Stort tack till Pernilla Oja som har skickat bilden från LA. Familjen sålde hemmet, sa upp sig från jobbet och gav sig ut på en jorden runt resa. Det är sånt en annan bara drömmer om!

Apropå drömmar och amerikanska drömmar. Igår såg jag filmen The Big Short som handlar om hur den amerikanska bostadsbubblan, som ledde till börskraschen år 2008, byggdes upp. Jag här helt tagen.  För första gången förstår jag på djupet varför det amerikanska folket i höstens val röstade mot ”etablissemanget” och för en (i mina ögon) uppblåst galning.

Vart har förnuftet tagit vägen?

I The Big Short får man följa de fondförvaltare som inser att det finns en bostadsbubbla. De satsar storskaligt på att bubblan ska spricka, men misstror stundvis sitt eget förnuft när bubblan bara blir större och större och till slut hotar hela världsekonomin. De institutioner som borde stå för logik och stabilitet – exempelvis kreditvärderingsinstituteten – låter också detta ske. Så spricker bubblan. Åtta miljoner amerikaner förlorar sina jobb och sex miljoner sina hem.

Kanske blev jag tagen av filmen eftersom det går att dra paralleller till kostråden. Det är numera så uppenbart att de är direkt felaktiga. Tusentals personer med diabetes vittnar om hur deras blodvärden har normaliserats sedan de har lagt om till en lågkolhydratkost. Ändå fortsätter läkare och forskare att sticka huvudet i sanden. Det kostar oss skattebetalare obegripligt mycket pengar varje år. Miljarder och åter miljarder rinner iväg, helt utan mening. Jag ska ärligt säga att jag ibland misstror mitt eget förnuft. Hur kan det få fortgå? Varför låter vi det ske? Vart har logiken tagit vägen?

Bussreklamen ovan visar trots allt att Atlantångaren är på väg att byta kurs. Och vet ni vad Michael Burry – han som först insåg att bostadsbubblan var på väg att spricka – numera investerar i: vatten. Han bor i Kalifornien, där det stundvis numera råder en enorm vattenbrist.

Dela & kommentera comments

Fetma under graviditeten – varför pratar vi inte mer om riskerna?

I skrivandets stund mår jag smått illa. Av olika skäl fördjupar jag mig just nu i effekterna av att ha fetma under graviditeten. Och nu känner jag ett stort behov av att av hålla ett brandtal för alla små tjejer och för alla framtida barns skull. Vi föräldrar MÅSTE bli medvetna om hur fredagsmysande, lördagsgodisätande och barnkalasande påverkar kommande generationer. För när våra barn utvecklar fetma, ökar risken att deras kommande barn tar skada.

Och innan vi går vidare. Det jag kommer skriva om är ett känsligt ämne. Alla ni mammor där ute som kanske har haft övervikt eller fetma under graviditeten, och som har drabbats av något nedan, till er vill jag säga: Det ni inte visste, kunde ni inte göra något åt. Kanske bar ni också med er fetma från er barndom. När övervikten väl sitter där den sitter är den ofta svår att bli av med (speciellt med de kostråd vi har fått). Jag vet att några kommer att känna sig nedslagna av detta inlägg. Samtidigt måste vi börja prata om detta.

Sämre ägg, ökad risk för missfall och missbildningar

Det sötaste vi har står en hel del om hur mammans övervikt påverkar barnets tillväxt i magen. Men denna nypublicerade översiktsartikel om hur fetma påverkar fertila och gravida kvinnor öppnar nya perspektiv: Obesity and pregnancy: mechanisms of short term and long term adverse consequences for mother and child. Här är några saker:

Kvinnor med fetma får generellt sämre ägg. När forskare har undersökt den vätska som finns i äggblåsan har man bland annat upptäckt mer insulin och inflammationsdrivande ämnen där.

Moderkakan är generellt större och innehåller mer inflammationsdrivande ämnen hos kvinnor med fetma.

Kvinnor med övervikt eller fetma löper en högre risk att få missfall och att få barn med olika missbildningar.

Kvinnor med fetma löper en större risk att föda för tidigt. Ju högre BMI mamman har, desto större är också risken att barnet dör, innan, under eller efter födseln.

Har mamman fetma, utvecklar bebisen generellt mer fetmassa och insulinresistens. Barnet löper också större risk att utveckla fetma och så småningom hjärt-kärlsjukdom.

Utöver detta har jag tidigare skrivit om den ökade risken att barnet ska utveckla autismspektrumtillstånd.

Sist men inte minst: forskarna misstänker att ett högt blodsocker och höga insulinnivåer i blodet är viktiga drivkrafter bakom dessa riskökningar.

Släng ut godiset och läsken

Jag vill poängtera att det handlar om riskökningar. Många kvinnor med fetma föder fullt friska barn som mår jättebra.

För helskotta alla föräldrar. Vi måste gemensamt se till att stoppa epidemin av fetma och diabetes. Den skräpmat vi ger våra barn påverkar kommande generationer. Bojkotta läsken, låt barnen dricka vatten eller mjölk. Baka dessa fantastiska äpple-kanelbollar från FoodPharmacy istället för att köpa godis. Det finns verkligen ett liv efter sockret.

Dela & kommentera comments 7

Smart film om barn och socker

Berömmet vill flöda ur mig, men det finns en risk att bli klyschig. Slopar därför superlativen och konstaterar att Aftonbladet idag släpper en genial film om barn och socker, Mitt sockersöta barn, som kommer att få dig att må fysisk illa.

Äter som ett barn under en vecka

Här är upplägget: fotografen Jimmy Wixström följer Thomas Skoglund, reporter och personlig tränare, när han under en vecka äter som ett barn. Barnportioner skalas upp till vuxenportioner. På badhuset får Thomas 2,5 glassar istället för 1 glass. Vid fikat blir det 2,5 bullar och 5 kakor istället för 1 bulle och 2 kakor. Och så vidare… När Thomas på torsdagen äter 2,5 risifrutti till kvällsmål efter pulkaåkningen känner jag ett behov av att leta upp ett knippe grönkål, göra en grön drink och springa med den till honom. Och då har det inte ens blivit lördag.

Som en del av lanseringen hängde undertecknad med Thomas till TV 4 Nyhetsmorgon (lagret smink är typ en cm tjockt):

Film om socker

Här hittar du hela TV4-klippet: Han testade att leva med barnens sockerintag (förlåt läskindustrin, men läsk är verkligen inte värdigt människokroppen).

Min uppmaning: dela filmen och se för sjutton till den blir viral. Den ska klå alla nyheter om Trumps senaste tweet – varenda vuxen person i Sverige ska se den. Det dags att vi ger våra barn mat som gör deras kroppar gott.

Dela & kommentera comments 2

Skidanläggning tar ut sockerkrona och stödjer forskningen

Vet ni vad som gör mig glad – alla dessa privata initiativ som tas mot sockret. Björn Ölund mejlade nyligen bilden nedan, som han tog när han åkte skidor i Romme. Den är från deras meny:

Sockerkrona_2

I ärlighetens namn tänkte jag först: men kan ni inte bara sluta sälja den där sk_t_n. Men så kom jag till sans. En måste ju vara re_l_st också. Att socker nämns i samma andetag som diabetes och fetma i menyn är bra. Ännu bättre att Romme Alpin väljer att stärka forskningen.

Ett klassiskt citat från min då 5-åriga dotter när jag undrade om hon inte i alla fall kunde ta ett par svängar (för att bromsa farten lite) på väg nerför backarna i Romme: Nej, mamma. Hej då. Vi ses i morgon. 

Men hon tog faktiskt två svängar. En när hon körde om en äldre herre och en när hon sladdade in i liften.

Dela & kommentera comments 2

Inflammatorisk tarmsjukdom – kan paleolitisk kost hjälpa?

Inflammatorisk tarmsjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, har ökat kraftigt bland barn i Europa. Nu visar en pilotstudie att en typ av paleolitisk kost – fri från processade livsmedel, socker, spannmål och många mjölkprodukter – kan hjälpa drabbade. Åtta av tio barn blev med kostens hjälp mycket friskare. 

När jag läste om den nya studien (Novel diet therapy helps children with crohn’s disease and ulcerative colitis reach remission — ScienceDailykom jag att tänka på Robert Lustig, barnendokrinolog vid UCSF i San Francisco. När han berättade för mig om den kostbehandling som han rekommenderar barn med fetma – en kost fri från socker och snabba kolhydrater – sa han:

– And the diet also has a name. REAL FOOD.

Inflammatoriska tarmsjukdomar är allvar

Nu verkar det som om riktig mat inte bara hjälper barn med fetma, utan också barn med inflammatoriska tarmsjukdomar. Men innan vi går in på detta behöver ni lite bakgrund. Inflammatoriska tarmsjukdomar är nämligen på allvar. Immunförsvaret attackerar slemhinnorna i mage och tarm. Drabbade får ofta magsmärtor, blod i avföringen och näringsbrist. Barn kan sluta växa. En del får så stora skador på tarmarna att delar av dem behöver opereras bort. För att bromsa förloppet av sjukdomarna används idag läkemedel som dämpar immunförsvarets framfart, men dessa ger inte sällan svåra biverkningar.

Kosten lindrade inflammationen i tarmen

Nu visar alltså en ny studie från USA att inflammatoriska tarmsjukdomar istället kan gå att kostbehandla. Och håll i er – här kommer ett nytt namn för en kostbehandling där man tar bort processad mat, socker, mjöl och många mjölkprodukter: the specific carbohydrate diet (SPD). 

Jag skulle kalla detta för en typ av paleolitisk kost eller REAL FOOD. Barnen fick äta naturlig näringsrik mat: grönsaker, frukt, fisk, kött, fågel och nötter. Det som skiljer denna kost från paleolitisk kost är att fermenterad yoghurt och lagrade ostar också är tillåtna. I en paleolitisk kost tar man bort alla mjölkprodukter.

Oavsett namnet kunde forskarna se att barnens tarmflora förändrades av kostbehandlingen och inflammationen i tarmen dämpades kraftigt.

Tyvärr inkluderade studien bara tolv barn, varav två hoppade av. Den är alldeles för liten för att kunna leda till att en ny kostbehandling etableras. Jag hoppas i alla fall att forskarvärlden tar den på allvar. Inflammatoriska tarmsjukdomar går i den västerländska kostens fotspår. Att drabbade blir bättre genom att sluta äta söt och vetemjölsrik skräpmat är därför egentligen helt logiskt. Min förhoppning är att Kostfonden i framtiden ska kunna stödja studier likt denna, men som är större och kan leda till förändring. Stöd Kostfonden.

Dela & kommentera comments 2