En läsare undrar detta: “Jag har fått detta berättat för mig så försöker beskriva så gott jag kan. Programmet Historiaätarna, som går på SVT, handlade om 1940-talet. Någon expert nämnde att de på den tiden hade färre depressioner och mindre hjärt- och kärlsjukdomar och att detta kunde bero på maten, att de åt mindre socker och stärkelse. Vet du något om det? “
Svar: både medellivslängd och sockerkonsumtion ökade under början av 1900-talet
Jag har inte sett det avsnittet av Historieätarna. Men under första hälften av 1900-talet ökade antalet personer som dog av hjärtinfarkt lavinartat. Enligt Statistisk årsbok för Sverige 1954 dog närmare 6000 personer per år av åderförkalkning 1941-1945. År 1950 var samma siffra över 9000 personer. Denna utveckling oroade forskarna. Du kan läsa mer om detta i kapitel 2 i Ett sötare blod.
En orsak till att hjärtproblemen ökade är att antalet barn och vuxna som dog av infektionssjukdomar, som tuberkulos, minskade kraftigt. Detta ledde till att man levde längre. Den förväntade medellivslängden på en nyfödd ökade från runt 55 år under början av 1900-talet till runt 70 år under mitten av århundradet. Istället började man att dö av sjukdomar som drabbar äldre, bland annat åderförkalkning.
En orsak till att man började att avlida i just åderförkalkning (och inget annat) kan sannolikt vara sockrets effekter. Konsumtionen ökade dramatiskt från början av 1900-talet till 1930-talet. Samtidigt ska man komma ihåg att vi under denna tid också började att äta mer av till exempel smör och ägg. Alltså kan man lika gärna säga att hjärtinfarkterna berodde på mer fett i kosten, eller på mer protein, eller på mer kalorier. Alla kan välja att tolka dessa data utifrån vad man själv vill tro på.
Men ser man till helheten och all den forskning som jag skildrar i boken Ett sötare blod, talar mycket för att just socker, snabba kolhydrater och ett stillasittande liv är viktiga orsaker till hjärtsjukdom. I levern bildas en massa fett från allt det socker vi äter och det rubbar fettprofilen i blodet. De onda kolesterolpartiklarna, LDL, blir mindre till storleken; de tränger lättare in i blodkärlen och blir till en grogrund för åderförkalkning. Höga blodsocker leder också till inflammation i kroppen.
När det gäller depression talar en hel del för att socker även kan skada hjärnans nervceller.
SLUTSATS: ja, experten i Historieätarna har med stor sannolikhet helt rätt.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
MickeB ∙ 8 januari, 2013 kl. 14:37
Vad man lätt glömmer i sammanhanget är att under den tid hjärtsjukdomarna ökade som mest i början 1900-talet så gick smörkonsumtionenewn kraftigt nedåt och vi ökade istället konsumtionen av processade växtoljor och härdade margariner med högt innehåll av transfetter. Transfetter är väl enda fettet med klar koppling till hjärtsjukdom.
Detta tillsammans med ökad sockerkonsumtion och snabba kolhydrater som vitt mjöl är nog en stor del av förklaringen
≪ | ≫ |
P ∙ 9 januari, 2013 kl. 11:49
Bra skrivet.
≪ | ≫ |
Karl ∙ 9 januari, 2013 kl. 12:23
Det är ur sista avsnittet av serien, som finns på SVT Play några dagar till. Det handlar om beredskapstiden på 40-talet, och ca 13 min in i programmet sitter de och äter och pratar om hur man inte fick socker då, eftersom det var ransonerat. Programledarna Lotta Lundgren och Erik Haag säger helt svepande vi ”aldrig varit så friska” som då. Det blir väl rätt absurt om man tar det på orden: vi kanske skulle vilja ha tillbaka vissa aspekter av den tidens folkhälsa, men inte om vi tvingades ta hela paketet, med tbc och annat. I en del länder, som Norge och England, minskade dödstal i kärlsjukdom just under kriget, jämfört med åren närmast före och efter, men jag vet inte om det heller gäller Sverige (dödsorsaksstatistik från denna tid).
Sedan säger historikern Henrik Berggren att också psykiska problem minskade under perioden, men hans hypotes är inte att det har med matvanorna att göra, utan att folk blev mindre fokuserade på sina personliga problem när de tvingades fokusera på det pågående kriget.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 januari, 2013 kl. 12:34
Undrar – kom margarinerna verkligen i början av 1900-talet? Kom inte de efter 1950? Har dålig koll på det.
≪ | ≫ |
MickeB ∙ 9 januari, 2013 kl. 19:55
Margarin patenterades ca 1870 men då med animaliska fetter som bas tex talg. När man lärde sig att härda vegetabiliska fetter i början av 1900-talet så gick man över till dessa billigare oljor som bas och fick en neutralare smak på margarinet.
Det billigare margarinet och de processade växtoljorna ökade kraftigt sedan och konsumtionen av smör och animaliska fetter gick ner, samtidigt ökade hjärtsjukdomarna från 1920 och framåt. Orsaken till hjärtsjukdomar skulle alltså bero på mättat fett??????
Sök ”Oiling of America” på Youtube en mycket sevärd film om hur vi ändrat uppfattning om fett och vilka som drev på denna utveckling
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 januari, 2013 kl. 20:19
Om du läser Statistisk årsbok för Sverige, kan du se att smörkonsumtionen ökade under början av 1900-talet. Vi började även äta mer ost och grädde. Och margarin, och socker, och ägg. Havregryn, risgryn och andra gryn minskar däremot drastiskt.
Med detta sagt vill jag förtydliga att jag absolut inte tror att mättat fett orsakade ökningen i hjärtsjukdom.
≪ | ≫ |
MickeB ∙ 9 januari, 2013 kl. 21:27
Det kan nog stämma, siffrorna som tas upp av Sally Fallon gäller naturligtvis USA, men hur ser utvecklingen av hjärtsjukdomar i Sverige ut? Vi har ju troligen legat efter USA i utvecklingen på konstgjorda fetter vore intreesant om hjärtsjukdomarna också släpar efter även där.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 januari, 2013 kl. 11:55
Jag har ingen statistik som jämför Sverige med USA. Men jag tror att det i Sverige i princip ökade fram till 1970-talet, när det började vända och gå ner igen.
Men det är svårt det där. I nutid ligger vi efter när det gäller sockerkonsumtion. Även om vi jämför de två länderna, är det svårt att bena ut orsak och verkan.
≪ | ≫ |
Karl ∙ 17 januari, 2013 kl. 16:33
Förresten, siffrorna för Sverige från Statistisk årsbok 1954 gäller män; sedan tillkommer nästan lika många kvinnor (men det ger ju en korrekt bild av de relativa förändringarna). Har annars själv skrivit ett litet inlägg om dödlighetstrenderna under kriget.
≪ | ≫ |