Personer som får i sig mindre kolhydrater har en 20 procent lägre risk att drabbas av diabetes. Det visar nu en studie som publiceras idag i tidskriften Diabetologia: ”Mediterranean diet and glycaemic load in relation to incidence of type 2 diabetes: results from the Greek cohort of the population-based European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC)”
Forskarna har följt 22 295 personer under 11 år. Av dessa utvecklade 2330 personer typ 2-diabetes. Det visade sig att de som åt mest kolhydrater löpte en 20 procent högre risk att utveckla diabetes. Forskarna konstruerade också ett poängsystem för medelhavslik mat. De som åt minst medelhavslikt löpte en 12 procent högre risk att utveckla diabetes, än de som åt mest medelhavslikt.
Det här en så kallad epidemiologisk studie, vars resultat man ska tolka med en nypa salt. Ofta samvarierar olika kostfaktorer med varandra. Men det finns alla skäl att tro att för mycket kolhydrater i dieten ökar risken för diabetes, framförallt om kosten innehåller en stor del socker och snabba kolhydrater.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Jesper ∙ 16 augusti, 2013 kl. 06:36
Det är väl bara livsmedelsverket som är förvånad? Eller blundar de som vanligt.
Bra jobbat som vanligt!
≪ | ≫ |
Steffen ∙ 16 augusti, 2013 kl. 08:11
Jag tycker det är bra, att du rapporterar om sådana studier. Också bra att du talar om vilken typ av studie det är – hur tillförlitlig den är, om den ska tas med en nypa salt osv.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 19 augusti, 2013 kl. 16:13
För mig blir det mer pch mer som styrker att antalet ”kolhydratsår” beräknat ungefär som Amperetimmar utgör en förenklad hjärtsjukdomsrisk. Alltså våra ”livsbatterier” har bara så många KH-timmar, vilka även blir färre ju snabbare vi tar ut dem, precis som med ett vanligt batteri. Ju kolhydratsrikare kost desto fler blodsockertoppar = direkt ”slitage” i form av kärlväggsinflammation och vilket – mycket viktigt – gradvis minskar insulinkänsligheten vilket via direkt återkoppling förstärker de primära skadeverkningarna i form av ytterligare förhöjda blodsockertoppar. För själva skademekanismen se artiklar om NFAT av Ann Fernholm!
Att de flesta med kärlproblem är diabetiker eller har dålig blodsockerreglering och att detta inträffar ju äldre man blir stöder hypotesen. Att kärlsjukdomar sprider sig ner i lägre åldrar kan bero på att snabbmaten innehåller mer snabba kolhydrater idag men även på att många 30-40-åringar idag kan ha följt SLVs ( oprövade !) 55% kolhydratsrekommendationer nästan hela livet, något som dagens 60-åringar som annars är den stora riskgruppen knappast har gjort. Får vi se några studier på den lilla gruppen som blivit så omtalad nyligen, eller får orsakerna förbli spekulationsmat?
Att höga kolhydratsintag från billiga källor i överskott i sig orsakar blodsockersvängningar och därmed direkt ofta ökar även frekvensen av ätandet gör det extra farligt för många; alltså ”batteriet” töms snabbare.
Betr. studien, angavs kolhydratsprocenten i grupperna ?
≪ | ≫ |