Vi spelade fotboll i helgen med barnen.
Min son: vad står det?
Jag: 5-2
Min son: Jaaaaa! Jag leder med 5:2-dieten.
Om IGF-1 och 5:2-dieten
Apropå detta fick jag just en fråga från en läsare om 5:2-dieten och tillväxtfaktorn IGF-1. Jag har inte läst Michael Mosleys bok själv, men jag såg inslaget i Vetenskapens värld i våras. Han förmedlar en bild där höga halter av tillväxtfaktorn IGF-1 i blodet ökar risken för att cancerceller ska få grepp i kroppen. 5:2 dieten sänker halterna av IGF-1 och skyddar därmed mot cancer, menar Mosley. Riktigt så enkelt är det dock inte. Faktum är att kroppens tillväxtsystem är galet komplext.
Egentligen är det inte totalnivåerna av IGF-1 i blodet som är det intressant, utan hur mycket i fritt IGF-1 som finns. Tillväxtfaktorn IGF-1 sitter oftast kopplat till proteiner som bromsar tillväxten. Det finns flera olika sorters tillväxtbromsar. Den som är mest intressant heter IGFBP-1 (ååå alla dessa förkortningar inom biologin, de krånglar till allting). Nivåerna av tillväxtbromsen IGFBP-1 regleras av det blodsockersänkande hormonet insulin. När insulin går upp, går halterna IGFBP-1 ner. Det här får en direkt effekt på mängden fritt IGF-1 i blodet. Det är den fria formen av IGF-1 som stimulerar cancerceller att växa.
Tillväxtbromsen slår till med en lågkolhydratdiet
Äter du mycket kolhydrater, ökar du alltså halterna av den fria tillväxtfaktorn. Den som fastar två dagar i veckan, men slänger i sig en massa godis resten av veckans fem dagar, kommer därför få en relativt dålig effekt på risken för cancer. Kombineras fastan däremot med en lågkolhydratdiet, blir effekten mycket bättre.
I Ett sötare blod kan du läsa om hur mycket socker och snabba kolhydrater i kosten kan påverka allt ifrån nyföddas vikt, till en för tidig pubertet och akne.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Ann Kristin ∙ 10 september, 2013 kl. 16:06
Obegripligt att det ska vara så svårt fört o m väldigt välutbildade att förstå detta.
≪ | ≫ |
Leia ∙ 10 september, 2013 kl. 16:56
Hmm… Blev bjuden på bullar av en som är frälst på denna diet. Nu kunde man ju äta bullar utan att gå upp i vikt! Samtidigt diskuterades det runt bordet hur ohälsosamt lchf var jämfört med 5:2.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 september, 2013 kl. 19:33
Aj. Det är ingen bra tolkning! Det är lite som att börja äta kolesterolsänkande läkemedel och tänka att nu skyddar ju medicinen mot hjärtinfarkt, så då kan man fortsätta som vanligt…
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 07:34
Går det att uttala sig om absoluta nivåer av IGF-1 samt IGFBP-1? D.v.s. går det att säga något om cancerrisken om t.ex. IGF-1 är 19 nmol/l och IGFBP-1 är 1 mg/l? Eller måste man mäta förändring för en och samma individ för att kunna säga något meningsfullt?
För t.ex. långtidsblodsocker HbA1c verkar det ju finnas sådana absoluta nivåer – 4mmol/l är ok men 8 är högt etc.
Ditt personliga experiment gällande IGFBP-1 med Kerstin Brismar ger intryck av potentiellt stor dygnsvariation vid sockerintag. Betyder det att man skall mäta IGFBP-1 på fastande mage?
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 07:45
Tror Du att en vettigt genomförd 5:2-diet sänker nivån av fritt IGF-1?
Tror Du att en vettig lågkolhydratdiet sänker nivån av fritt IGF-1?
Om ja, har Du sett några studier som pekar i denna riktning eller är det en kvalificerad gissning från Din sida?
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 11 september, 2013 kl. 15:59
Hej Ann,
har du sätt nya studien? Total cholesterol är en väldigt bra risk-marker för CHD. Specieltt i medelåldern, efter det börjar dock alla riskmarkers role dilute.
The Age-Specific Quantitative Effects of Metabolic Risk Factors on Cardiovascular Diseases and Diabetes: A Pooled Analysis
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3728292/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 september, 2013 kl. 17:28
Det finns många studier som visar att IGFBP-1 gå ner så fort insulin går upp. Rimligtvis måste motsatsen gälla: äter du inte insulin trycker du aldrig ner IGFBP-1. IGFBP-1 ligger också lågt på alla med insulinresistens.
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 21:36
Ok tack för svar!
Men kopplingen mellan diet och IGF-1 går Du ej in på i svaret. Jag tolkar det som att Du ser kopplingen mellan diet och fritt IGF-1 som huvudsakligen medierad via IGFBP-1 (och inte via IGF-1) – stämmer det?
Äta insulin? Tolkar det som ”äta insulinhöjande kost”.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 september, 2013 kl. 06:41
Det finns massor av referenser i boken. Läs mer där!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 september, 2013 kl. 18:57
Eftersom dessa två inte är vanliga att mäta i vården, finns inga sådana gränsvärden vad jag vet. Däremot finns en referens i bokens kapitel om tillväxtsystemet, där forskare har sett att ju lägre halt IGFBP-1 (fastande), desto högre risk för diabetes.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 september, 2013 kl. 06:40
Både 5:2 och lågkolhydratdiet minskar insulinpåslaget, vilket leder till mindre fritt IGF-1. Det är inte en gissning. Det är så biokemin fungerar, visar massor av studier. Det är otroligt välundersökt.
≪ | ≫ |
Pernilla ∙ 22 september, 2013 kl. 16:51
Vet att man kan mäta IGF-1 på vårdcentralen, men är det intressant om det är total mängd i blodet?
Vet du om man kan/får mäta IGFBP-1? Har sett IGFBP-3 på labbremiss, vad visar det?
Vad är det för prov man ska be om för att få reda på Fritt IGF-1?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 september, 2013 kl. 18:02
Jag vet tyvärr inte vad man kan mäta. IGFBP-1 är egentligen det som är intressantast.
≪ | ≫ |