Idag har UNT en artikel om att rollen för det goda HDL-kolesterolet behöver omprövas: ”Gott” kolesterol omvärderas – Uppsala – UNT.se. Uppsalaforskare har visat att genvarianter som höjer nivåerna av det goda HDL-kolesterolet i blodet, saknar effekt på risken för hjärtsjukdom. Däremot är genetiskt höga nivåer av det onda LDL-kolesterolet kopplat till hjärtsjukdom. Hur kan det vara så? undrar en läsare.
Gener och kost påverkar blodfetterna olika
Det finns en faktaruta om detta på sidan 63 i Ett sötare blod. Orsaken är att de onda LDL-partiklarna direkt är inblandade i utvecklingen av åderförkalkning. Men det goda HDL-partiklarna verkar, de facto, inte ha någon skyddande roll. Läkemedel som höjer nivåerna av HDL-kolesterolet har också blivit en besvikelse för företagen. De ger inte någon effekt.
MEN. Som jag skriver i boken är ett för lågt HDL-kolesterol en riskfaktor för hjärtsjukdom. Den enkla förklaringen kan vara att ett lågt HDL-kolesterol enbart är ett tecken på att blodsockret pendlar alldeles för mycket. Det är egentligen de höga blodsockernivåerna som skadar blodkärlen.
Ett lågt HDL-kolesterol och pendlande blodsocker, går hand i hand. Detta är ett typexempel på hur viktigt det är att skilja på en korrelation och ett orsaks-samband i forskningen. Sådana här genstudier är intressanta för de kan visa vad som är vad. Det finns genstudier som kopplar blodsockerhöjande genvarianter till en ökad risken för hjärt-kärlsjukdom. Det tyder på att höga blodsocker direkt ger skador på blodkärlens insida.
När det gäller LDL-kolesterolet verkar det, bisarrt nog, fungera precis tvärt om mot HDL-kolesterolet. Höga genetiska nivåer är kopplade till hjärtsjukdom, men om du sänker nivåerna genom att äta mindre fett och mer kolhydrater får du en dålig förändring. Då minskar storleken på LDL-partiklarna och de blir farligare. Genetiskt låga nivåer av LDL-kolesterol kan alltså vara bra, men låga nivåer genom kostförändring behöver inte alls vara något positivt.
Det gäller att hålla tunga rätt i munnen när man navigerar mellan kroppens blodfetter.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Petra Söderlind ∙ 7 oktober, 2013 kl. 13:22
Så när man utvärderar sina eller andras blodfetter bör man alltså sätta det i relation till vad man äter eller rättare sagt hur det är med blodsockernivåerna för att kunna utvärdera resulaten?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 7 oktober, 2013 kl. 18:43
Man behöver titta på helheten. Triglycerider, gott kolesterol, ApoB med mera.
≪ | ≫ |
Petra Söderlind ∙ 8 oktober, 2013 kl. 07:22
Ju mer man försöker sätta sig in i detta ju mer komplext blir det! Och hur kan man veta om man har ett farligt högt LDL, dvs med de små partiklarna? Skulle man kunna ha ett högt LDL av den mer farliga varianten samt ett genetiskt högt HDL och därigenom få en falskt hög svot? Eller är det så att detta inte går hand i hand? Visste inte heller att man kan sänka LDL genom att äta mindre fett och mer kolhydrater?! Är det normalt HDL som ökar när man äter mindre kolhydrater dvs får en lägre glukosnivå/insulinnivå i blodet? Vill verkligen ha koll på detta 🙂
≪ | ≫ |
Det goda och det onda kolesterolet ∙ 8 oktober, 2013 kl. 07:34
[…] Ann Fernholm skrev igår om det goda och det onda kolesterolet. Det är tydligen högt blodsocker som sänker HDL, och detta har då samband med högre hjärtkärlrisk. Genetiskt förhöjt LDL har statistiskt samband med hjärtkärlrisk (bevisar förstås ej orsakssamband, läs Uffe Ravnskovs böcker), men att sänka LDL med lågfett-högkolhydratkost medför ökad risk för hjärtsjukdom. […]
≪ | ≫ |
Annelie ∙ 8 oktober, 2013 kl. 13:09
Ärligt talat finns inget ont kolesterol. Vår kropp producerar den mängd kolesterol som den måste beroende på hur situationen ser ut. Har vi t ex inflammerade kärl så svarar levern med att producera mer kolesterol då det är kroppens byggstenar och förutom att LDL transporterar kolesterol så hjälper även LDL immunförsvaret. För mer information om hur detta hänger ihop så rekommenderar jag alla att läsa Uffe Ravnskovs böcker och just kolesterol.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 oktober, 2013 kl. 13:45
Jag håller med. Det är egentligen inte ont, utan livsnödvändigt. Samtidigt tycks det ha en benägenhet att hamna på fel ställe, framförallt om partiklarna är små till storleken. De oxiderar lätt. Då blir det ont.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 oktober, 2013 kl. 13:49
Små onda kolesterolpartiklar går hand i hand med ett för lågt gott HDL-kolesterol. Den blodfettrubbning går att härleda till hur fruktos omsätts i levern. Så du har inte ett högt HDL och små partiklar samtidigt.
När du drar ner på kolhydraterna kommer HDL gå upp och blodsockret gå ner. Mekanismerna är olika, men båda sker som en effekt av mindre snabba kolhydrater i dietetn.
≪ | ≫ |
HenrikBugge ∙ 9 oktober, 2013 kl. 08:07
Kan det inte vara så att nyttiga fetter, som bland annat höjer ”det goda kolesterolet”är nyttigt, och socker som bland annat höjer (en del av) ”det dåliga kolesterolet”
är dåligt. Alltså att det rör sig om samvariation, och inte orsaks samband?
≪ | ≫ |