I Ett sötare blod skriver jag om att forskare tror att tidpunkten för barns pubertet har förskjutits. Detta har debatterats en hel del. Enligt en dansk studie får tjejer bröst ett helt år tidigare, i jämförelse med för cirka 16 år sedan. Andra forskare menar att det vetenskapliga stödet för att uttala sig är svagt. Nu visar en studie av amerikanska flickor att de otvetydigt når puberteten tidigare och att detta beror på deras ökande vikt: Onset of Breast Development in a Longitudinal Cohort. Tyvärr är studiens resultat lite otydligt presenterade, men det ser ut som att tidpunkten har förskjutits med åtminstone ett halvår jämfört med 1997.
När forskarna jämförde de 15 procent av flickorna som bar på mest övervikt, med övriga 85 procent är det runt ett års skillnad på när brösten börjar växa. I boken berättar jag hur de ökade insulinnivåerna i vårt blod sätter kroppen på tillväxt; hur det stimulerar en av kroppens absolut viktigaste tillväxtfaktor, IGF-1. Ingen generation har haft så höga insulinnivåer i sitt blod som dagens barn. Fyraåringar får i genomsnitt 25 procent av sitt energiintag från sötsaker, snacks och annat. Vi behöver inte införa någon nolltolerans, men vi kan inte fortsätta så här. Det läskiga är att en tidig pubertet verkar vara kopplad till en ökad risk för exempelvis bröstcancer. Bröstcancerceller stimuleras också av insulin och IGF-1.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Per Wikholm ∙ 6 november, 2013 kl. 08:26
Spegelbilden av detta är att barn som behandlas med ketogen kost för epilepsi inte växer lika fort som jämnåriga. Detta har lyfts fram som en allvarlig biverkning men det finns skäl att fråga sig vad som är en ”naturlig” och hälsosam tillväxttakt för barn och vad som är en onormalt hög tillväxttakt driven av (det dopingklassade) hormonet insulin och dess stimulans av tillväxtfaktorn IGF-1.
Sverige har fram till nyligen väldigt bra statistik från 18-åriga män som mönstrade. Efter ca 1950 då andra världskrigets ransoneringar hade slutat och alla barn fick gratis, näringsrik skolmat och den riktiga fattigdomen var utrotad finns inga skäl att anta att någon näringsbrist fanns bland barnen. Således borde vi ha sett att längden på de mönstrande 18-åringarna planade ut någon gång i slutet på 60-talet.
Så skedde inte. De mönstrande fortsatte att bli längre och längre för varje år som gick tills mönstringen upphörde för bara några år sedan. Det finns skäl att anta att ett allt sötare och tillväxtstimulerande blod är orsaken till detta.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 6 november, 2013 kl. 11:40
Eftersom fullkornsmat idag är den mest blodsockerhöjande föda man kan äta (Amylopectin A). Dom flesta av oss äter det dagligen till frukost och stimulerar därigenom högt insulin och IGF-1 med tillhörande yngre pubertet, ökad vikt och och ökad cancer. Utan IGF-1 är det nästan omöjligt att fp cancer att växa (Laronsyndromet). Men att landets Livsmedelsverk samtidigt rekommenderar alla att äta mer sådan fullkornsmat verkar oansvarigt. Boken ”Brödberoende” på Svenska är en utmärkt start att lära sig varför det blev så här.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 november, 2013 kl. 12:26
Jag håller just på att läsa brödberoende. Tycker den boken har många svagheter. funderar på att recensera den på bloggen. Hela hans resonemang bygger på att vete höjer blodsockret mer än socker. Det beror på att vete består enbart av stärkelse och att halva delen av socker är fruktos. Men det är fruktosen som sannolikt ställer till den initiala skadan i levern. Det är otroligt mycket bättra att äta fullkorn än socker.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 6 november, 2013 kl. 13:52
Visst ger fruktosen i socker leverskador som vi tror utlöser hela problemet med försämrad blodsockerkontroll. Men vi vet inte om andra orsaker till insulinresistens finns.
Kan vi som friska tolererara ett obegränat antal blodsockertoppar från vetestärkelse med det snabbaste amylopectin A med bibehållen blodsockerreglering utan minskad insulinkänslighet ? I så fall har Davies fel. Alltså en insulinresistens måste först föreligga för att skapa ett problem.
Davies inriktar sig på att blodkärlen inflammeras av högt blodsocker och kom in på hela ämnet genom sin kliniska verkamhet att minska artärplack från sin bakgrund som kardiolog. Han menar att med tillräckligt lågt blodsocker minskar placken istället för att öka. Han mäter sina patienter genom ”coronary calcium score scan” och har nu i flera år kommit fram till bättre eller snabbare plackreducering. Innan vi vet tror jag att det kan vara säkrast att vara försiktig både med socker och fullkornsvete.
Men så snart man har någon insulinresistens är det ingen tvekan om att ta bort vetet för att minska följdeffekter.
Att vi fått ett större antal nya glutenproteiner genom den i stort sett okontrollerade hybridieringsprocessen av vetet till högavkastande vete under dom sista 60 åren hjälper inte vetets roll, och deras verkan är i stort okänd. Läs och recensera gärna även David Perlmutters spannmålshjärna.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 november, 2013 kl. 15:01
Från ett biokemiskt perspektiv finns det anledning att tro att vi tål vetets stärkelse bättre än det vita sockret. Men som du skriver – när vi har fallit över gränsen är stärkelse riktigt illa. Så det gäller att skilja på vad som gör oss sjuka och vad vi ska undvika när vi har blivit sjuka.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 6 november, 2013 kl. 16:47
Om metabolt syndrom ligger i grunden så går det att reversera enligt studie i Newcastle, England från 2012. Normal blodsockerkontroll åtrställd efter upp till 28 år med diabetes!
http://www.ncl.ac.uk/magres/research/diabetes/documents/CounterpointReflections.pdf
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 november, 2013 kl. 20:13
Det behövs längre studier än så där. För många håller det ett år, sedan kommer vikten tillbaka. Superlågkaloridieter ställer in kroppen på svält. För många kommer det en rekyl senare. Det är därför det är så viktigt att ha studier som pågår under en lång tid!
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 6 november, 2013 kl. 23:24
Javisst, avgjort viktigt med längre studier, men utan ”basdiet” blir det nog snart fel igen! Men att även kortsiktigt kunna återställa blodsockerreglering till synbarligen normalt är vad jag förstår ovanligt eller enastående och har inte gjorts på ett flertal i grupp tidigare med mångårig diabetes förr. Den angivna kopplingen är att (visceralt) fett i och runt pankreas reducerats till normal omfattning från att ha tidigare varit förhöjt vid diabetes. Runt om pankreas från 8% till 6% fett, alltså 25% fettreduktion.
För min egen del och för många med ”gammalt metabolt syndrom” på LCHF verkar det som om pankreas glukagonproduktion ligger kvar med en förhöjd ”set point” vilket resulterar i det välkända förhöjda gryningssockret såvida leverns glukogenesis inte kan hållas nere genom ett vinglas, mindre proteinintag och/eller daglig träning dan innan…
Annars ser det ut att bli maklig viktuppgång efter 6-12 månaders honey-moon i början med LCHF- när det metabola syndromet tillåtits gå tillräckligt långt innan LCHF! Men om man börjar man med LCHF innan man får metabolt syndrom så bör detta aldrig kunna bli ett problem eftersom då regleringen aldrig ”gått sönder”.
Vad jag ser i Newcastlestudien är delvis vad du ser: Om man återgår till gamla vanor igen blir det hela en menigslös utflykt, även om det är som man tror, att blodsockerregleringen normaliserats när det viscerala fettet runt pankreas (och lever) avlägsnats genom svältkosten. Men med LCHF som basdiet -som i sig självt inte ”reparerar” metabolt syndrom, kan den här fastan vara ett mycket viktigt verktyg, en reparation. ”Reparationen”, dvs avlägsnandet av det extra viscerala fettet blir då permanent då den skadeorsakande födan undvikes med LCHF.
Då kan det alltså bli permanet slut på gryningsfenomen och långsam viktuppgång och istället stabil vikt och permanent förbättrad kärlhälsa genom betydligt förbättrat blodsocker och fasteinsulin.
≪ | ≫ |
Barn som dricker mycket läsk kan få mens tidigare | Ett sötare blod ∙ 28 januari, 2015 kl. 10:45
[…] går in i puberteten allt tidigare och trenden har ett tydligt samband med att allt fler får övervikt. Nu visar amerikanska forskare att – alldeles oavsett barnets vikt – finns ett samband […]
≪ | ≫ |
Kostens effekter på kulturen: gosskören blir allt yngre | Ett sötare blod ∙ 22 mars, 2015 kl. 08:20
[…] I Det sötaste vi har kan du läsa om hur de historiskt höga nivåerna av insulin i våra barns blod påverkar hur de växer. Barn är idag större när de föds, de växer tidigare under livet och går in i puberteten tidigare. Detta är också en del av fetmaepidemin. En studie från Göteborgs universitet kopplar en sju månader tidigare pubertet hos killar till mer övervikt och fetma vid 19 års ålder. Hösten 2013 visade en studie från USA att de tjejer som bär på mest övervikt får bröst ett år tidigare än sina kompisar: Ökad vikt gör att barns pubertet kommer tidigare. […]
≪ | ≫ |