En del person som börjar att äta en strikt lågkolhydratkost upplever att de får färre luftrörsinfektioner. Nu presenterar forskare en möjlig förklaring till varför det kan bli så i tidskriften Journal of Clinical Investigation: Sweet Taste Receptors Are Primary Sentinels in Defense against Bacterial Infections in the Upper Airway, Penn Medicine Study Finds.
Tidigare har forskare visat att samma mottagare som gör att vi känner av bitter smak på tungan också finns i våra andningsvägar. Där registrerar mottagarna ämnen som bakterier släpper ut. Om det är en bakterieinfektion på gång kommer dessa mottagare aktivera kroppens försvar, bland annat skapas syreradikaler och antibakteriella peptider som kan döda bakterierna.
Nu visar forskarna att de mottagare vi har för sött på tungan motverkar detta försvar. I studien visade de att personer med en kronisk bihåleinflammation oftare har höga glukoshalter i sekretet i nästan. I andra studier har forskare rapporterat att ett sött blod är kopplat till ett sötare nässekret. Forskarna tror därför att detta kan förklara varför personer med diabetes är känsligare för luftrörsinfektioner.
Att mottagarna för sött påverkar immunförsvaret kan förklaras av att bakterier gärna käkar glukos . Vid en infektion sjunker nivåerna av glukos i kroppens slemhinnor och då kommer mottagarna för sött sluta att hämma mottagarna för bittert. Det leder till en aktivering av immunförsvaret. Vid onormalt höga halter glukos i andningsvägarna sätts sannolikt denna mekanism helt eller delvis ur spel.
Det ska tilläggas att artikeln handlar om bakteriella infektioner. De flesta luftrörsinfektioner orsakas av virus. Om de också aktiverar mottagaren för bitter smak framgår inte.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Pingo ∙ 19 februari, 2014 kl. 13:45
Javisst är det virus som är orsaken men sedan viruset bekämpats av immunförsvaret så kommer bakterierna att ta över och ställa till ytterligare elände. Bakterierna trivs riktigt bra med mycket socker. Jag började med LCHF för 10 månader och sedan dess inte ens haft en pytteliten förkylning. Om det beror på lägre socker eller bättre immunförsvar låter jag vara osagt.
≪ | ≫ |
Syro ∙ 19 februari, 2014 kl. 19:04
Inte heller jag har haft någon förkylning efter starten av Lchf. Varje vinter åkte jag på luftrörskatarr och bihåleinflammation sedan jag var liten flicka. Förra och denna vintern har jag sluppit vara däckad med hög feber.
Ätit Lchf i sexton månader nu.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 februari, 2014 kl. 20:18
Grattis!
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 19 februari, 2014 kl. 19:45
Sweet And Sour: The Media Decided Fructose Was Bad For America; But Science Had Second Thoughts
http://www.forbes.com/sites/trevorbutterworth/2014/02/06/sweet-and-sour-the-media-decided-fructose-was-bad-for-america-but-science-had-second-thoughts/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 februari, 2014 kl. 20:18
Fel rubrik. Det är handlar om kontroversen mellan vitt socker och HFCS. De är lika illa båda två.
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 20 februari, 2014 kl. 08:56
Socker är illa bara när den leder till viktökning, det vill säga extra kalorier är farliga. Socker i vanligt bruk är ju nästan harmless. Mättade fetter, dietary kolesterol är de största bovena i draman. The highest intake of sugar (per capita) has been observed in Cuba, Venezuela, Costa Rica, etc. These cultures have traditionally shown very low levels of diabetes samt CHD. Detta i kontext av high-starch, low animal fat diet.
Armstrong and colleagues induced severe atherosclerosis in rhesus monkeys by feeding a diet with 40% of calories from egg yolks for 17 months. The egg yolks were then removed from the monkeys diet and replaced with a cholesterol-free diet with either 40% of calories from corn oil or low-fat chow with 77% calories from sugar for three years, resulting in a reduction of serum cholesterol to <140 mg/dl (3.6mmol/l) and a marked regression of atherosclerosis.
http://healthylongevity.blogspot.fi/2013/04/cracking-down-on-eggs-and-cholesterol_7.html
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 20 februari, 2014 kl. 17:57
Beträffande dieten säger studien endast att den var atherogenic med hög kolesterol. I dom fall jag synat befanns deiten även innehålla mängder med socker, något som verkar vara nödvändigt för att skapa plack om man inte använder transfetter. Kan du få fram nam och komposition av dieten för att slippa föra en meningslös diskussion.
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 22 februari, 2014 kl. 15:31
http://www.youtube.com/watch?v=cqAg-jRitCY
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 20 februari, 2014 kl. 13:56
Socker är illa när det leder till fett insprängt i levern. Man kan vara normalviktig och få det, dock inte lika vanligt som vid fetma. Motion skyddar absolut.
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 20 februari, 2014 kl. 18:33
Okej,
och vad är din åsikt om mättade fetter? Du skrev i din bok att kosten har en liten roll när det gäller LDL kolesterol. Med tanke på att du berättat mig att du forskade ämnen 3 år finnar jag det väldigt bisarre. Koreansk jordbrukare hade TC cholesterol i 117mg/dl range (2,9mmol/l) på 50-talet.
http://www.youtube.com/watch?v=VA9i_4AYjlY
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 20 februari, 2014 kl. 21:01
Oj då, jag trodde de flesta ”kolesterolmytsförespråkare” dragit sig tillbaka…tydligen inte. Är man fortfarande rädd för mättat fett har man en ordentlig uppförsbacke trots ”kreativa” tolkningar av studier. Dietärt kolesterol är för länge sedan avskrivet som riskhöjande faktor för hjärtkärlsjukdom. Hade mättat fett haft något med sjukdom att göra hade vi varit utdöda för länge sedan. Jag förstår inte hur denna biologiska orimlighet fortfarande kan leva kvar i vissa människors tankevärld. Läs gärna Peter Attias artikelserie ”The straight dope on cholesterol” på http://www.eatingacademy.com eller se hans föreläsning på Youtube: http://www.youtube.com/watch?v=dAWdHYSrh7M
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 22 februari, 2014 kl. 06:06
ST1968 ,
Since the breakthrough led by Nikolai Anichkov a century ago, the feeding of cholesterol, and to an extent, dietary fat have been recognized as the sine qua nons for the dietary modification of experimental atherosclerosis, and have been used in thousands of experiments to successfully accelerate the development of atherosclerosis in mammalian, avian and fish species, not only of herbivorous, but also omnivorous and carnivorous nature. This includes the promotion of experimental atherosclerosis in over one dozen different species of nonhuman primates- New World monkeys, Old World monkeys, and great apes including the closest living relative to humans, the chimpanzee. The atherosclerotic lesions induced by cholesterol feeding, including in the form of fresh eggs yolks in many opportunistic omnivores, such as various species of nonhuman primates, birds and pigs have been shown to closely resemble the disease in humans.
It has also been observed that the long-term feeding of cholesterol and saturated fat has resulted in heart attacks, sudden death, development of gangrene, softening on the bones and numerous other serious complications in nonhuman primates. For example, it has been shown that when diets rich in cholesterol and saturated fat are fed to monkeys of the genus Macaca, including the rhesus monkey and the crab-eating macaque, they experience heart attacks at approximately the same rate as high-risk populations living in developed nations.
Världens främsta diet-heart specialisten Jeremiah Stamler (2010) uttryckte sig:
”To neglect this fact in a review about humans is to imply that the Darwinian foundation of biomedical research is invalid and/or that there is a body of substantial contrary evidence in humans. Neither is the case. Dietary cholesterol (as well as SFA) adversely influences human serum lipid concentrations, per cited equations”.
Man kan ju säga att cholesterol-myth framhäver behöver kreativa tolkningar om vetenskap, kanske rent av kreationistiska tolkningar.
As concluded by Daniel Steinberg;
”The point is very clearly made: the arteries of virtually every animal species are susceptible to this disease if only the blood cholesterol level can be raised enough and maintained high enough a long enough period of time.”
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 22 februari, 2014 kl. 15:40
Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt. Tyvärr helt obegripligt för mig. Jag äter väl för mycket smör/mättat fett 😉 Ledsen att jag inte orkar bemöta detta mer sakligt.
≪ | ≫ |
Krister ∙ 24 februari, 2014 kl. 09:52
Har haft återkommande bihåleinflamationer på vintern, men efter 2 års låkolhydratskost så har jag haft en känning av bihålorna. Har även blivit av med min migrän.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 24 februari, 2014 kl. 22:25
Grattis!
≪ | ≫ |