Det känns ärligt talat svårt att önskar er bloggläsare en glad midsommar i år. Nyheten om att Storbritannien ska lämna EU är alltför tung. Tidigare i våras lyssnade jag på Astrid Lindgrens krigsdagböcker. Från dem bär jag med mig den vanmakt hon kände inför att världen slogs i spillror och hur snabbt tillvaron kan rämna när galenskapen får grepp. Som Alf Svensson sa nyligen när han var med i Söndagsintervjun i P1: först när nazism, fascism och kommunism hade slagit sönder Europa fullständigt, kunde vi enas. Det går att kritisera EU på många vis, men som jag ser det är ett nära samarbeta inom Europa nödvändigt för att vi ska leva fredligt.
Med det sagt, hoppas jag ändå att sillen ska smaka bra och att ni får en skön dag.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
WN ∙ 24 juni, 2016 kl. 06:44
Varför sorgsen? EU är ett makteliten och lobbyisternas bygge och har inget med demokrati att göra. Tappade min naiva tro på demokrati när Sverige röstade om EU-medlemskap, när politikerna sa att vi som röstade nej gjorde det på grund av att vi visste för lite om hur fantastiskt det skulle bli. När man lade omröstningarna i Finland, Sverige och Norge i en sådan tids ordning att chanserna för ett ja blev större. Samarbeta, ja! Men inte genom ett överstatligt EU.
Sillen och gräddfilen kommer att smal likadant även utan EU, men det är större chans att gräddfilen är svensk.
Glad midsommar
≪ | ≫ |
Håkan ∙ 26 juni, 2016 kl. 19:51
Svårt att se hur EU skulle kunna vara till hjälp för att få ordning på kostråd och bättre kosthållning hos folket. Snarare känns EU som en bromskloss i sammanhanget.
≪ | ≫ |
Peter B ∙ 30 juni, 2016 kl. 20:19
Genom att göra sig beroende av varandra skapar man den plattform som behövs för långvarig fred. Det är till och med viktigare än kostråd. 😉
≪ | ≫ |
Håkan ∙ 1 juli, 2016 kl. 20:12
Peter B, då verkar vi i alla fall vara överens om att EU inte är gynsamt för kostråden, eller hur?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 juli, 2016 kl. 09:32
Det skriver även jag under på. Men för mig står fred högst upp på dagordningen. Det var verkligen en skrämmande upplevelse att ta del av Astrid Lindgrens krigsdagböcker. När terrorbalansen i världen bröts, krackelerade allt. Alla började kriga mot alla. Samarbetet inom EU behövs, men ett för nära samarbete kan också leda till konflikter. Det gäller att hitta balansen där.
≪ | ≫ |