stamp

Fyra skäl att undvika modern veganmat – och tips på bra varianter

I morse på TV4 Nyhetsmorgon pratade vi om de nya veganprodukter som allt fler äter i tron att de är nyttiga. Faktum är att vissa av dem är mer näringsfattiga än hotdogs. Här kommer en fördjupad analys av varför köttfria köttbullar och växtbaserade nuggets knappast är hållbar mat för vår kropp.

Som väldigt många andra oroar jag mig för de ökande utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Inte bara för att vi står inför kaosartade klimatförändringar, utan också för att haven försuras. När koldioxid i atmosfären löser sig i vattnet bildas kolsyra, som sänker havens pH-värde. Om vi låter försurningen fortgå kommer våra hav att förvandlas till en blöt öken.  

Så vi måste få ner utsläppen av växthusgaser. Det innebär bland annat att vi behöver äta mindre men bättre kött (läs svenskt naturbeteskött). Men att ersätta kött med en massa konstgjorda köttsubstitut är allt annat än hållbart för oss.  

Skäl 1: Veganost är lika näringsfattigt som godis

 I Nyhetsmorgon (du kan se inslaget via denna länk) inledde vi med att prata om vegansk ost. Det är produkter som jag har skrivit om tidigare. De byggs av vatten, kokosfett, stärkelse, färgämnen och smakämnen – extremt vitaminfattiga ingredienser. Därför är veganostar precis lika näringsfattiga som godis. Det enda egentliga vitamin de innehåller är vitamin B12, som är tillsatt. I Nyhetsmorgon visade vi en grafik där du ser skillnaden mot riktig ost:

Skäl 2: veganindustrin skapar ett stort matsvinn

Efter genomgången av ostarna dök vi in bland köttsubstituten, som också ofta är näringsfattiga. De är visserligen inte lika illa som godis, men en del av dem är sämre än hotdogs. I Fejkmaten tar jag exempelvis upp Coops veganska grillkorv. Den görs huvudsakligen av vatten, rapsolja och modifierade potatisstärkelse:

Andra produkter är något bättre, men gemensamt för de flesta är att företagen bygger dem av protein och stärkelse som de har extraherat fram från naturliga råvaror, exempelvis sojabönor, ärtor eller potatis. I den processen skapar industrin mängder av matrester, som i dagsläget väldigt ofta blir djurfoder.

Följer du den här länken kan du exempelvis se hur Lyckeby – Sveriges största producent av potatisstärkelse – marknadsför modifierad potatisstärkelse för växtbaserat kött. Följer du sedan den här länken upptäcker du att Lyckeby också marknadsför ett ”näringshaltigt” djurfoder som bygger på resterna av potatisen.

Att omvandla naturliga råvaror till ultraprocessade ingredienser – som proteinisolat och stärkelse – är resursslöseri. Många äter ju också veganmat eftersom de ogillar djurindustrin. Att företagen säger sig stötta veganrörelsen, samtidigt som de är stora djurfoderproducenter, tycker jag är hyckleri.

Skäl 3: veganmat är full av tveksamma tillsatser

I det som i dagsläget blir djurfoder går också mycket nyttigheter förlorade. Att grönsaker och baljväxter är är bra att äta beror ju på att de är fylld av vitaminer, mineraler och antioxidanter, som smörjer vårt fantastiska maskineri. Men nu får alltså djuren mycket av det. I Fejkmaten kallar jag det som försvinner ur ultraprocessad mat för frånsatser.

Så vegankött är fullt av frånsatser. De innehåller också ofta mängder av tillsatser. Med hjälp av dem är det lättare att ge växtproteinet en konsistens som liknar den hos en korv eller schnitzel. Många av de tillsatser som företagen använder är dessvärre av tveksam karaktär. Nyligen skrev jag om karragenan, E 407, som forskare misstänker kan bidra till typ 2-diabetes och möjligen förvärra inflammatoriska tarmsjukdomar. Den tillsatsen finns bland mycket annat i dessa burgare:

Burgarna innehåller också en annan populär tillsats: metylcellulosa, E 461. Tidigare i år publicerade amerikanska och franska forskare en vetenskapliga studie som indikerar att även metylcellulosa kan påverka tarmfloran negativt. Metylcellulosa finns i coopkorven ovan och även i exempelvis den här:

Skäl 4: veganmat kan bidra till järnbrist

Så till sist det kanske största problemet med den nya ultraprocessade veganmaten: kroppen har svårt att ta upp järn från den. Enligt Livsmedelsverkets mätningar hade ungefär en tredjedel av alla unga tjejer järnbrist redan innan den ultraprocessade vegantrenden slog till. Järnbrist påverkar inte bara blodvärdena, utan också den psykiska hälsan. Vår kropp behöver till exempel järn för att kunna tillverka må-bra-hormoner som dopamin och serotonin (något myndigheter borde ta upp när de larmar om att unga tjejer oftare mår psykiskt dåligt än killar).  

Eftersom rött kött utan konkurrens är vår viktigaste källa till järn, måste den mat som vi ersätter köttet med vara en bra järnkälla. Dessvärre innehåller bönor, baljväxter och spannmål något som kallas för antinutrienter. Det är ämnen som hindrar kroppen från att ta upp mineraler som järn och zink från maten.

För att få bort antinutrienter har vi människor traditionellt blötlagt, fermenterat och groddat baljväxter och spannmål. Då bryts antinutrienter ner och järn och zink blir mer tillgängligt för kroppen. Men i den moderna veganmaten finns ofta stora mängder antinutrienter kvar, visade nyligen en avhandling från Chalmers. Därför är många moderna veganprodukter riktigt dåliga järnkällor.

Tips på bättre former av veganmat

Nog med gnäll. Nu till de goda nyheterna! Det finns tillverkare som gör bättre former veganmat. Till de hör Färsodlarna, Bärta och Oh Mungood. De bemödar sig om att bevara så mycket som möjligt av den naturliga råvaran, exempelvis ärtor, gråärter, mungbönor och sötlupiner. Då minimerar de mängden frånsatser och det skapas väldigt lite djurfoder. De blötlägger också baljväxterna, och vissa företag fermenterar och groddar dem. Det gör att näringen blir mer tillgänglig för kroppen. De använder också råvaror från Sverige och stöttar därmed svenska bönder. Hurra för den omtanken!

Bäst av allt: det går att laga väldigt god mat på de här produkterna. I Nyhetsmorgon fick jag testa Joel Åhlins vegetariska köttfärssås gjort på Färsodlarnas färs. Här ser ni honom fixa till maten:

Det var utan förbehåll svingott. Receptet finns via denna länk.

Summa summarum: Ska du köpa veganmat behöver du läsa ingredienslistan. Undvik mat som består av proteinisolat, stora mängder stärkelse och tillsatser. Köp i stället de produkter som består av naturliga råvaror.

Vill du veta mer om vad som döljer sig i vår moderna mat? Skriva upp Fejkmaten på önskelistan till tomten. Eller följ den här länken och köp boken direkt med kampanjkoden FEJKMATEN som ger dig 20 procent rabatt. Gäller fram till 31 januari.

Dela nu och sprid detta, för det finns många där ute som har dålig koll på vad deras kropp behöver för att må bra.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
2168
comments

Alex & Phil gick till domstol – får nu sälja sött fruktmos som bebisgröt

Det är vilseledande att sälja något som mestadels består av ett juicesötat fruktmos som bebisgröt. Det slog en rad livsmedelsinspektörer fast för ett år sedan. Företag som Semper och Hipp accepterade beslutet och började förbättra kvaliteten på bebisgröten. Alex & Phil valde i stället att överklaga. Nu har de lyckats urholka betydelsen av ordet gröt i bebishyllan.

De senaste åren har barnläkare och forskare runt om i världen varnat för att kommersiell bebismat är för söt. Bebisars tänder är känsliga och en hög sockerhalt i maten kan skada dem. När barnen vänjer sig vid söta smaker fastnar i de också lätt i ett sött smakspektrum. Det kan leda till att de senare får svårt att äta riktig mat.

Till de kommersiella barnmatsprodukter som länge har varit för söta hör bebisgröt. Våren 2021 började jag undra om det ens kan kallas för gröt? Gunilla och Edward Blom och deras barn hjälpte mig då att blindtesta diverse grötklämmisar. Ingen av dem förstod att de åt gröt. De trodde att det var ett slags fruktkompott.

Alex & Phil överklagade beslut om bebisgröt

Efter blindtestet anmälde jag grötklämmisarna eftersom det är vilseledande att kalla juicesötade fruktmos för gröt. De kommunala livsmedelsinspektörer som granskar företagen höll med. I många av produkterna kommer över 30 procent av kalorierna från socker. Inspektörerna konstaterade att gröt ska kokas på vatten eller mjölk – inte juice – och ålade företagen att ändra innehållet i klämmisarna.

Semper och Arvid Nordquist (som äger varumärket Hipp) godtog beslutet. De har nu tagit bort juicen vilket har lett till att sockerhalten har minskat från 8,5–10 gram per 100 gram, till cirka 5–6 gram, vilket är en vinst för bebisars tänder och smakutveckling.

Alex & Phil valde däremot att överklaga, vilket är överraskande. Företaget bygger sitt varumärke på att de säljer ”ärlig ekologisk barnmat”. I överklagandet lyfter de att det inte finns någon lagstadgad definition på vad en gröt egentligen är. Därför tycker de att även juicesötade fruktmos kan räknas som gröt. Så här skriver de i ett mejl till livsmedelsinspektören:

”Gröt” är ju inte på något sätt skyddat och förekommer i ett oändligt antal varianter över hela världen, inklusive EU där det också är ytterst tveksamt om er ensidiga, subjektiva tolkning av vad som får betecknas som ”gröt” skulle godkännas.

Länsstyrelsen gick emot Alex & Phil

När länsstyrelsen bedömde överklagandet gick de på livsmedelsinspektörernas linje. Domstolen framhöll att gröt är en vedertagen beteckning för en maträtt som består av mjöl, gryn eller flingor och är kokt på vatten eller mjölk. De menade också att informationen på barnmat bör vara så tydlig som möjligt och ålade Alex & Phil att ändra sina förpackningar.

Det var en rimlig dom, tycker jag. För visst har man väl aldrig hört om någon vuxen som kokar sin morgongröt på juice och frukt? Varför ska man då göra det till bebisar, som är mer känsliga?

Förvaltningsrätten tycker att gröt kan kokas på juice

Alex & Phil anlitade dock en advokat och överklagade ännu en gång. Återigen betonade företaget att det saknas en lagstadgad definition på vad en gröt egentligen är. Dessutom menade de att det finns recept på internet där man kokar gröt på juice och i Svenska Akademins ordlista står det att man ”i vissa trakter” kan kalla en maträtt kokt på vatten och frukt, redd med mjöl, för en gröt.

Förvaltningsrätten tyckte att argumentationen höll. Deras bedömning var att sammansättningen på en gröt kan variera. Därför är kan en gröt till nästan 90 procent bestå av juice och frukt, tycker domstolen.
På detta vis har nu alltså Alex & Phil sett till att förändra definitionen på vad en gröt är. Efter detta kan barnmatsföretag kalla lite vad som helst för gröt.

Ordet gröt betyder inte längre gröt

I sista kapitlet i Fejkmaten – där jag går igenom alla anmälningar jag gjorde under arbetet med boken – landar jag i slutsatsen att vårt språk har förlorat sin betydelse i butiken. Ordet ”grovt” i brödhyllan betyder sällan att brödet verkligen är grovt. Ordet ”frukt” betyder ofta att något innehåller ett sirapssött juicekoncentrat. Prefixet ”natur” har inget med natur att göra, utan finns på mat som rakt igenom består av ultraprocessade ingredienser.

Nu har alltså även ordet ”gröt” tappat sin betydelse. Katalysatorn var ingen global livsmedelsjätte, som man kan tro, utan ett företag som vill att deras varumärke ska förknippas med socialt ansvar och högkvalitativ barnmat. På sin sajt skriver de: ”Inga hemligheter – bara naturligt näringsrik mat för barn.” Jag tänker att Alex & Phil borde anlita en varumärkesstrateg i stället för en massa dyra advokater.

Dela gärna detta. Föräldrar behöver känna till att de ska närma sig barnmatshyllan med en sund portion misstänksamhet.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1455
comments

Misstänkt skadlig tillsats fasas ut ur norska livsmedel – finns kvar i Sverige

I Norge stormar det kring tillsatsen karragenan, E 407. Forskare tror att ämnet kan bidra till inflammatoriska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Nu har flera företag, bland annat Coop och Orkla Food Norge, beslutat att ta bort karragenan från norska livsmedel. Här i Sverige fyller tillsatsen tusentals olika varor.

Karragenan, E 407, är ett ämne som livsmedelsindustrin extraherar från rödalger. Det används som förtjocknings- och stabiliseringsmedel i över tretusen olika svenska livsmedel. Som du kan läsa i Fejkmaten håller den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, på att granska alla redan tillåtna E-nummer. När det gäller karragenan har myndigheten hittat flera frågetecken. Bland annat tyder djurförsök på att nedbrytningsprodukter av karragenan kanske kan orsaka inflammatoriska tarmsjukdomar, som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det finns också tecken på att det kan bidra till typ 2-diabetes.

Upprop i Norge mot karragenan i barns chokladmjölk

Misstankarna om att karragenan kan skada våra tarmar har fått norska Riksförbundet mot matsmältningssjukdomar (LMF) att agera. För ett par år sedan drog de i gång ett upprop mot flera konsistensgivare i maten, bland annat karragenan. I juni i år uppmanade Barnematbyen – en sajt som stöttar föräldrar till bra matval – att bojkotta en populär chokladmjölk som många barn får i skolan. Det ledde till att tillverkaren Tine bestämde sig för att ta bort karragenan från chokladmjölken. Även företag som Orkla och Coop har lovat att sluta använda karragenan i sina livsmedel.

E 407 finns i många svenska chokladdrycker

Här i Sverige har problemen med karragenan knappt uppmärksammats. Men förra helgen tog jag mig en tur i lite olika butiker för att undersöka hur vanlig tillsatsen är i svenska chokladdrycker. Jag skannade produkterna med vår app Matchecken som fångar upp karragenan om man slår på filtret för ”osäkra E-nummer”. Här är screenshots av det jag hittade:

Till vänster ser du hur jag har ställt filtren i min app. Jag har även på filter för tillsatt socker, mängd kolhydrater, onaturliga ämnen och sötningsmedel. När jag skannade Skånemejeriers chokladmjölk, Arlas Yalla milkshake och Alpros chokladsojadryck fick alla rött för ”osäkra e-nummer” eftersom de innehåller karragenan. Alpros dryck blir dessutom svart i sockerfiltret, vilket innebär att appen uppskattar att mer än 35 procent av kalorierna kommer från tillsatt socker.

Tillsatsen är vanlig i proteinshakes

Proteinshakes från Barebells, Valio, ProBrands och Njie innehåller också karragenan. Dessutom fastnade de i filtret för ”onaturliga ämnen” och sötningsmedel. Skälet är att de är sötade med acesulfam K, sukralos eller både och. Dessa onaturliga sötningsmedel har EFSA ännu inte har granskat, men det finns vissa indikationer på att även de kan ställa till det i tarmfloran. (Ett tips: för samma pris som du köper en proteinshake för kan du få ett sexpack ägg. De innehåller tillsammans mycket mer protein; du slipper konstiga tillsatser och på köpet får du mängder av näring som musklerna också behöver.)

Havredal kakao, Oatlys chokladdryck och Pucko får grönt i E-nummerfiltret. De är fria från misstänkt skadliga E–nummer.

Karragenan finns i allt från rismellanmål till vegokorvar

Som ni ser är det vanligt med karragenan i svenska chokladdrycker. Tillsatsen fyller också allt från rismellanmål och grädde, till vegokorvar och charkuterier. Men vet ni vad det sjuka är? När Orkla Foods Norge förklarade varför man har karragenan i en populär barnleverpastej var orsaken att man ville ersätta mättat fett med rapsolja. För att kunna göra det behövdes ett stabiliseringsmedel och då valde man karragenan. Det är så typiskt för livsmedelsområdet. Våra myndigheter varnar för det som egentligen är helt naturlig mat. Det leder till att industrin börjar manipulera maten och har i saker som är onaturliga för oss att äta.

EFSA har krävt att livsmedelsindustrin ska göra fler toxikologiska texter på karragenan. De har fram till 31 december i år på sig. Efter det kommer myndigheten att gå igenom dokumentationen. Det kan ta ett tag. Under tiden kommer jag personligen att bojkotta alla livsmedel med karragenan i. Det finns så mycket annat gott att äta! Dela gärna det här inlägget, så kanske vi kan skapa en liten storm här i Sverige också.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1856
comments 1

Ett sötare blod 10 år – nu måste vi prata om cancer

Det här är surrealistiskt, men i lördags var det tio år sedan som Ett sötare blod kom ut i bokhandeln. Boken är i princip lika aktuell i dag som då, vilket är lite svårt att släppa. Många får fortfarande ineffektiva kostråd. Det område som jag speciellt vill lyfta denna tioårsdag är cancerområdet. Varför görs så lite, när så mycket talar för att kosten kan ha goda effekter?

Herregud, vart ska man börja? Det är tio år sedan som ett Ett sötare blod kom ut. Det var också då jag lanserade min första blogg. Vilken resa det har varit! I mitt arkiv finns 982 publicerade inlägg (😱) och ni är många som under åren har hört av er med både frågor och fantastiska berättelser om hur kosten påverkar er hälsa.

Tack för alla fantastiska berättelser

Det är nog faktiskt där jag vill börja. Det finns få saker som gör mig så varm om hjärtat som när ni bemödar er om att berätta vilken skillnad kosten har gjort i era liv. Jag minns norrmannen Oskar W. Kristensen som hade ett skyhögt kolesterol och åderförkalkning i halspulsådern. Han ville inte ta de kolesterolsänkande läkemedel som läkaren ordinerade. I stället fortsatte han med den strikta lågkolhydratkost som han redan hade påbörjat, och han började motionera genom att klättar upp på fjälltopparna i närheten. Här ser ni hans fina utsikt:

Trots det höga kolesterolet, minskade åderförkalkningen i hans halspulsåder. Från att ha varit 2,5 mm tjock, blev den 1 mm inom loppet av 1,5 år. Det var utan tvekan en livsavgörande förbättring!

Sedan har vi familjen som tillsammans gick ner totalt 94 kilo i vikt; min namne Ann som slapp sina magsmärtor efter 35 år (!) av problem; och Lotta Slim som för första gången såg fram emot ett besök hos diabetesvården efter att ha läst Ett sötare blod. Äntligen kunde hon visa upp bättre blodsockervärden.

Det här är bara ett litet axplock av alla fantastiska berättelser jag har fått ta del av. Tack💚

Alltmer forskning görs på typ 2-diabetes, vikt och IBS…

Många av era berättelser handlar typ 2-diabetes, magsmärtor och viktproblem. Hur glad jag än blir av dem, tycker jag att det är fel att det är mina böcker som har bidragit till att ni har ändrat livsstil. Det stödet ska ni ju få i vården! När det gäller typ 2-diabets upplever jag dock att det har blivit en viss förändring de senaste åren. Vissa varnas visserligen fortfarande från att äta en lågkolhydratkost, men många blir också uppmuntrade. Sannolikt eftersom läkare och diabetessköterskor har sett vilken fantastisk effekt en lågkolhydratkost har på blodsockret och ofta även på blodfetterna. Det görs också allt fler studier av hur en lågkolhydratkost påverkar typ 2-diabetes, bland annat har Kostfonden hjälpt till att sjösätta en väldigt stor studie som nu pågår i Bergen och på Karolinska.  

När det gäller IBS och magsmärtor har också Kostfonden bidragit till en studie som kommer att göra skillnad. För några veckor sedan berättade vi att preliminära analyser visar att både en strikt lågkolhydratkost och en så kallad låg-FODMAP-kost har bättre effekt på magproblemen än en optimerad läkemedelsbehandling. Studien är stor och otroligt välgjord, så den kommer att kunna påverka hur IBS hanteras över hela världen.

…men när det gäller cancer står forskningen nästan stilla

Det rör på sig alltså inom många områden, men inom ett område går utvecklingen enormt långsamt: cancerområdet. Väldigt lite har hänt sedan jag skrev Ett sötare blod. I boken berättar jag om ett reportage om kost, cancer och kroppens tillväxtsystem som jag gjorde för SVT:s Vetenskapens värld. Tillsammans med Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning på Karolinska, åt jag en stor dos godis och drack ett stort glas läsk på fastande mage till frukost. Här är vi:

Efter denna dunderfrukost mätte Kerstin Brismar våra blodsockernivåer och insulinnivåer:

Ser ni hur olika vi reagerade? För mig var det ett uppvaknande. Minst sagt. Vi åt ungefär lika mycket socker, men det var en dramatisk skillnad i effekten på vårt blodsocker och våra insulinnivåer. Experimentet ledde till att Kerstin Brismar insåg att hon hade förstadiet till typ 2–diabetes och ställde om sin livsstil. För mig blev det en stark uppmuntran att fortsätta att äta bra mat och träna. Varför kanske ni undrar? Det minskar risken för bukfetma och det som forskare kallar metabolt syndrom – mitt insulin fortsätta att ligga lågt, vilket i sin tur sannolikt ger ett skydd mot cancer.

Högt insulin driver på cancer

I Ett sötare blod förklarar jag varför höga insulinnivåer är en stor riskfaktor för cancer. Det fungerar nämligen som en tillväxtfaktor i kroppen. Dessutom triggar insulin en annan tillväxtfaktor som kallas IGF-1. Både insulin och IGF-1 kopplar till ytan av celler och sporrar dem att växa och dela sig. Här är en av alla de bilder som man kan finna i den vetenskapliga litteraturen och som beskriver förloppet (jag har lagt till förklaringar av vad ni ser):

Eftersom forskare vet att både insulin och IGF-1 sporrar cancerceller att växa, har de tagit fram läkemedel som stoppar effekten av dessa tillväxtfaktorer. Men många av dem orsakar allvarliga biverkningar. Det tillsammans med vissa andra problem har gjort att läkemedlen har varit svåra att använda.

Kosten kan påverka insulinets cancerdrivande effekter

Ett annat sätt att minska insulinets effekter vid cancer är rent logiskt att äta en insulinsänkande kost. Inom loppet av ett par dagar går det att kraftigt sänka insulinnivåerna i kroppen genom att undvika mat som är rik på stärkelse och socker. Det går också att korttidsfasta.  

För mig som biokemist är det självklart att forskare borde utvärdera om en insulinsänkande kost kan öka chansen att överleva en cancersjukdom, speciellt de cancerformer som är starkt kopplade till bukfetma. Men problemet är att få läkare förstår sig på kostens biokemiska potential, av den enkla anledningen att de har fått för lite utbildning kring detta. Dessutom går det inte att ta patent på kostbehandlingar, så det saknas ekonomiska drivkrafter att utveckla området.

Därför har en insulinsänkande kost som behandling av cancer bara testats i små studier och ofta först när allt annat hopp är ute. I vissa fall tycks ändå kosten kunna bromsa cancerförloppet och i enstaka fall har tumörerna krympt. Men studierna är alldeles för små och kortsiktiga för att kunna etablera några kostbehandlingar i vården.

Det finns hopp – men mer måste göras

Sedan jag skrev Ett sötare blod har skälen att tro att insulin driver cancer stärkts på många plan. Det finns mängder av forskning att grotta ner sig i för den som vill rota i den vetenskapliga litteraturen. Men fortfarande saknas alltså de stora studier som kan utvärdera hur stor effekten av en insulinssänkande kost faktiskt är. Det som ändå ger visst hopp är att det nyligen har publicerats en studie på prostatacancer, som visserligen också är kortsiktigt men som antyder så positiva effekter att det kan motivera forskare att bygga vidare på studien.

Dessutom har man påbörjat en lite större studie av hur en lågkolhydratkost i kombination med läkemedel kan påverka en viss typ av bröstcancer. Studien inkluderar 106 personer och har en kontrollgrupp, vilket är viktigt. Forskarna beräknar att studien ska vara klar i oktober 2024.

Ett tredje hoppingivande faktum är att allt fler forskare lyfter kostens potentiella effekter på cancer i olika vetenskapliga översiktsartiklar. Till exempel publicerades en intressant sådan i våras i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Nature Review Cancer.

Välgjord forskning kan göra enorm skillnad

Allt detta är bra, men på inget vis nog. Min dröm är att Kostfonden en dag ska kunna finansiera studier inom cancerområdet. Tänk om vi bara hade en hundradel av alla de resurser som Cancerfonden har? Förra året samlade de in 949 miljoner kronor. Om bara en bråkdel av det gick till kostforskning skulle det kunna göra en enorm skillnad.

Men skam den som ger sig! En dag ska Kostfonden ta mig sjutton också bli en spelare att räkna med inom cancerområdet. Om ni undrar vad jag önskar mig på denna bloggs tioårsdag, är det att ni bidrar till att sprida budskapet om att Kostfonden finns. Hjälp oss att samla in pengar. Det är jättelätt att bli månadsgivare med bankID. Till jul kan man önska sig en julgåva, till födelsedagar en födelsedagsgåva och vid begravningar kan man ge bort en minnesgåva. Det går också att swisha på 123 900 42 43. Det finns så många möjligheter!

Låt oss fortsätta att jobba hårt för att fler ska få upp ögonen för att maten vi äter gör stor skillnad i livet. Och låt oss göra det i minst tio år till!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1250
comments

Slutade med fejkmat – slapp svår migrän och psoriasisen blev mildare

I maj i år bestämde sig Gabriella Johansson för att göra slut med all fejkmat. Hon minimerade det tillsatta sockret, det vita mjölet och all annan ultraprocessad mat. Det ledde inte bara till en stor viktnedgång, utan hennes svåra huvudvärk blev också väldigt mycket bättre. Dessutom mildrades hennes psoriasis och psoriasis artrit. Hur kan det vara möjligt kanske du undrar? Läs vidare!

Vissa dagar på jobbet blir man varmare om hjärtat än andra. I förra veckan fick jag ett meddelande från Gabriella Johansson. Så här skrev hon:

Hej! Har läst alla dina superintressanta böcker och har nu sedan maj i år i dragit ner kraftigt på socker, vitt mjöl och ultraprocessade produkter. Och förutom att gå ner 12 kg i vikt (vägde 77 kg tidigare) så har en väldigt trevlig bieffekt varit att min mycket besvärliga migrän i princip helt har försvunnit. Jag hade jätteproblem med den tidigare och kunde behöva ta triptan-tabletter 3-4 gånger i veckan för att inte bli så dålig att jag kräktes och blev helt utslagen av anfallen. Sedan i maj har jag bara behövt ta 4 tabletter TOTALT på nästan 6 månader. En galen förbättring som jag är helt säker på beror på kostomläggningen. Dessutom har min psoriasis och psoriasisartrit också blivit mycket mycket mildare i symptomen. Vill bara att du ska veta vilken skillnad allt detta gjort för min vardag! Så tusen tusen tack för all kunskap du delar med dig av🥰❤️ Med vänlig hälsning, Gabriella

Allt mer talar för att ketogen kost kan hjälpa mot migrän

Helt fantastiskt, eller hur! Men kan en kostomläggning verkligen hjälpa mot migrän, kanske du tänker nu? Ja, det verkar så. Inte för alla, men för relativt många. Sedan en tid tillbaka är det etablerat att en så kallad ketogen kost – en väldigt strikt lågkolhydratkost – i många fall hjälper mot epilepsi. Det intressanta är att epilepsianfall har vissa likheter med migränanfall. En del mediciner mot epilepsi hjälper också vid migrän.

Likheterna har gjort att forskare har börjat undersöka om en ketogen kost också kan hjälpa mot migrän. Studierna är små, men resultaten i många fall positiva. Det skulle behövas mer välgjorda studier inom det här området, men har du migrän kan det absolut vara värt att testa en kostomläggning.

Kosten kan hjälpa vid autoimmuna sjukdomar

Du kanske också tycker att det låter otroligt att kosten skulle kunna påverka inflammatoriska sjukdomar som psoriasis och psoriasis artrit. Men vid Uppsala universitet håller forskare till exempel på att utreda om en kost som kallas för the specific carbohydrate diet kan hjälpa mot barnreumatism. Den första pilotstudien tyder på att effekten i vissa fall är väldigt bra, medan andra barn inte blir hjälpta. En hypotes som forskarna har är att kosten påverkar tarmfloran, vilket skulle kunna ge den positiva effekten.

Förutom detta vittnar många andra personer om att kosten har hjälpt dem att lugna ett överaktivt immunförsvar. På Kostfondens sajt har vi skrivit om Samuel Backman som håller Bechterews sjukdom (en kronisk inflammation i rygg och höfter) i schack med hjälp av kost, träning och sömn. Nyligen fick jag reda på att han har lyckats att genomföra en hel Ironman (vilket är helt sanslöst!).

För något år sedan fick jag också kontakt med Ulrika Toft Hanssen, som spelat i svenska handbollslandslaget. När hon fick reumatoid artrit (ledgångsreumatism) blev hon tvungen att lägga handbollen på hyllan. Men så lade hon om kosten. Då kunde hon börja spela på elitnivå igen i Paris 92. Hon skriver på sin sajt att hon just nu leder med 1-0 mot sin sjukdom.

Listan går att göra längre. Personligen tycker jag att vi fokuserar alldeles för mycket på vikten när det gäller kosten. Det finns så mycket mer att vinna på att äta bra mat! Det är skälet till varför vi grundade Kostfonden. Det behövs mycket mer forskning inom kostromådet. Gör du inte redan det, stöd fonden. Vi behöver dig! Och släng ut all fejkmat. Den är inte värdig människokroppen. Njut istället av all den härliga mat som smörjer ditt maskineri och gör dig gott!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1159
comments

Svar från Saltå Kvarn och Coop:
Förpackningarna kommer att ändras

Saltå Kvarn och Coop har nu svarat på gårdagens öppna brev. Båda företagen håller på att ändra sina förpackningar. Som ni ser ovan kommer Saltå Kvarn att ta bort att rabarberna, körsbären och jordgubbarna är ”sötade med äpple”. Men istället för att skriva ”sötade med juicekoncentrat”, vilket hade varit tydligast för konsumenten, väljer Saltå Kvarn att endast skriva ”ekologiska rabarber softa”. Hur Coop kommer att ändra sina förpackningar framgår inte.

Så här svarar Saltå Kvarn på gårdagens öppna brev, där jag undrade varför de efter ett år ännu inte har ändrat sina förpackningar:

Tack för att du hör av dig till oss igen för att följa upp vår kontakt från förra året.

I vårt svar till dig förra året så lovade vi att se över märkningen av Softa-serien. Det har vi gjort. Vi har tagit bort ”sötad med äpple” på framsidan av förpackningarna och Softa Rabarber är den produkt som du och konsumenterna kommer att se det först på inom ett par månader. 

Varför tar det då så lång tid undrar du? Det har att göra med prognoser, minimumbatcher vid beställning av emballage, lägre försäljning än förväntat och att vi som ett ekologiskt matföretag har en strikt syn och policy kring resursslöseri – vi vill aldrig kassera material så som emballage då vi anser att vi har ett ansvar vad gäller hållbar hantering av vår jords resurser.

På grund av lägre försäljning än förväntat (du har säkert också hört att försäljningen av ekologiska produkter bromsat in) så kommer vi inte att se nya Softa Rabarber-förpackningar förrän i början av nästa år. Vad det gäller de övriga två produkterna Softa Jordgubbar och Softa Körsbär så kommer emballaget skiftas till slutet av nästa år. Detta är för att vi precis hade fått nytt emballage strax innan du tog kontakt med oss 2021 och att det förpackningsmaterialet räcker till slutet av nästa år enligt prognoserna som ligger nu. Men därefter lanserar vi ny design där vi tagit bort ”sötad med äpple”.

Jag tycker att det känns tråkigt att du utgår från och tar avstamp i att vi vill lura konsumenterna med våra produkter. Vi är ett företag som sen starten 1964 alltid varit väldigt noggranna med kvaliteten på våra produkter och är transparenta med hur vi arbetar med våra leverantörer och vad våra produkter innehåller. Vi strävar alltid efter att bli ännu bättre och att erbjuda våra konsumenter de godaste ekologiska produkterna av högsta kvalitet och jag vill därför understryka att du alltid är välkommen att kontakta oss för att föreslå förändringar som leder till förbättringar till konsumenterna!

Coop ska också ändra förpackningen

Så här svarar Coop:

Det stämmer att vi kommer att uppdatera informationen på våra förpackningar till Fruktgodingar. Anledningen till att det inte hänt ännu är att vi inväntar att vi ska ha använda färdigt de förpackningar som vår leverantör redan har tryckt upp. Vi anser det inte vara ekonomiskt, eller miljömässigt, försvarbart att eventuellt slänga redan tillverkat förpackningsmaterial och vill därför ändra på förpackningarna när redan tryckt material är slutförbrukat. Prognosen är att materialet ska börja bytas ut nästa sommar. 

Min kommentar:

Först och främst tycker jag det är hdervärt av Saltå Kvarn och Coop att verkligen vilja ändra sina förpackningar. Cloetta kommer till exempel inte ändra det godis som de påstår innehåller ”äkta frukt”. Samtidigt hade det varit mer transparent av Saltå Kvarn att skriva ”sötade med juicekoncentrat” på framsidan av förpackningen. Det hade speciellt behövts på ”softa jordgubbar” och ”softa körsbär”. Det är inte alls självklart att ungefär hälften av det som de kallar för jordgubbar och körsbär ska bestå av koncentrerad juice. Men varför undviker Saltå Kvarn det? Min gissning är att ”juicekoncentrat” helt enkelt inte låter så nyttigt och därför skulle produkterna sälja ännu sämre.

I Fejkmaten leker jag med tanken att alla livsmedelsföretag skulle vara tvungna att trycka hela ingredienslistan för ett livsmedel med läsbara bokstäver på framsidan av förpackningen. Vad tror ni då skulle hända med våra konsumtionsmönster?

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
182
comments

Öppet brev till Coop och Saltå Kvarn:
Vad hände med tydligheten mot era kunder?

Efter ett av mina öppna brev förra hösten lovade Coop och Saltå Kvarn att se över sina förpackningar med juicegodis. På förpackningarna påstår de att godiset är ”frukt” eller ”sötat med äpple”, när det egentligen till stor del består av ett sirapssött juicekoncentrat. Nu kontaktar jag dem igen eftersom förpackningarna fortfarande ser likadana ut. Har företagen glömt vad de lovade? Eller var deras svar bara tomma ord?

Hej Coop och Saltå Kvarn!

Minns ni mig, den jobbiga författaren bakom boken Fejkmaten? Vi var i kontakt förra året när jag skrev ett öppet brev till er och undrade hur mycket man kan processa ett äpple innan det slutar att vara ett äpple? När blir det godis?

Att jag skrev brevet beror på att ni inom livsmedelsbranschen allt oftare blandar ihop äpplen med sirapssöta juicekoncentrat på ett vis som ingen annan gör. Om jag till exempel ber min man att köpa äpplen skulle han aldrig komma hem med det här:

Men när ni påstår att era produkter består av frukt, är det egentligen en massa juicekoncentrat som vi konsumenter får i oss. Ur ett hälsoperspektiv är det mycket sämre än frukt, enligt både WHO och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Coop kallar juicegodis för ”fruktbitar”

Ni på Coop menar till exempel att ni säljer ”mjuka bitar av frukt” som till 92 procent består av ”frukt” vilket ju låter nyttigt…

… men läser man den finstilta ingredienslistan på baksidan är det ett juicegodis ni säljer. Det består mestadels av ett sirapssött juicekoncentrat. Era ”fruktbitar” är därför sötare än geléhallon.

Saltå Kvarn kallar äpplejuicekoncentrat för ”äpple”

Samma sak gäller er på Saltå Kvarn. Ni menar att ni säljer rabarber som är ”sötade med äpple”…

…när de egentligen är sötade med ett äpplejuicekoncentrat. På det viset blir rabarberna också söta som godis.

Coop och Saltå Kvarn har inte hållit vad de lovat

Efter det öppna brevet förra året – där jag kritiserade er märkning – återkom ni på Saltå Kvarn snabbt. Ni skrev så här:

Vi håller med om att äppeljuicekoncentrat inte är samma sak som ett äpple och att vi varit otydliga på framsidan av våra produkter Softa rabarber och bär. Vi kommer titta på hur vi ska skriva för att göra detta tydligare för våra konsumenter framöver.

Ni på Coop dröjde lite längre med ert svar, men när jag fick det skrev ni så här:

Vi ska vara transparanta med vad våra livsmedel innehåller och om förpackningen är otydlig så är det inte bra. Vi ser nu över hur vi kan förtydliga informationen på förpackningen till Änglamark Fruktgodingar.

Båda era svar gav hopp (till skillnad från Cloettas svar som visade att de mindre eller mindre struntar i konsumenten). Så här ett år senare känner jag mig dock inte alls hoppfull längre. För ingenting har hänt med era förpackningar. De ser precis likadana ut:

Jämförelse Coops fruktgodingar 2021 och 2022
Saltå Kvarns förpackningar 2021 och 2022

Det jag undrar är: Vad har hänt? Har ni glömt vad ni lovade? Eller var era svar bara tomma ord?

Exotic Snacks säljer numera bara ”fruktiga bitar”

Som inspiration kan jag berätta att Exotic Snacks har ändrat sina förpackningar. Visserligen inte frivilligt utan för att de tvingades av den livsmedelsinspektör som granskade dem efter mitt klagomål. Men ändå. Det gick.

Precis som ni påstod de tidigare att deras juicegodis var ”fruktbitar med mango och ananas”. Eftersom det stod ”BARA” precis ovan ”fruktbitar” var det lätt att få intrycket att påsen bara innehöll frukt. Nu säljer de ”fruktiga bitar med smak av mango och ananas”. De skriver också att det är ”BARA snacks”. Håll med om att det är tydligare för konsumenten?

Enago har ändrat receptet på sin äpplegröt

En annat företag som ni kan inspireras av är Enago. Deras förpackning ser typ likadan ut som tidigare, men de har ändrat ingredienser. Juicekoncentratet är borta och istället använder de ett pulver av äpple, vilket ju är bättre för bebisar eftersom äpplets alla fibrer är bevarade. Dessutom har vällingen blivit mindre söt.

Så hur kommer ni att göra framöver? Ska ni ändra förpackningen? Eller väljer ni att fortsätta vara otydliga mot era kunder? Det hade varit toppen att veta. Era svar finns med i Fejkmaten. Var det tomma ord ni skrev behöver jag förtydliga det i framtida upplagor. Det är viktigt att boken ger en korrekt bild av er som företag. För mig är det en hederssak att inte medvetet vilseleda någon.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
652
comments

Föredrag om Fejkmaten i Göteborg, Skellefteå, Stockholm, Rimforsa och Västerås

Det bästa med att släppa en ny bok är att man får komma ut och prata om den! Det är så otroligt roligt att få träffa er läsare. Den närmsta tiden har jag en hel rad föredrag inbokad. Hoppas vi ses på något av dem!

25 oktober Skrivarakademin Göteborg

Redan i morgon går tåget mot Göteborg. Med stöd av Folkuniversitetet har Skrivarakademin bjudit in mig för att prata om fejkmat och hur vi blir vilseledda i butiken. Du hittar all info du behöver via denna länk.

30 oktober Diabetesdagan i Skellefteå

På söndag 30 oktober är det Diabetesdagen på lasarettet i Skellefteå klockan 13.00-16.00. Jag är lite osäker på exakt vilken tid jag ska prata, men kommer att lägga in det här senare under veckan. Alla är i alla fall välkomna! Tillägg: Tiden när jag ska prata är 14.10-15.00.

8 november Folkuniversitetet Stockholm

Kvällen den 8 november bjudet Folkuniversitetet i Stockholm till föredrag. Det kan du även titta på digitalt. Mer information och hur du anmäler dig hittar du här.

14 november, Rimforsa

Den 14 november har Kinda Mat och ett Hållbart Rimforsa bjudit mig till mina hemtrakter i Östergötland. Klockan 19.00 pratar jag i Församlingsgården i Rimforsa. Läs mer via denna länk.

17 november Vuxenskolan Västerås

Bor du i Västerås kan vi träffas kvällen den 17 november då Vuxenskolan håller i trådarna. Anmäl dig redan nu via denna länk!

Det var allt som är bokat för i år. I slutet av föredragen kommer mina böcker att finnas till försäljning till ett helt osockrat pris. Välkomna!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
316
comments

Ät inte skit – testa appen Matchecken och avslöja butikens sockervärstingar

I morgon 12 oktober är det den sockerfria dagen. Med start i dag kommer därför vår app Matchecken – som hjälper dig att hålla koll på allt dolt socker – att vara gratis under tre dagar. Ladda ner den från Appstore eller Google Play och skanna maten du har hemma. Eller varför inte låta barnen gå på sockerbovsjakt i butiken?

Du kanske redan vet det, men det tål att upprepas med riktigt stora bokstäver: SOCKER ÄR DEN ANDRA VANLIGASTE INGREDIENSEN I VÅR MAT. Det är sjukt, men sant. Bland de hundra vanligaste ingredienserna finns också druvsocker, glukossirap, sirap, laktos, glukos-fruktossirap och invertsocker. Därför innehåller majoriteten av alla våra livsmedel någon form av tillsatt socker. Eftersom få orkar lusläsa alla ingredienslistor när de handlar, får många i sig mycket mer socker än vad de egentligen tål.

Appen Matchecken är fri under tre dagar

Det är skälet till att vi har utvecklat appen Matchecken: det måste bli mycket lättare att avslöja sockervärstingarna i butiken! I samband med den sockerfria dagen gör vi nu appen helt fri att använda 11 oktober till 13 oktober. Så ladda ner den och ta chansen att skanna streckkoden på maten i din kyl och ditt skafferi. Finns det något där som märks med rött eller svart och innehåller mer socker än du tror?

Låt barnen jaga sockerbovar

Testa också att släppa lös dina barn, syskonbarn eller barnbarn i butiken med appen. Vi har upptäckt att barn gillar att skanna olika varor. Kanske blir de lika arga som jag när de upptäcker att mycket av den mat som marknadsförs till barn tillhör de absolut värsta sockerbovarna?

Eller så upptäcker de att sådant som vi vuxna konsumerar för att det är ”naturligt”, ”fiberrikt” eller på annat vis marknadsförs som nyttigt inte alls är så vidare värst bra:

Hittar barnen några riktigt hemska sockerbovar? Dela dem med oss alla andra i sociala medier under #sockerbov. Men viktigast av allt: ge barnen i uppdrag att hitta sockersmart mat till vardagen. Äter man varor som appen märker med grönt eller gult kommer man inte att överskrida sockerrekommendationerna.

Vill du veta mer om socker? Häng med på kvällseventet under den sockerfria dagen. Där kommer bland annat undertecknad berätta hur livsmedelsindustrin har börjat missbruka märkningen ”utan tillsatt socker”. Du hittar programmet via denna länk.

Ha nu kul med appen och hoppas att vi ses i morgon kväll!

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
1499
comments

Häng med på den sockerfria dagen 12 oktober

Pressbyrån har en kampanj just nu där de har fått saker och ting om bakfoten. De påstår att vi ska bulla upp inför ”kanelbullens dag”. Men det är fel, så jag har fixat till deras skylt. Det är den sockerfria dagen vi ska ladda inför! Den 12 oktober smäller det. Hänger du på?

Tänk, för länge sedan trodde jag att jag älskade kanelbullar. Jag tänkte att det var bland det absolut godaste jag kunde äta. På den tiden hade jag väldigt svårt att hålla vikten, trots att jag knappt hade något smör på mackan alls.

Nu är det typ 15 år sedan som jag slutade att köpa kanelbullar. Efter bara något år tappade jag helt intresset för dem. De doftade visserligen fortfarande härliga, men smakade plötsligt alldeles för sött.

Sedan mitt sockersmarta liv började har inte bara vågen stått stilla utan mina smaklökar har helt skruvats om. Jag väljer hellre en förrätt än efterrätt och matlagning har blivit till en glädje. Det är något jag är väldigt tacksam för. Därför är jag så glad att vi har fått en dag att högtidlighålla detta på: den sockerfria dagen 12 oktober!

Låt dig inspireras till ett sockersmart liv …

För fjärde året i rad firar vi nu denna fantastiska dag – dagen då vi säger nej till socker. Ewa Meurk – motorn bakom den sockerfria dagen – har återigen fixat ett fantastiskt kvällsevent. Du hittar programmet via denna länk. Bäst är den stående punkten: Babben Larsson. Få människor har hennes förmåga att blanda bråddjup med humor. Hon är alltid lysande. En spännande nyhet är moderatorn som kommer direkt från Paradiset: Johannes Cullberg. På sitt Instagram strösslar han med smarta hälsotips. Jag kan inte tänka mig annat än att han är det perfekta ankaret för en sådan här kväll.  

… och bli lite arg över alla vilseledande budskap i butiken

Själv ska jag prata om min bok Fejkmaten och de anmälningar av olika vilseledande livsmedel jag gjorde under arbetet med boken. Utan att veta exakt vad alla andra ska prata om, tror jag att det föredraget kanske är det som kommer att göra dig mest upprörd. För vårt språk har helt förlorat sin betydelse i butiken.

Så hoppa alla bullar och häng i stället med oss den 12 oktober! Du kan antingen delta digitalt eller på plats i Stockholm. Köp din biljett via denna länk.

Ps. Överskottet från den sockerfria dagen går till Kostfonden. Tack så otroligt mycket för det 💚 💚 💚

Vill du läsa fler liknande inlägg? Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.

Dela & kommentera
731
comments 1