I förra veckan hade Dagens Medicin en artikel om en kartläggning av typ 1-diabetikers ”rörelseapparat”. Resultatet visar att diabetiker oftare är stela i kroppen och bland annat drabbas av frusen skuldra och karpaltunnelsyndrom.
När jag gjorde research för Ett sötare blod pratade jag med Michael Brownlee, professor i endokrinologi vid Albert Einsteins College of Medicine. Han är en av de mest framstående forskarna inom det område som jag beskriver i kapitlet ”En glaserad kropp som stelnar…”. Det handlar om hur sockermolekyler fastnar i kroppens bindväv. Sockret sätter sig på kollagen, ett protein som bygger bindväven. Det leder till att kollagenet mister sin elasticitet och kroppen blir stelare.
Michael Brownlee menade att en trolig orsak till att diabetiker ofta får frusna skuldror och karpaltunnelsyndrom, är att det fastnar socker i bindväven när blodsockret är högt. Det står inget om detta i boken eftersom jag behövde sålla i all information.
Det jag personligen tycker är nästan lite sorgligt, är att detta presenteras som en nyhet. Forskarna säger till Dagens Medicin att ”de tror att det händer något i bindväven”. På andra sidan Atlanten finns en professor som redan har bilden ganska klar för sig. Ibland kan jag uppleva att forskare uppfinner hjulet om och om igen. Det produceras massor med vetenskapliga studier men hjulen slirar liksom i leran. Vagnen rullar för sällan vidare. Alldeles för lite forskning är inriktad på att göra något åt olika problem. Istället fastnar man på ett stadium av kartläggningar.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Leifi ∙ 26 november, 2012 kl. 13:45
När min son gick hockeygymnasium i en Elitförening hade väldigt många av spelarna haft axeln ur led. En del hade haft bägge axlarna ur led. En del av problematiken vid axelluxation är en bankardskada som uppstår där brosket kring axelleden får en skada som gör axeln instabil. Särskillt vid senare delen av puberteten verkar problemen vara stora. Jag har funderat över hur kroppen kan vara så dåligt konstruerad i detta avseende. Har funderat tidigare på att det extrema kolhydratsintaget bland hockeyspelarna kan göra att axelskålen växer för fort, precis som ögat bevisligen gör. Kan även vara så att broskringen kring axelleden delvis mister sin elastisitet/stabiliserande förmåga. Nåt skumt är det. Vet att en del ungdommar fått axeln ur led av att kasta en snöboll! Tror att missbruket av kolhydrater inom idrotten är som doping. Kan vara bra för resultatet på kort sikt, men inte häsosamt för det stora flertalet i längden.
≪ | ≫ |
Veronica, Kostvägen ∙ 26 november, 2012 kl. 19:34
Intressant att höra detta igen, jag hörde det nyligen från min massör…:)
http://www.kostvagen.se/2012/09/12/dagens-outfit-och-bindv%C3%A4v…-11834683
Idag fick jag din bok, nu ska läsas…
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 november, 2012 kl. 19:40
Jag hoppas du ska finna den läsvärd!
≪ | ≫ |
Gäst ∙ 26 november, 2012 kl. 23:34
Jag var på Nolaskogs LCHF kursgård i helgen. Där var boken väldigt uppskattad.
≪ | ≫ |
Sol y Sombra ∙ 27 november, 2012 kl. 07:59
Hej, Ann, och tack för en högst läsvärd och informationsrik blogg!
När det gäller sockrets påverkan på kollagen, tror jag att det har med AGEs att göra – advanced glycation end products. Dessa skapas när blodsockret är för högt och insulinet inte hinner få ner det tillräckligt snabbt, så det hinner skada olika vävnader i kroppen. Det kan vara både kollagen som t.ex. i lederna, och nerverna, ögonen, huden, blodkärlen. Tror du att det kan vara samma sak?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 november, 2012 kl. 08:11
Hej och absolut! Det är AGE:s. Jag beskriver hur man insåg att det finns AGE:s i kroppen i boken. Michael Brownlee var en av de första forskare som studerade dessa formationer i kroppen.
≪ | ≫ |
Margot á Deild ∙ 28 mars, 2013 kl. 12:30
Tänk om man kunde lägga alla forskningsanslag till journalister som forskar i folkhälsa istället för läkemedel?! Vad månne blev effekten? /Margot
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 mars, 2013 kl. 06:32
Jag vet inte om den skulle bli så bra. Men kanske forskningsanslag till duktiga forskare. Det finns ganska många sådana!!!
≪ | ≫ |
Ambjörn Wigg Fd Larsson ∙ 11 juni, 2014 kl. 06:38
Hur är det om man får ett normal insulinpåslag, ungefär som när du åt en tallrik godis med överläkaren på Karolinska. Fastnar det ändå socker i bindväven?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 juni, 2014 kl. 08:27
Säkert lite, men ju lägre blodsocker, desto mindre fastnar.
≪ | ≫ |