I förra veckan hade Dagens Medicin en artikel om en kartläggning av typ 1-diabetikers ”rörelseapparat”. Resultatet visar att diabetiker oftare är stela i kroppen och bland annat drabbas av frusen skuldra och karpaltunnelsyndrom.

När jag gjorde research för Ett sötare blod pratade jag med Michael Brownlee, professor i endokrinologi vid Albert Einsteins College of Medicine. Han är en av de mest framstående forskarna inom det område som jag beskriver i kapitlet ”En glaserad kropp som stelnar…”. Det handlar om hur sockermolekyler fastnar i kroppens bindväv. Sockret sätter sig på kollagen, ett protein som bygger bindväven. Det leder till att kollagenet mister sin elasticitet och kroppen blir stelare.

Michael Brownlee menade att en trolig orsak till att diabetiker ofta får frusna skuldror och karpaltunnelsyndrom, är att det fastnar socker i bindväven när blodsockret är högt. Det står inget om detta i boken eftersom jag behövde sålla i all information.

Det jag personligen tycker är nästan lite sorgligt, är att detta presenteras som en nyhet. Forskarna säger till Dagens Medicin att ”de tror att det händer något i bindväven”. På andra sidan Atlanten finns en professor som redan har bilden ganska klar för sig. Ibland kan jag uppleva att forskare uppfinner hjulet om och om igen. Det produceras massor med vetenskapliga studier men hjulen slirar liksom i leran. Vagnen rullar för sällan vidare. Alldeles för lite forskning är inriktad på att göra något åt olika problem. Istället fastnar man på ett stadium av kartläggningar.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.