”Höga blodfetter sätter igen dina blodkärl” – så kan det ofta låta i media. Men detta är en åldrad bild av åderförkalkning. I Ett sötare blod, berättar jag hur Göran Hansson på Karolinska Institutet upptäckte att immunförsvaret är inblandat i hjärt- och kärlsjukdom. Till en början fick hans nya idéer ett svalt mottagande, men idag är det allmänt erkänt att åderförkalkning drivs av en inflammation i blodkärlen.
Nu kommer ytterligare forskning som stödjer detta. I veckans Nature Genetics berättar forskare om den största kartläggningen hittills av de genetiska grunderna för hjärt- och kärlsjukdom. Totalt har forskare lyckats koppla 46 genetiska variationer till kranskärlssjukdom och utöver detta hittade de ett par hundra gener som visar ett samband med hjärtsjukdom. När de undersökte funktionen av alla dessa gener, upptäckte de att väldigt många av dem har en koppling till inflammation. Forskarnas slutsats är att inflammation är en viktig orsak till hjärtsjukdom.
Det onda LDL-kolesterolet – skilj på gener och miljö
Flera av generna, 12 stycken, var också kopplade till rubbade blodfetter. De flesta påverkade nivåerna av det onda LDL-kolesterolet. När det gäller det onda LDL-kolesterolet är det viktigt att skilja på genetiskt höga nivåer och högre nivåer på grund av mer fett i kosten. I en av största studierna någonsin där forskare testade att få ner LDL-nivåerna genom att rekommendera en lågfettkost, märktes ingen effekt på hjärtsjukdom. Orsaken är sannolikt att den sänkning av LDL-kolesterol som man får när man äter mindre fett och mer kolhydrater, är orsakad av att LDL-partiklarna minskar i storlek. Det är en dåliga förändring för kroppen. De mindre partiklarna tränger lättare in i blodkärlens väggar och kan där trigga inflammation. Att ha genetiskt låga nivåer av LDL-kolesterol är alltså sannolikt bra, men att försöka sänka nivåerna genom att äta mindre fett och mer snabba kolhydrater är en dålig idé.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Stötta mitt arbete via Patreon. Följ mig på Facebook, Instagram eller Twitter.
Brittis ∙ 4 december, 2012 kl. 20:19
Intressant! Jag kommer ur en ”hjärtfamilj” där jag och tre syskon har kastat statinerna och gått över till LCHF kost. Har kollat på länken ovan men förstår inte så mkt av det. Hur menar man att inflammationen uppkommer? På vilket sätt spelar generna en roll i uppkomsten av inflammationen? Om man har dessa gener, är det då bättre att äta fettrik kost för att motverka att LDL partiklarna minskar i storlek?
Tack för en mkt bra och tankeväckande bok, nu är den utlånad!
MVH
Britt
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 december, 2012 kl. 21:56
Exakt hur inflammationerna uppkommer har de ingen åsikt om i just denna studie, bara att det är en viktig ingrediens till hjärtsjukdom. Men som du kan läsa i boken kan höga blodsockernivåer trigga inflammation i kroppen. Har man då gener som ger ett extra kraftigt svar, skulle det kunna förstärka problemen. Så att hålla nere blodsockernivåerna är alltid bra! Bra att boken är utlånad 🙂
≪ | ≫ |
Anders Björk ∙ 6 december, 2012 kl. 12:01
Mycket intressant! Hoppas nu bara att fler, inklusive medierna, börjar få upp ögonen för hur det egentligen ligger till!
≪ | ≫ |
KickAnn ∙ 9 december, 2012 kl. 13:09
Tack Ann för detta inlägg!!! Har också hjärtsjukdom ”i familjen” och är väldigt intresserad av dessa samband.
Det är väldigt tråkigt att sjukhusens ”Hjärtskolor” som patienter får gå igenom efter t ex en infarkt endast har lågfettkost för ögonen. Då skapar man ju precis det ogynnsamma läge som du beskriver ovan: ”den sänkning av LDL-kolesterol som man får när man äter mindre fett och mer kolhydrater, är orsakad av att LDL-partiklarna minskar i storlek. Det är en dåliga förändring för kroppen. De mindre partiklarna tränger lättare in i blodkärlens väggar och kan där trigga inflammation. Att ha genetiskt låga nivåer av LDL-kolesterol är alltså sannolikt bra, men att försöka sänka nivåerna genom att äta mindre fett och mer snabba kolhydrater är en dålig idé.”
Hur ska man få sjukvården att inse detta viktiga faktum?! Blir så ledsen…
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 10 december, 2012 kl. 07:57
Hej! Jag trodde man inte fick ge råd efter hjärtsjukdom. Pratade med en forskare för något år sedan och hon berättade att det inte fanns något stöd i forskningen för det. I Ett sötare blod berättar jag bland annat om Womens Health Initaitive där man såg en liten, med ökad, risk för hjärtsjukdom vid råd om lågfettkost. Så det är verkligen ett problem om man ger sådana råd.
≪ | ≫ |
Daniel ∙ 11 december, 2012 kl. 13:29
Et interessant tema! Ved NTNU i Norge har det blitt forsket på sammenhengen mellom kosthold og påvirkning av gener. Jeg vet ikke om du kjenner til denne forskningen? Konklusjonen er tydelig, men media viser ikke interesse for temaet. Jeg var også på en ”livsstilskongress” i mars hvor resultatet ble presentert, men ble forbigått i stillhet. Ikke et spørsmål ble stilt fra salen.. Men presentasjonen av det svenske nykkelhålsmerket derimot… Da var det stor interesse i salen. Lenk til forskningsprosjeket: http://www.ntnu.no/gemini/2011-03/9.htm
Merk at prosjeket er sponset av bl.a. Fedon Lindberg, den fremste talspersonen for ”middelhavskost”/GI-diett i Norge gjennom mange år og at kostanbefalingene som blir gitt er helt i samsvar med det som Fedon har tjent seg rik på.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 11 december, 2012 kl. 15:41
Intressant! Tack så jättemycket för tipset.
≪ | ≫ |
Eva Stadig ∙ 15 december, 2012 kl. 17:22
Efter 4 år på LCHF är jag så klart både kunnig och ”frälst”. Men vem blir profet i sin egen stad?
Nu har den trotsige maken fått en hjärtinfarkt är fortfarande på sjukhuset (där de bjuder på vetebröd och vetesmörgåsar) och fått (tagit) information från hjärt lungfoden. Han kommer förståss inte att våga göra annat än att följa de fetträdda och kolhydratgenerösa råden. Får se om han får någon anna info innan han ska hem.
Eva
≪ | ≫ |
Jeanette ∙ 17 december, 2012 kl. 18:03
Hej Ann,
jag ställde just samma fråga på Kostdoktorns sida, men tror du kanske kan vara den som bäst vet svaret, så jag postar här också.
Jag postade en länk till ett amerikanskt nyhetsinslag om att man kan svälta ut cancerceller med ketogen kost på min facebook idag och fick en intressant kommentar till svar. Kommentaren sa att LCHF inte är bra för immunförsvaret. Jag svarade enligt vad jag läst, dvs att LCHF minskar inflammationer i kroppen, har för väldigt många visat sig bota IBS, allergier kan försvinna osv. Och hudproblem brukar försvinna (som för mig). Och något om det här med inflammationer och hjärtsjukdom.
Men, då påpekade min väninna att om autoimmuna responser försvinner skulle det tyda på att immunförsvaret blir nedsatt av LCHF. Och jag tänker då genast att just immunförsvar behövs vid cancer.
Är det fel logik att tänka att LCHF dämpar också det nyttiga immunförsvaret så som vårt försvar mot cancer?
Kan du förklara det här med för mycket inflammationer i kroppen vs ett starkt immunförsvar. Trots att jag själv i grunden är biokemist är det inte så lätt alla gånger det här med immunförsvaret.
Hoppas du hinner svara! Stort tack på förhand!
Jeanette
≪ | ≫ |