Idag skriver DN om det faktum att allt färre personer dör av hjärtsjukdomar. En forskare och utredare på Socialstyrelsen, Maria Danielsson, kommenterar siffrorna så här:
”Nedgången av hjärt- och kärlsjukdomar beror på att sjukvården har blivit bättre – fler överlever. Dessutom insjuknar färre, vilket i huvudsak beror på att färre röker och att vi äter mindre mättat fett”
Faktakollen – är detta sant?
Uttalandet baserar sig på en studie från år 2009, där forskare i Göteborg har försökt förklara varför allt färre personer dör i hjärtinfarkt. En stor del av förklaringen är att vården har blivit bättre, att vi har fått en hel drös nya hjärtläkemedel och att allt färre röker. Detta är okontroversiella förklaringar.
Mer kontroversiellt är att forskarna förklarar 40 procent av nedgången med att kolesterolnivåerna i befolkningen har sjunkit. I artikeln skriver de: ”Most of these large cholesterol decrease are probably attributable to changes in diet”.
Det som i studien är ett ”probably” har i Socialstyrelsens uttalande till DN blivit till en definitiv förklaring. Det är inte helt ovanligt att forskares tolkningar av data omvandlas till rena sanningar i media.
Att vi har blivit fetare kan inte vara bra för hjärtat
Det jag tycker är svårt att förstå är hur de senaste fyrtio årens kostomläggning å ena sidan kan vara bra för hjärtat, å andra sida definitivt har gjort oss väldigt mycket fetare. Ena dagen säger forskare att vi numera äter en mycket bättre diet och att det är bra för hjärtat. Andra dagen säger de att vi har börjat äta fel och att detta har gjort oss fetare. Dessa två pusselbitar skaver mot varandra. De passar inte ihop.
I Ett sötare blod beskriver jag hur synen att mättat fett är farligt för hjärtat växte fram under 1950-1970-talen. En svensk läkare sammanfattar forskningsläget mot slutet av 1960-talet. Han undrar om man måste vänta på ”de slutgiltiga bevisen” innan man ger råd till befolkningen om att äta mindre mättat fett. Han tycker att det är solklart att mättat fett är farligt för hjärtat (varför han tyckte så får du läsa i boken).
Socialstyrelsen väntade heller aldrig på de slutgiltiga bevisen utan rådde oss att byta mättat fett mot fleromättat fett och mot mer kolhydrater. Sedan dess har forskare genomfört rigorösa vetenskapliga studier, utformade för att en gång för alla bevisa att mättat fett är farligt för hjärtat. RESULTAT: det finns ingen koppling mellan mättat fett och hjärtinfarkt.
Snabba kolhydrater är värre för hjärtat än mättat fett
I bokens tredje kapitel citerar jag tre olika genomgångar, gjorda sedan 2009, där forskare har granskat den bästa vetenskapen på området. Alla tre kommer till samma slutsats. Mättat fett är inte farligt för hjärtat. Här är referenserna:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20071648
http://www.nmsociety.org/docs/aboutfat/Skeaff-Dietary-Fat-and-Coronary-Heart-Disease.pdf
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19211817
Den senare studien visar att ett ökat intag av kolhydrater snarare ökar risken för hjärtinfarkt.
Hur kan man då förklara att färre drabbas av hjärtinfarkt i Sverige?
En förklaring till varför färre drabbas av hjärtinfarkt kan till exempel vara att vi har fått bättre tänder. Tandborstning morgon och kväll, skyddar hjärtat. Forskare har hittat bakterier från munhålan i åderförkalkning som de har opererat ut från patienter. Åderförkalkning är framförallt en immunreaktion, där kroppens immunförsvar vänder sig mot de egna blodådrorna. Om det sitter bakterier fast i blodkärlens väggar, kommer immunförsvaret att reagera häftigare.
Viktigt att använda modern forskning i folkhälsoarbetet
När Göteborgsforskarna år 2009 kartlade varför vi får färre hjärtinfarkter, tog de aldrig hänsyn till det faktum att vi har fått bättre tänder. Andra förklaringar till varför våra hjärtan mår bättre kan vara att vi dricker mer rödvin, att vi äter mer choklad och att vi äter mindre transfetter. Det är mycket som påverkar våra hjärtan. Vår kropp är oändligt mycket mer komplex än vad man trodde på 1950-talet. När våra myndigheter förklarar varför färre får hjärtinfarkter måste de utgå från modern forskning, inte från förklaringar som har bevisats vara felaktiga. Det är direkt kontraproduktivt i folkhälsoarbetet.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
KickAnn ∙ 30 december, 2012 kl. 23:53
Så rätt du har, detta var precis min åsikt när jag hörde socialstyrelsens förklaring, hur farao vet dom vad som orsakar nedgången och kan peka ut just det mättade fettet? Och massmedia ifrågasätter som vanligt inte utan rapar bara upp vad dom hört. Vi kommer nog dessvärre att stå och stampa i samma gamla spår länge än, fett och kolesterol är busarna, det behövs inga bevis för det känns logiskt. 🙁
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 31 december, 2012 kl. 04:43
Mycket bra sammanfattat! Vad anser du om transfetternas roll i sammanhanget? Deras uppgång och sedan minskning under 1900-talet och tidigt 2000-tal stämmer epidemiologiskt rätt bra med hjärtinfarkternas ökning och senare minskning.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 31 december, 2012 kl. 08:29
Du har rätt. Ska lägga till transfetter också i inlägget!
≪ | ≫ |
Josef Boberg ∙ 1 januari, 2013 kl. 15:07
Det gäller ju att äta så mycket som möjligt av ortomolekylär föda = artegen föda = ”riktig mat” för att ej förtida dö av hjärtsjukdomar och må optimalt väl – som jag ser det.
≪ | ≫ |
Bjørn Larsen ∙ 3 januari, 2013 kl. 08:33
Bjørn Larsen liker en lenke.
Hjerteinfarkt er en betennelsesykdom. Å ha en permanent betennelse i kroppen kan vel påvirke hjertehelsen også? Når det gjelder tannsykdommer er det vel kjent at Pyrea eller Periodontitt som er en betennelsessykdom, som oftest rammer diabetikere, overvektige som har hatt et høykarbokosthold. Dette kan være en trigger for hjerteinfarkt. Periodontitt er jo en snikende tannkjøttsykdom som utvikler seg over år, får tennene til å løsne.
Min teori er at om man går i årevis med en betennelse i kroppen som man ikke behandler kan det forårsake nye sykdommer. Fortsetter man med brød og sukkermat gir man næring til betennelsene. naturalnordic,com/diet
≪ | ≫ |
Jon Jonsson ∙ 5 januari, 2013 kl. 09:17
Behövs en till Faktakoll nu. Idag 5/1 har DN granskning av populära barnrätter. Tyvärr har jag bara sett den i pappersversionen. Alla 7 rätterna har hög kolhydratandel men barndietisten Sara Ask som kommenterar reagerar inte mot detta.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 6 januari, 2013 kl. 12:53
Det tar lite tid att faktagranska allt detta. Men jag undrar hur de egentligen har valt ut de vitaminer och mineraler de redovisar. Varför just dessa? Varför inte alla andra livsnödvändiga substanser?
≪ | ≫ |
Tandhälsa och hjärtsjukdom! « Fet Hälsa ∙ 7 januari, 2013 kl. 08:55
[…] Fernholm, författaren av boken ”Sött blod”, framför en teori på sin blogg om att bättre tandhälsa kan vara en orsak till att […]
≪ | ≫ |