
Här kommer en liten komplettering till gårdagens granskning. Det är en läsare som skriver att man inte kan likställa fettkonsumtionen med konsumtionen av smör. Det tycker jag är en relevant invändning.
Nedan är ytterligare statistik från Jordbruksverket. Under den tid som antalet fall av bröstcancer har eskalerat, har vår fettkonsumtion i princip legat still. Den är lite högre än på 1960-talet. Jämfört med år 1980 äter vi 4 gram mer per person och dag, eller totalt 3 procent mer fett. Jag har svårt att tro att den lilla ökningen skulle kunna förklara den kraftiga uppgången i antalet fall av bröstcancer.
Däremot visar siffrorna att vi har ändrat vilka fetter vi äter. Mängden mjölkfett har gått ner. Vi äter mindre smör och dricker mindre fet mjölk, men lite mer grädde och mer ost.
Vi äter mer lättmargariner, får mer fett från matoljor (kan man se i annan statistik från Jordbruksverket) och får mer fett från bröd (som ju brukar innehålla vegetabiliska oljor). Vi får också i oss mer fett från fisk och från kött.
Tittar man på dessa siffror kan man alltså inte skylla den skrämmande utvecklingen av antalet bröstcancerfall på totalhalten fett i dieten. Som jag skrev igår kan det spelar roll att vi har börjat äta mer omega-6. Forskningen är inte helt entydig här. Däremot kan man klart slå fast att fetmaepidemin har spelat roll. Fetma är en riskfaktor för bröstcancer.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
MickeB ∙ 21 februari, 2013 kl. 14:52
Hej Ann
Roligt att se att du granskat Jordbruksverkets statistik. Jag gjorde en genomgång ett tag sen av denna också och hittade en del spännande saker.
Det man kan se är att vi äter 14-15% mer energi än 1960 och det som ökat mest är malt/läskedrycker +127 %, alkohol +144% och vegetabilier +39%.
Det som framförallt minskat är mjölk och smör (-76%) vilket gör att energiintaget från animaliska livsmedel har minskat med 13% trots att vi äter mer ost +122%, kött +38% och fisk/skaldjur +92%.
Detta förklarar kanske varför vi äter mer protein nu än tidigare, vi har minskat mejerifetterna och ersatt med magert kött/fisk/ost.
Vegetabiliska livsmedel inkl margarin/oljor har istället ökat med 27%.
Vad denna förändring innebär för vårt fettintag är ju ganska självklart, vi får i oss betydligt mindre mättat fett och mera omättat/fleromättat fett och snabba kolhydrater nu 2010 än 1960.
Då det var en dipp i intaget av animalisk mat på 70-talet, så fick det till följden att 1980 åt vi ca 1000kJ/dag mindre animalisk mat än 1960 och jämför man då med 2010 med 1980 så har intaget av animalisk mat inkl smör ökat igen ca 10%, men vi ligger fortfarande en bra bit under 1960 års nivå.
Om man då hävdar att ökningen i cancer beror på det mättade fettet, tycker jag att man får komma med lite mera fakta än tyckande.
En mycket troligare förklaring måste vara att vi får i oss mer fleromättade processade fetter, mera alkohol och mera kolhydrater framförallt snabba sådana som påverkar blodsocker, insulin, IGF-1 m.m. Sen är det kraftigt ökade bruket av soja med dess ev påverkan på östrogenet ocksa en tänkbar orsak.
≪ | ≫ |
Karl ∙ 21 februari, 2013 kl. 15:46
Den första som använde sig av smörkonsumtion som surrogat för konsumtion av (mättat) fett tycks ha varit en journalist på SVT för några år sedan, som gjorde ett reportage med anledningen av Göteborgsrapporten (som du också kommenterat tidigare) som förklarade minskad kranskärlsmortalitet i Sverige med lägre kolesterolnivåer. Sedan har lchfförespråkare vänt på det och ritat upp ökad andel överviktiga vs minskad smörkonsumtion. Men det hade kanske varit mer relevant om de visat på att trender för smörkonsumtion inte har något samband med total fettkonsumtion, och att åtlydnad av fettsnåla kostråd inte kan förklara minskad mortalitet.
Å andra sidan går trender för konsumtion av _mättat_ fett ju inte att utläsa från den här statistiken (fast FAO:s motsvarande statistik kan användas för att visa att fördelningen mellan animaliska och vegetabiliska fettkällor varit rätt konstant i Sverige de senaste årtiondena).
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 21 februari, 2013 kl. 20:44
Det var en noggrann analys. Tack för den!
≪ | ≫ |
Maria Lilja ∙ 22 februari, 2013 kl. 08:33
Ann, så du Rapport i morse?
http://www.svt.se/nyheter/sverige/bantningspulver-med-socker-far-kritik
Denne Stephan Rössner, är han på riktigt?
Att han är LCHF-kritisk är väl en sak, men att stå och försvara översockrade bantningspulver som lurar in människor i jojobantningens helvete är väl bara för mycket.
Jag blev helt skogstokig i morse när jag såg detta.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 februari, 2013 kl. 09:39
Nu har jag tittat. Jag vet inte vad jag ska säga. Livsmedelverkets rekommendationer är att man ska äta mindre än 10 procent socker i dieten. Och här stor professorn och säger att bantningspulver, som innehåller 30 procent socker, är säkra.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 februari, 2013 kl. 09:33
Nej, det missade jag. Måste kolla det.
≪ | ≫ |
Karl ∙ 24 februari, 2013 kl. 10:26
För något år sedan gjorde jag också ett inlägg med diagram över tidsutvecklingen av fördelningen av fettkällor i Sverige (mätt i energiprocent), baserat på FAO-data. Andelen animaliskt fett minskade från 60-talet under en tioårsperiod framöver, ökade sedan litet och har sedan förblivit relativt stabilt. Det verkar ju inte ha något samband med utvecklingen av bröstcancerincidens; det som diskuterats tidigare är att mindre mättat fett över tid skulle ha bidragit till lägre kranskärlsmortalitet i Sverige, men det verkar också högt tveksamt. Även vegetabiliska fettkällor kan dock vara mättade i stor utsträckning, framför allt när de konsumeras som hårt margarin (som fram till 90-talet dessutom innehöll transfett).
≪ | ≫ |