Förra måndagen sände Vetenskapens värld ett program kring periodisk fasta och åldrande. I programmet pratar man bland annat om IGF-1, en av kroppens viktigaste tillväxtfaktorer. Man säger att en proteinrik diet höjer nivåerna av IGF-1 i kroppen, det leder till att man gasar på tillväxten och detta ökar risken för åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och hjärtinfarkt. I boken Ett sötare blod skriver jag istället att det är socker och andra snabba kolhydrater som triggar igång IGF-1 och tillväxt. Flera personer har hört av sig till mig och undrat hur det egentligen hänger ihop. Hur kommer det sig att programmet förmedlar en bild och jag en annan? Ska man begränsa mängden proteiner eller mängden kolhydrater? Hur är det med periodisk fasta – kan de förlänga livet?

Vårt tillväxtsystem är finstilt reglerat

När jag skulle göra research för boken tog det mig dagar att förstå hur kroppens tillväxtsystem fungerar. Det är otroligt komplext. Ganska mycket mer komplext än vad som förmedlas i det bbc-producerade reportaget. Programledaren, Michael, träffar en forskare, Valter Longo, som är expert på åldrande och IGF-1. Longo säger att mängden protein i dieten är avgörande för hur mycket IGF-1 som bildas i kroppen. Programledaren fastar i fyra dagar och mycket riktigt: IGF-1 nivåerna går ner kraftigt.

Att proteiner påverkar mängden IGF-1 är sant. Men det är bara en del av sanningen. Det krävs också insulin för att levern ska tillverka IGF-1. Man säger i programmet att mindre protein i dieten sänker nivåerna av IGF-1, med att effekten blir ännu bättre om programledaren helt slutar att äta. Orsaken till att fasta ger lägre IGF-1 nivåer är att även insulinnivåerna går ner och då tillverkar levern ännu mindre IGF-1. Alltså kan även en kolhydratrestriktion påverka IGF-1 nivåerna.

Kroppens tillväxtbroms – IGFBP-1 – en annan viktig faktor

Men nu till den aspekt som man inte alls nämner i programmet, men som jag tar upp i Ett sötare blod. Det är framförallt fritt IGF-1 som kan trigga tillväxt. I kroppen sitter nästan allt IGF-1 kopplat till så kallade bindningsproteiner som bromsar effekten av IGF-1. Det finns flera olika sådana tillväxtbromsar, den vanligaste kallas för IGFBP-3. Men en som är riktigt intressant kallas för IGFBP-1.

Halterna av IGFBP-1 är strikt styrda av insulinnivåerna. När vi äter mycket snabba kolhydrater och får ett ordentligt påslag av insulin, sjunker nivåerna av IGFBP-1 snabbt. Nivån av denna tillväxtbroms kommer sedan att vara låg under många timmar. Det leder till att vi får mer fritt IGF-1 i kroppen som kan trigga tillväxt.

IGFBP-1 är en otroligt intressant molekyl. Kerstin Brismar, som intervjuades i slutet av programmet, har bland annat mätt nivåerna av IGFBP-1 i kroppen och visat att låga nivåer av IGFBP-1 är kopplat till en kraftigt ökad risk för diabetes. Låga nivåer av IGFBP-1 hos en gravid kvinna är också kopplat till att fostret växer mer; barn med fetma har låga nivåer av IGFBP-1 i kroppen och de växer tidigare under livet; vissa studier kopplar även låga nivåer av IGFBP-1 till cancer. Lite IGFBP-1 i kroppen gör helt enkelt att vi växer mer. Du kan läsa mer om hur allt detta hänger ihop i Ett sötare blod i den del som kallas Socker – ett gödel för kroppen. 

En förenklad bild av åldrande

För några år sedan träffade jag Valter Longo i Los Angeles. Min slutsats av den intervjun är att han driver tesen att en proteinrik diet leder till åldrande lite väl hårt i sin forskning. Under intervjun undrade jag varför han inte utsatte sina möss för en lågkolhydratdiet, som en kontroll till lågproteindieter och svältdieter. Gjorde han detta skulle han kunna skilja på effekten av IGF-1 och IGFBP-1. Men detta viftade han bort. Personligen tycker jag att hans forskning är dåligt kontrollerad. Mycket forskning visar att IGFBP-1 verkligen är en faktor att räkna med.

I bbc-produktionen pratar också Valter Longo om personer med ”Laron syndrom”. Dessa saknar i princip IGF-1 i kroppen och blir därför mycket korta till växten. Valter Longo säger i programmet att personer med Laron syndrom varken får cancer eller typ 2-diabetes. Men när jag för ett par år sedan intervjuade Zvi Laron, den israeliske forskare som först beskrev den genetiska sjukdomen, menade han att Valter Longo har fel. Det är sant att ingen människa med Laron syndrom har dött i cancer. Däremot får de, enligt Zvi Laron, metabolt syndrom och diabetes. Valter Longo säger att dessa människor äter en högkaloridiet och blir tjocka. Men Zvi Laron, som har behandlat personer med Laron syndrom under mer än ett halvt sekel, säger att de av någon anledning har en onormalt låg ämnesomsättning. De äter lika många kalorier som vi andra, men blir ändå överviktiga. Om man får tro Zvi Laron, är den bild som Valter Longo presenterar i programmet inte helt korrekt.

Periodisk fasta leder till lägre insulinnivåer

Däremot är sannolikt huvudbudskapet i bbc-produktionen helt korrekt: periodisk fasta kan göra att vi mår bättre och kanske till och med att vi lever längre. Men jag tror inte alls att den främsta orsaken är att man äter mindre proteiner eller färre kalorier. Jag tror att den viktigaste orsaken är att blodsockernivåerna och insulinnivåerna går ner. Samma effekt kan man också uppnå genom att begränsa mängden kolhydrater i dieten, eller genom att motionera väldigt mycket.

Detta är den bild jag har skaffat mig genom min research. Men jag skulle gärna se en vetenskaplig studie som jämför effekterna av en lågkolhydratdiet, en svältdiet och periodisk fasta på åldrande hos till exempel möss. Tyvärr studerar forskare som är intresserade av åldrande nästan enbart svält och kaloribegränsning. Det är synd, för jag tror att jämförelser med lågkolhydratdieter, och kanske även en kombination av en lågkolhydratdiet och periodisk fasta (som potentiellt kan ge än lägre insulinnivåer), hade kunnat ge mycket värdefull kunskap.

Här är ett annat inlägg som sätter periodisk fasta i ett större sammanhang: Blodsockret – spindeln i hälsonätet

Via denna länk kan du se programmet som Vetenskapens värld sände:

http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld

Titta på del 11.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.