I New England Journal of Medicine rapporterar nu amerikanska forskare resultaten för USA:s diabetesvård mellan 1999-2010. Dessa går att sammanfatta med ett enda ord: usla. Majoriteten av alla amerikaner med diabetes når inte de uppsatta målen.
Här i Sverige är läget detsamma. 31 mars kom årsrapporten för 2012 från diabetesregistret. Inte ens hälften av alla typ 2-diabetiker når målet för långtidsblodsockret, HbA1c, som är under 52 mmol/mol. Medelvärdet ligger till och med högre än detta målvärde. För typ 2-diabetiker som vårdas inom primärvården är medelvärdet 54,9 och på medicinkliniker är det 65,3.
Värst av allt: det går utför. Långtidsblodsockret för alla Sveriges diabetiker blir sakta men säkert sämre. Antalet personer som har blodsocker som är så höga att ögon och njurar med säkerhet tar skada ökar.
Bräcklig grund för kostråd vid diabetes
Diabetesvården har helt klart enorma problem. En orsak är att kostråden till diabetiker sannolikt har varit direkt kontraproduktiva. Enligt denna rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har kostråden till diabetiker aldrig utvärderats på något grundligt vis: ”Mat vid diabetes”. Citat från rapporten: ”Med tanke på att det vetenskapliga underlaget för kostråd vid diabetes är så bräckligt, finns det skäl att vara försiktig med tolkningarna när det gäller val av kostregim vid diabetes.”
Trots att detta är vad några av Sveriges främsta diabetesexperter har kommit fram till efter en grundlig utvärdering av vetenskapen, hör man ändå tvärsäkra uttalanden kring diabeteskosten i media. Tallriksmodellen förespråkas som om den var vetenskapligt belagd. Men SBU säger alltså tvärtom att vetenskapen är bräcklig.
Lågfettdiet har ingen effekt på risk för hjärtinfarkt
Efter SBU:s rapport har det dessutom kommit säkra bevis för att tallriksmodellen har dålig effekt vid typ 2-diabetes. I höstas lades den största studien någonsin av diabeteskost ner i USA. I studien, kallad Look AHEAD, fick diabetiker råd om en lågfettdiet och motion. De gick ner något i vikt, men det hade ingen effekt på deras risk för hjärtinfarkt. Därför stoppades studien efter 11 år. Läs pressmeddelandet från National Institute for Health (NIH) här. När forskare lägger ner en sådan stor studie är det ett stort misslyckande.
Höga blodsocker en viktig riskfaktor för hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken vid diabetes. En person med diabetes löper en mer än dubbelt så hög risk att drabbas än en frisk individ. Forskning visar tydligt att blodsockret spelar stor roll. 50 procent av alla som kommer till akuten med hjärtinfarkt har diabetes och runt 20 procent har förstadiet till diabetes, enligt denna stora Europeiska studie: The prevalence of abnormal glucose regulation in patients with coronary artery disease across Europe.
Sluta rekommendera diabetiker bullar
Vården tar helt enkelt inte diabetikers höga blodsocker på tillräckligt stort allvar. Jag skulle vilja påstå att man är alldeles förblindad av kolesterolnivåerna i blodet, något diabetiker generellt inte ens har problem med. I Ett sötare blod kan du läsa om den blodfettrubbning som istället spökar vid typ 2-diabetes och som är helt kopplad till kroppens omsättning av socker.
Det har gått så långt att diabetiker till och med får rådet att äta bullar till kaffet, pannkaka till lunch, ris till middagen och bröd till varje måltid. Bilden nedan är tagen från en av de mest använda broschyrerna till diabetiker i Sverige.
Och här såldes den fortfarande på apoteket i Leksand, när jag var där i julas.
Att diabetiker har problem med sina blodsocker, är inte konstigt när de får dessa råd. Ska personer med diabetes må bättre, behöver forskare börja tänka lite mer kreativt kring det här med kost. Det är biokemiskt grundkunskap att en stärkelserik kost höjer blodsockret. Att personer med diabetes ska äta pannkakor, bröd och bullar är mot all logik. Så länge diabetiker får dessa råd, kommer deras blodsockervärden fortsätta att ligga alldeles för högt.
Det behövs bättre forskning
En liten svensk studie från Östergötland tyder på att diabetikers blodvärden kan bli mycket bättre om de utesluter kolhydrater ur dieten istället: In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss.
Mycket tyder på att kostråden till diabetiker har varit helt fel. Men för att kunna ändra kostråden krävs fler och bättre koststudier. Sverige skulle verkligen behöva dra igång en sådan. Det skulle betyda oändligt mycket för alla diabetiker. Och den svenska statskassan skulle stärkas med ett ansenligt antal miljarder varje år när färre diabetiker behöver dialys.
Men vad gör då en personer med diabetes i väntan på bättre vetenskap? Svar: experimenterar med kosten själv. Läs mer i Ett sötare blod.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Kareng ∙ 26 april, 2013 kl. 09:26
Du skriver alltid ”höga blodsocker” istället för ”högt blodsocker”, heter det så nu förtiden? Jag hade aldrig hört det innan du började prata blodsocker.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 april, 2013 kl. 09:31
Jag tänker att de går upp och ner många gånger under en dag. De är inte höga en gång, utan flera gånger. Därav plural.
≪ | ≫ |
Karl E. Arfors ∙ 26 april, 2013 kl. 13:52
Härligt Ann,
Pang på – snart börjar kanske även läkare att lyssna. Det är ett viktigt budskap Du står för.
tycker karl
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 april, 2013 kl. 15:51
🙂 Tack
≪ | ≫ |
fredrik ∙ 26 april, 2013 kl. 14:54
Och bakom broscyrerna står insulintillverkarna och gnuggar sina händer i förtjusning över det blodsockerpåslag maten orsakar.
Tyvärr gillar även landets dietister denna kosthållning där ett högt men jämnt blodsocker anses bra då diabetikerna blir lättare att medicinera vilket gör att det snabbt hamnar i det s.k. ”Naturalförloppet”, en spiral av ökad vikt och krav på mer insulin där hälsan snabbt försämras.
Den dag då skadeverkningarna av dagens kostråd för diabetikerna kommer fram i rampljuset kommer många medicinska skandaler att blekna i jämförelse.
≪ | ≫ |
Capsicum ∙ 26 april, 2013 kl. 15:24
Motalastudien skulle jag kalla ett totalt fiasko. I tab1 i din ´länk till artikeln kan man läsa genomsnittligt Hba1c
0 mån:58.5 mmol/mol
24 mån 58.4 mmol/mol
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 april, 2013 kl. 19:27
Du missar en viktig del – de har samma HbA1c men använder mindre insulin. Det är sannolikt bra för hälsan och minskar risken för viktnedgång. Men inte minst är det en viktig besparing för vården. Vi betalar runt 1 miljard kronor varje år för bara insulin.
≪ | ≫ |
Erik Lindquist ∙ 27 april, 2013 kl. 07:14
Jag tycker det är intressant i sammanhanget att om du ber diabetessköterskan om kostråd, så får du en broschyr som inte är utgiven av landstinget utan av ett läkemedelsföretag!? Det känns lite som att sätta räven att vakta hönsgården, när den som tjänar pengar på din medicinering får ge ut kostråden. Då är det ju inte statens grund för kostråden som ska ifrågasättas utan läkemedelsbolagens (men de hänvisar säkert till att de följer socialstyrelsens). Det är i alla fall förvånande att landstingen tillåter detta.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 april, 2013 kl. 09:58
Jag tycker inte att man kan lasta läkemedelsbolagen för detta. Bilderna som jag har med här är från en broschyr skriven av Bengt Vessby, en av de kostforskare i Sverige som har haft mest makt över kostråden. Han var aktiv vid Uppsala universitet.
≪ | ≫ |
Erik Lindquist ∙ 29 april, 2013 kl. 14:36
Självklart inte, det är ju Landstingen som ”outsourcat” kostrådsbroschyrerna till Läkemedelsindustrin. På så sätt har Landstingen sparat pengar och patienterna hamnat i kläm, men ansvaret är Landstingens. Frågan är hur ansvaret kan utkrävas?
≪ | ≫ |
MickeB ∙ 28 april, 2013 kl. 08:53
Bengt Vessbys professur (adjungerad) var betald av margarinindustrin, trots detta fick han sitta som fettexpert på Livsmedelsverket i många år. Därav SLV:s förkärlek för margariner och oljor.
≪ | ≫ |
Stig Svensson ∙ 27 april, 2013 kl. 09:38
Observera!
De flesta som fått diagnosen, typ2-diabetes, ordineras statiner. Och där har ni förmodligen ett av svaren.
≪ | ≫ |
Stig Svensson ∙ 27 april, 2013 kl. 17:20
Ägna 35 minuter till Ralf Sundbergs föredrag, antingen via länk på Annica Dahlqvists blogg, eller direkt på:
http://www.youtube.com/watch?v=IrelvlbMxsg
≪ | ≫ |
Varför får diabetesvården så usla resultat? | KostdoktornKostdoktorn ∙ 27 april, 2013 kl. 19:23
[…] Usla resultat för diabetesvården […]
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 27 april, 2013 kl. 19:52
Jättebra inlägg! Var för ca: en månad sedan och lyssnade på en gratisföreläsning anordnad av ”diabetesavd vid CSK i Ksd”. Föreläsare var en överläkare och dietist från Falun och ämnet avhandlade hur nu motionärer och elitidrottare skulle hantera sin diabetes! Var där främst för att lyssna på eventuella förändringar i rådgivningn, men jag blev besviken…. Föreläsningen startade med att man tackade sponsorerna för att man nu överhuvudtaget kunde genomföra denna information. Dvs. där fanns ett tiotal bord med allt vad nu läkemedelssidan kunde erbjuda och dom sponsrade allt!!! Idrottarna behövde ju en mängd kolhydrater för sin energi uppfyllnad, för att kunna prestera och inget prat om att det var viktigt att hålla ned blodsockerkurvorna med kosten utan det skulle läkemedlen göra. Vid ett tillfälle så var exvis LCHF på tapeten och dietisten sa något om att man inte vet vad som händer på sikt och sen från gicks ämnet… det var inte intressant! Nåväl.. ditt inlägg visar klart och tydligt vart man hamnar på sikt om man nu fortsätter med sådana informationer! Hade nu en LCHF-information hållits i en föreläsningssal intill så hade inträdet förmodligen kostat en 300 – 400:- !!
≪ | ≫ |
Kajsa ∙ 28 april, 2013 kl. 10:48
Apropå Leksand, när kommer du hit och föreläser?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 28 april, 2013 kl. 15:09
När jag blir inbjuden 😉
≪ | ≫ |
Christina Sandström ∙ 28 april, 2013 kl. 12:50
Många varningstrianglar i den här texten. Jag vet inte hur det ska gå att få vården att förstå hur de ska behandla diabetiker! Bra att folk i allmänhet börjar bli så upplysta, men de som är sjuka blir säkert tvehågsna när de själva tror på en sak och vården säger nåt annat.
// kikkisandstrom.se
≪ | ≫ |
Malin ∙ 1 maj, 2013 kl. 00:35
Hej Ann! Har du sett KI:s nya, reviderade bok om diabetes? Skrämmande mossigt kostkapitel, jag tittade bara snabbt men fick rysningar. Kolla!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 1 maj, 2013 kl. 17:39
Får titta på det!
≪ | ≫ |
Malin ∙ 5 maj, 2013 kl. 00:11
Ja, snälla, titta på den! Detta uppfattas ju som ”senaste nytt” av många människor – och KI utger boken för att vara just det. Brismar har ju verkat ganska vettig tidigare, men förmodligen är det dietisten i sällskapet som skrivit kostkapitlet. Jag har inte hunnit kolla ordentligt och inte heller läst de andra kapitlen,
≪ | ≫ |
Malin ∙ 1 maj, 2013 kl. 00:41
http://www.kiup.se/1100/1100.asp?id=4205
≪ | ≫ |