Vi spelade fotboll i helgen med barnen.
Min son: vad står det?
Jag: 5-2
Min son: Jaaaaa! Jag leder med 5:2-dieten.
Om IGF-1 och 5:2-dieten
Apropå detta fick jag just en fråga från en läsare om 5:2-dieten och tillväxtfaktorn IGF-1. Jag har inte läst Michael Mosleys bok själv, men jag såg inslaget i Vetenskapens värld i våras. Han förmedlar en bild där höga halter av tillväxtfaktorn IGF-1 i blodet ökar risken för att cancerceller ska få grepp i kroppen. 5:2 dieten sänker halterna av IGF-1 och skyddar därmed mot cancer, menar Mosley. Riktigt så enkelt är det dock inte. Faktum är att kroppens tillväxtsystem är galet komplext.
Egentligen är det inte totalnivåerna av IGF-1 i blodet som är det intressant, utan hur mycket i fritt IGF-1 som finns. Tillväxtfaktorn IGF-1 sitter oftast kopplat till proteiner som bromsar tillväxten. Det finns flera olika sorters tillväxtbromsar. Den som är mest intressant heter IGFBP-1 (ååå alla dessa förkortningar inom biologin, de krånglar till allting). Nivåerna av tillväxtbromsen IGFBP-1 regleras av det blodsockersänkande hormonet insulin. När insulin går upp, går halterna IGFBP-1 ner. Det här får en direkt effekt på mängden fritt IGF-1 i blodet. Det är den fria formen av IGF-1 som stimulerar cancerceller att växa.
Tillväxtbromsen slår till med en lågkolhydratdiet
Äter du mycket kolhydrater, ökar du alltså halterna av den fria tillväxtfaktorn. Den som fastar två dagar i veckan, men slänger i sig en massa godis resten av veckans fem dagar, kommer därför få en relativt dålig effekt på risken för cancer. Kombineras fastan däremot med en lågkolhydratdiet, blir effekten mycket bättre.
I Ett sötare blod kan du läsa om hur mycket socker och snabba kolhydrater i kosten kan påverka allt ifrån nyföddas vikt, till en för tidig pubertet och akne.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Frågor och svar. Stötta mitt arbete via Patreon.
Ann Kristin ∙ 10 september, 2013 kl. 16:06
Obegripligt att det ska vara så svårt fört o m väldigt välutbildade att förstå detta.
≪ | ≫ |
Leia ∙ 10 september, 2013 kl. 16:56
Hmm… Blev bjuden på bullar av en som är frälst på denna diet. Nu kunde man ju äta bullar utan att gå upp i vikt! Samtidigt diskuterades det runt bordet hur ohälsosamt lchf var jämfört med 5:2.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 september, 2013 kl. 19:33
Aj. Det är ingen bra tolkning! Det är lite som att börja äta kolesterolsänkande läkemedel och tänka att nu skyddar ju medicinen mot hjärtinfarkt, så då kan man fortsätta som vanligt…
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 07:34
Går det att uttala sig om absoluta nivåer av IGF-1 samt IGFBP-1? D.v.s. går det att säga något om cancerrisken om t.ex. IGF-1 är 19 nmol/l och IGFBP-1 är 1 mg/l? Eller måste man mäta förändring för en och samma individ för att kunna säga något meningsfullt?
För t.ex. långtidsblodsocker HbA1c verkar det ju finnas sådana absoluta nivåer – 4mmol/l är ok men 8 är högt etc.
Ditt personliga experiment gällande IGFBP-1 med Kerstin Brismar ger intryck av potentiellt stor dygnsvariation vid sockerintag. Betyder det att man skall mäta IGFBP-1 på fastande mage?
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 07:45
Tror Du att en vettigt genomförd 5:2-diet sänker nivån av fritt IGF-1?
Tror Du att en vettig lågkolhydratdiet sänker nivån av fritt IGF-1?
Om ja, har Du sett några studier som pekar i denna riktning eller är det en kvalificerad gissning från Din sida?
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 11 september, 2013 kl. 15:59
Hej Ann,
har du sätt nya studien? Total cholesterol är en väldigt bra risk-marker för CHD. Specieltt i medelåldern, efter det börjar dock alla riskmarkers role dilute.
The Age-Specific Quantitative Effects of Metabolic Risk Factors on Cardiovascular Diseases and Diabetes: A Pooled Analysis
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3728292/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 september, 2013 kl. 17:28
Det finns många studier som visar att IGFBP-1 gå ner så fort insulin går upp. Rimligtvis måste motsatsen gälla: äter du inte insulin trycker du aldrig ner IGFBP-1. IGFBP-1 ligger också lågt på alla med insulinresistens.
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 11 september, 2013 kl. 21:36
Ok tack för svar!
Men kopplingen mellan diet och IGF-1 går Du ej in på i svaret. Jag tolkar det som att Du ser kopplingen mellan diet och fritt IGF-1 som huvudsakligen medierad via IGFBP-1 (och inte via IGF-1) – stämmer det?
Äta insulin? Tolkar det som ”äta insulinhöjande kost”.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 september, 2013 kl. 06:41
Det finns massor av referenser i boken. Läs mer där!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 september, 2013 kl. 18:57
Eftersom dessa två inte är vanliga att mäta i vården, finns inga sådana gränsvärden vad jag vet. Däremot finns en referens i bokens kapitel om tillväxtsystemet, där forskare har sett att ju lägre halt IGFBP-1 (fastande), desto högre risk för diabetes.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 september, 2013 kl. 06:40
Både 5:2 och lågkolhydratdiet minskar insulinpåslaget, vilket leder till mindre fritt IGF-1. Det är inte en gissning. Det är så biokemin fungerar, visar massor av studier. Det är otroligt välundersökt.
≪ | ≫ |
Pernilla ∙ 22 september, 2013 kl. 16:51
Vet att man kan mäta IGF-1 på vårdcentralen, men är det intressant om det är total mängd i blodet?
Vet du om man kan/får mäta IGFBP-1? Har sett IGFBP-3 på labbremiss, vad visar det?
Vad är det för prov man ska be om för att få reda på Fritt IGF-1?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 september, 2013 kl. 18:02
Jag vet tyvärr inte vad man kan mäta. IGFBP-1 är egentligen det som är intressantast.
≪ | ≫ |