Jag har fått en fråga om Ett sötare blods trovärdighet. En läsare menar att han är osäker på om han kan lita på den eftersom ingen tung forskare står bakom boken. Efter att boken gick i tryck, tänkte jag på att det nog var dumt att jag aldrig berättade att alla de tunga forskare som är omnämnda i boken har fått läsa och granska allt som står om dem och deras forskning. Oftast, i mån av tid, har de också granskat hela kapitlet. En del forskare är engelskspråkiga. Dessa kapitel har jag översatt för granskning. Kapitel fyra, som handlar om kroppens blodfetter, har granskats av Ronald Krauss, en av världens främsta fettforskare. En diabetesläkare har också granskat bokens sex första kapitel.
En stor del av alla fakta är baserade på de hundratals forskningsartiklar som jag har läst. Innan boken gick i tryck, lusläste jag varenda faktapåstående i boken och kollade att jag hade stöd för det jag påstår. Alla de viktigaste referenserna finns längst bak i boken. Många av dem kommer från de högst rankade vetenskapliga tidskrifterna, eftersom detta har varit viktigt för trovärdigheten. När jag gör tolkningar, har jag varit väldigt noga med att skriva det.
En forskare är bara expert inom sitt eget område
Innan jag började arbetet med boken funderade jag också på att skriva tillsammans med en duktig forskare. Problemet är att forskare bara är experter inom sitt eget området. En sådan bok hade aldrig kunnat omfatta allt från hjärt-kärlssjukdom och cancer, till förtidig pubertet, demens och magproblem. Del III i boken, ”Socker – ett gödsel för kroppen”, är exempelvis en syntes av en myriad av forskningsområden. Den delen behövde flera former av expertis. En specialist på polycystiskt ovariesyndrom, kan inget om Laron syndrom. Sist men inte minst har jag ofta intervjuat mer än en forskare för att få en oberoende bild. Detta är en journalistisk granskning och jag har inte velat sitta i knät på en enda forskare. I exempelvis kapitlet om magen har jag med fem olika experter som alla ger samma bild (och som alla har fått granska texten).
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Frågor och svar. Stötta mitt arbete via Patreon.
Veronica ∙ 22 november, 2013 kl. 10:49
En manlig författare som skrivit samma bok hade inte fått denna reaktion…
Heja dig!!!! 🙂
≪ | ≫ |
Kattmoster ∙ 22 november, 2013 kl. 15:13
Tänk att det tror jag faktiskt att han hade fått.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 11:52
😉
≪ | ≫ |
Kjell Rilbe ∙ 22 november, 2013 kl. 10:57
Mitt intryck är just att din bok är väldigt vederhäftig, väl underbyggd av både kunskap och efterforskningar. Den verkar inte särskilt dogmatisk, vilket stärker trovärdigheten. Ett bra jobb!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 11:52
Tack så jättemycket!
≪ | ≫ |
Fredrik ∙ 22 november, 2013 kl. 11:19
För alla oss som läste boken och fann den mycket trovärdig så är ju den största frågan: Vad kommer din nästa bok att handla om?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 11:52
Det är en hemlighet än så länge 😉 Den kommer i augusti, om allt går enligt plan.
≪ | ≫ |
sj ∙ 22 november, 2013 kl. 17:03
jag gissar kräftan!
≪ | ≫ |
F ∙ 22 november, 2013 kl. 18:56
Jag hoppas på gluten.
≪ | ≫ |
Bo Blomberg ∙ 22 november, 2013 kl. 11:19
Givet att inga teorier någonsin kan bevisas (hypoteser och teorier kan bara ”falsifieras”) så finns ju inte ”eviga” sanningar utan bara mer eller mindre välgrundade teorier (som förklarar och stämmer med kända fakta) och forskningen rullar på i snabb takt. Din bok förefaller osedvanligt bra genomarbetad och vederhäftig. Kommer du att ge ut en uppdaterad upplaga så småningom eller är det här på din blogg vi kommer att få ev kompletteringar och korrigeringar?
Hälsn BosseB
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 11:51
Skriver på nästa bok just nu. Det kommer att bli lite av en uppdatering, men utifrån en helt annan vinkel. Vet inte om jag kommer uppdatera Ett sötare blod. Har inte funderat på det ännu… Har hittills inte snubblat över några vetenskapliga studier som ändrar det jag skriver i boken, bara sådant som stärker den.
≪ | ≫ |
Göran Samuelsson ∙ 22 november, 2013 kl. 12:15
Boken ett ”Ett sötare blod” är enligt min åsikt ett föredöme. En saklig sammanställning av den vetenskap och de studier som finns och en öppen redovisning av de fakta som tala både för och emot de teorier som redovisas. Man kan inte göra det på ett bättre sätt. En mycket bra bok och jag ser verkligen fram emot nästa!
≪ | ≫ |
Ann Kristin ∙ 22 november, 2013 kl. 15:04
Haha, jag är litteraturvetare, men jag behövde bara kolla på din litteraturlista (sid 227-250) för att fatta det arbete som låg bakom. Först trodde jag att du ”bara” hade läst studierna, men sedan har jag förstått att du även har haft kontakt med forskarna själva, och att de har granskat din bok. Jag har bara skrivit 25 sidor C-uppsats, men det tog fyra månader 😉 Kostdoktorn har fått kritik för att han inte är disputerad, det kanske är en slags underminerande verksamhet på gång? Men vi läsande gräsrötter är smartare än så. Det är så skönt att kunna referera till dig, eftersom du står fri även från lchf-rörelsen, som får så mycket stryk, helt oförtjånt. Ju fler röster, desto bättre. Jag läser Karl Hulténs blogg, och ska läsa Fredrik Nyströms bok (som faktiskt är medicinsk professor i Linköping OCH forskar) som kom 2010. Det finns många röster, från olika håll nu. Och vi blir bara friskare 😉
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 16:06
Tack!
≪ | ≫ |
Kattmoster ∙ 22 november, 2013 kl. 15:12
Märklig fråga du fick. När jag läste den för några månader sedan fann jag att bokens styrka ligger i just det du beskriver ovan. Du har varit mycket tydlig vad gäller vad som är vetenskapligt klarlagt och vad som är dina egna funderingar.
Ser fram emot din nästa bok!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 16:09
O tack!
≪ | ≫ |
Per Wikholm ∙ 22 november, 2013 kl. 16:13
Detta speglar den bild som Livsmedelsverkets hejarklack vill ge att bara forskare inom det egna skrået nutrition ska få uttala sig om kost medan resten föraktfullt avfärdas som ”självutnämnda experter”. Vanligtvis är nutritionist också synonymt med epidemiolog vilket förklarar varför det har gått så fel. Vaktslåendet kring det egna skrået har resulterat i en helt egen evidensvärdering, väsensskild från övrig biomedicinsk vetenskap, där observationsstudier höjs till skyarna medan randomiserade, kontrollerade studier avfärdas. Denna kulturskillnad blir pinsamt uppenbar när man jämför nya NNR och senaste SBU-rapporten om mat vid fetma.
Din bok ett sötare blod är föredömlig just därför att den har en brett perspektiv med inslag från flera biomedicinska discipliner. Jag tror att vi skulle ha helt andra kostråd idag om Livsmedelsverkets expertgrupper även inkluderade exempelvis endokrinologer, neurologer, biokemister och mikrobiologer (tarmfloran).
≪ | ≫ |
Thomas Tombola Jansson ∙ 22 november, 2013 kl. 16:27
Du har egenskaper i vitt skilda grenar som tillsammans ger en fantastisk helhet. Att se din föreläsning på video var som att lägga en lätt sargad hjärna i bomull och med din finfina pedagogik låta sig lotsas från klarhet till klarhet,,,
Vi litar på dig Ann – din balans mellan att vaska fram begripliga data från torra forskningsrapporter och praktiska prov som blodsockermätning efter att ha ätit gelehjärtan är vad vi glada amatörer både begriper och behöver!
≪ | ≫ |
Cia ∙ 22 november, 2013 kl. 18:30
Tänk att det alltid ska finnas någon gnällperson som får en i gungning….jag blir nästan lite arg på dig, du är för bra för visa den minsta tvekan att din bok inte håller fullt ut. Det är den bästa bok jag läst på länge och jag refererar jätteofta till den. Till och med Robert Lustig sa, i den video du lade ut häromdan, att folk vill ha bevis hela tiden men att de ALDRIG får tillräckligt med bevis för det finns liksom inte, bevis är ingen garanti, inget statiskt tillstånd. Bevis är föränderliga, de rör sig framåt hela tiden. Det man får acceptera är ”causal medical interference”, den allra mest troliga förklaringen just nu. Därför är din kritiserande läsare ute i ogjort väder. Hen tycker nånting, jaha? Men hen har garanterat inte gjort det du har gjort – all research. På det grundar du din fantastiska bok!!! Den borde alla läsa. Den har hjälpt mig.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 november, 2013 kl. 18:47
Tack! jag förstår ändå att man vill veta vad jag har för grunder. Borde ha skrivit det där med granskningen i slutet av boken…
≪ | ≫ |
Stefan Markebo ∙ 22 november, 2013 kl. 18:48
Det verkar som om de flesta av oss är överens om att det nog är betydligt bättre med en journalistisk skildring av detta än med en forskares rapportering av sitt smala fält. Särskilt när det är gjort av en så tung vetenskaplig journalist som i detta fall. Ytterst stringent och övertygande.
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 22 november, 2013 kl. 20:46
Med tanke på det snabbt ökande världsomspännade intresset – av självklara anledningar – planeras en Engelskspråkig utgåva snart ?
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 24 november, 2013 kl. 15:27
Ann,
In the Women’s Health Initiative the control group who were advised to lower fat intake significantly increased the intake of sugar and showed trends towards lower body weight and waist circumference. If anything there was a slight trend towards a lower risk of diabetes in the control group.
http://ajcn.nutrition.org/content/91/4/860.full
Moreover, the authors of the WHI -trial concluded:
“Because there are no apparent changes that would have mitigated a potentially favorable effect on CVD, the lack of an appreciable CVD effect maybe attributable to the limited decrease (only 2.7 mg/dL [0.07 mmol/L]) in LDL-C level, as well as the modest differences in other potentially favorable dietary components. Based on a large body of evidence from LDL-C–lowering trials, this magnitude of change in LDL-C level would be predicted to produce only a small (2%-4%) decrease in CVD risk, a value far below the power for detection in the current study. As delivered, the dietary intervention was not expected to have substantial effects on lipoprotein levels, but it is possible that a diet specifically lower in saturated and trans fat combined with increased intakes of vegetables ,fruits, and grains might have led to a decrease in CVD risk.”
“Compared with those in the entire comparison group, a trend was observed toward reduction of CHD risk among those in the intervention group who reached the lowest levels of saturated fat (HR, 0.81; 95% CI, 0.69-0.96 in the group that consumed <6.1% energy; P<.001 [adjusted HR, 0.82; 95%CI, 0.67-0.99; P=.05])… While these additional analyses are subject to residual confounding because of reporting bias or the lack of a comparable comparison group, some confidence in their validity is supported by parallel patterns of LDL-C reductions in participants stratified by changes in saturated fat at year 1 (−10.1; 95% CI, −13.5 to −6.6 mg/dL[0.26; 95% CI, −0.36 to −0.17 mmol/L]in the quartile with the greatest reduction;P=.005 for trend)”
http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=202339
A japanese diet-heart expert pointed out that the intake of saturated fat was 3g/per day LESS in rural Japan during the 1970s at the highest quartile of consumption compared to the intake of SFA at lowest quartile of consumption in the Nurse’s Health Study in the 1980’s. This remark should provide some perspective!
≪ | ≫ |
Bengt Nilsson ∙ 25 november, 2013 kl. 08:23
Professor Göran Petersson har skrivit många intressanta artiklar om kost. Har du läst dem Ann?
https://www.chalmers.se/chem/SV/amnesomraden/kemisk-miljovetenskap/personal/goran-petersson
≪ | ≫ |
kajroland ∙ 17 februari, 2014 kl. 09:29
Tack för din bok, det var en alldeles utmärkt genomgång av forskningsläget kring socker, fetter och hälsa. Jag är själv sedan flera år anhängare av GI och mår utmärkt av detta. Jag har emellertid en fråga som min brorsdotter ställde mig och som jag inte riktigt kunde besvara: Är sötningsmedlet Aspartam ett bra val jämfört med t.ex. glukos?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 februari, 2014 kl. 11:40
Vad roligt att du gillar boken! Jag har inte att mig in effekter av olika sötningsmedel så kan inte svara på det.
≪ | ≫ |
Lennart ∙ 24 september, 2014 kl. 09:44
Thomas Tombola Jansson skriver om din föeläsning på Video
Finns Videon att beställa eller ladda ner?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 24 september, 2014 kl. 10:51
Finns en om du går in på urplay.se
≪ | ≫ |
Ulrica ∙ 6 november, 2014 kl. 20:39
Har du intervjuat eller läst Robert H Lustig – ”socker, din värsta fiende”? Mycket av det jag hört dig säga eller läst är väldigt likt det han skriver.
≪ | ≫ |
Kristina ∙ 20 januari, 2015 kl. 22:24
Hej! Först – jag har inte läst boken. Men jag reagerar starkt på vad bokus och adlibris skriver ”Hon visar hur de sjukdomar som ökar bland barn över hela världen astma, allergier, glutenintolerans, typ 1 diabetes, depression, fetma, autism, adhd, akne och en för tidig pubertet går att knyta till söt skräpmat och ett stillasittande liv.”
Har du alltså lyckats knyta diabetes typ-1 till ”söt skräpmat och stillasittande liv”?! I så fall – grattis till ett framtida Nobelpris. Har du inte lyckats med det hoppas jag att du snarast går ut och dementerar denna koppling.
Som typ-1 diabetiker är jag gräsligt trött på att få höra att det beror på vad jag stoppat i mig och hur jag levt. Nej, tyvärr, det beror inte på det. Man vet inte vad som utlöser typ-1. Oseriöst, oproffsigt och ytterligare ett slag i ansiktet på alla oss med typ-1 diabetes.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 21 januari, 2015 kl. 07:44
Till skräpmat räknar jag allt vitt mjöl vi äter. I boken skriver jag om en dansk forskare som har en musmodell där 60 procent av mössen normalt får typ 1-diabetes, men om vare sig mamman eller ungarna får gluten i kosten är det bara 6 procent som utvecklar sjukdomen.
Dessutom är glutenintolerans mycket vanligare bland typ 1-diabetiker än andra, cirka 10 procent har båda. Flera studier visar att i 9 fall av 10 får man sin typ 1-diabetesdiagnos först. I bara 1 fall av 10 får man glutenintolerans först. Det skulle kunna tala för att en glutenfri kost kan skydda mot typ 1-diabetes. Men detta behöver utredas vidare.
Sverige ligger i topp när det gäller antalet fall av glutenintolerans i världen och vi ligger nästan i top när det gäller typ 1-diabetes. I de delar av Kina där man inte äter spannmål har man typ 50 gånger färre fall. Det är enorma skillnader.
En orsak skulle kunna vara att våra barn dricker en mjölblandning när de är bebisar. I inga andra länder dricker man detta.
Eftersom antalet fall av typ 1-diabetes ökar och eftersom det kryper ner åldrarna måste vi diskutera varför.
En annan orsak till varför barn får typ 1-diabetes allt tidigare, tror en del forskare, är just att allt sött kräver en hög insulinproduktion. Hos den som har en begynnande autoimmun reaktion kan förloppet eldas på av allt sött. Istället för att komma vid 10 års ålder kan sjukdomen då utlösas vid 3 års ålder, som ett exempel.
För att skydda framtidens barn behöver vi diskutera alla eventuella orsaker.
≪ | ≫ |