Den som har typ 2-diabetes och vill hålla sina blodsocker på en låg nivå gör bäst i att äta en lågkolhydratdiet. Det visar nu ännu en studie som svenska forskare har publicerat i Plos One: A Randomized Cross-Over Trial of the Postprandial Effects of Three Different Diets in Patients with Type 2 Diabetes. Bakom studien står bland annat Hans Guldbrand och Fredrik Nyström vid Linköpings universitet. De har låtit 19 stycken typ 2-diabetiker pröva tre olika former av kost under tre olika förmiddagar. De fick äta en lågfettkost, en lågkolhydratkost (20 procent kolhydrater) och en medelhavskost med bara kaffe till frukost (eftersom det är en vana som många personer i medelhavsländerna har). Alla dieterna innehåller totalt sett lika många kalorier. Här ser du resultatet på blodsockret efter frukost och lunch:
En slät kopp kaffe till frukost höjer inte blodsockret alls. Lågkolhydratkosten innehöll en skiva rågbröd (24 gram). Lågfettkosten innehöll 60 gram fullkornsbröd, därav den högre blodsockertoppen efter frukost. Till lunch stiger medelhavskosten lika mycket som lågfettdieten, men den innehåller dubbelt så många kalorier. Alltså ger denna form av medelhavskost en bättre effekt på blodsockret om man ser över hela förmiddagen än vad lågfettdieten ger. Bäst är dock lågkolhydratdieten. Insulinnivåerna svarar mot blodsockernivåerna:
Om du tittar på kurvan för medehavskosten ser du också effekten av den form av periodisk fasta som kallas för 16:8. Vid 5:2 fastar man två dagar av sju. Vid 16:8 fastar man 16 av dygnets 24 timmar. Det innebär ofta att man hoppar över frukosten. Det ger låga insulinnivåer under en längre tid av dygnet, vilket är fördelaktigt för en person som bär på för mycket övervikt. Låga insulinnivåer innebär att kroppen drar igång fettförbränningen.
Lågkolhydratdiet sänker behovet av insulin
Inget i dessa kurvor är överraskande. Resultaten är exakt vad man kan förvänta sig. De märkliga är att man i vården av typ 2-diabetiker ofta inte bryr sig om dessa självklara samband. Hans Guldbrand och Fredrik Nyström skriver i studien att kurvorna bekräftar resultaten från en studie som de publicerade 2012 (In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss). Där visade de att rådet om en lågkolhydratdiet ledde till att personer med typ 2-diabetes kunde sänka sina insulindoser.
Dietister tar nästan enbart hänsyn till kolesterolet
Varje år kostar insulin som läkemedel runt en miljard kronor. Tänk vad vi skulle kunna spara skattepengar och personligt lidande om alla dietister, nutritionister och diabetessköterskor hade förstått att det är så här kroppen fungerar. Under de föredrag som jag har hållit under hösten har jag träffat en del nutritioniststudenter. De har varit otroligt frustrerade. Det enda de får lära sig är att ta hänsyn till kolesterolnivåerna i blodet. Trots att forskning visar att 7 av 10 som kommer till vården med kranskärlssjukdom har prediabetes eller diabetes; trots att forskning visar att de som kommer till vården med hjärtinfarkt har lägre nivåer av det onda LDL-kolesterolet än normalbefolkningen. Prioriteringarna inom vården är åt pipan fel. Vi får hoppas att denna studie kan bidra till en förändring.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön, Okategoriserade, Experiment med blodsocker, Hälsoeffekter av socker. Stötta mitt arbete via Patreon.
Thomas Tombola Jansson ∙ 29 november, 2013 kl. 10:48
Precis som du skriver är detta inget överraskande resultat även om det är mycket intressant att få se utfallet med siffror i diagrammen – provade själv under en vecka med 60 blodsockerprov och mitt resultat var under denna vecka en kombination av medelhavsdiet och lågkolhydrat – d v s 16:8 kombinerat med LCHF,,,,
Jag hann oxå konstatera att ungefär 30 minuters relativt intensiv träning med kettlebells och skivstång sänkte fastesockret med knappt 1 mmol/l och blodtrycket med omkring 5 – 7 mmHG. Ingen direkt vetenskaplig undersökning men mina resultat ligger på samma nivåer som man kan läsa sig till på nätet.
Min numera fd läkare var nyfiken på hur jag sänkt mitt blodsocker rätt så rejält och jag försökte förklara för henne hur 16:8 fungerade men hon verkade sakna förståelse för hur kroppen fungerar så jag fick ge upp efter ett antal försök,,,,
Däremot var hen mycket pigg på att försöka få mig att äta statiner trots att mina värden såvitt jag kan förstå är utmärkta – att hen numera inte är min läkare beror på att hen blev mycket otrevlig när jag ifrågasatte statinernas funktion och varför 800 000 svenskar äter dem,,,,
Säga vad man vill om läkarutbildningen men logiskt tänkande verkar inte vara någon förutsättning för att ta sig igenom den utbildningen,,,,
Statiner är ju en utmärkt inkomstkälla – någon borde kanske titta på vem som skriver läroplanerna för de som utbildar sig inom sjukvården?
≪ | ≫ |
lipofil ∙ 29 november, 2013 kl. 17:24
Nästan exakt vad jag äter. En liten skiva rågbröd på morgonen, i övrigt rätt strikt LCHF. Har inte alls lika högt blodsocker som i undersökningen, ligger på nästan spik 5 hela tiden, både fastande och efter mat. Det går mycket sällan över 6 och aldrig över 7. HbA1c ligger under 30 senaste två mätningarna, det har jag fått ner från över 90 i maj … 🙂
Så frisk som jag känner mig nu har jag inte känt mig på många år. Och naturligtvis vill dom ge mig statiner, har ju högt LDL sägs det.
≪ | ≫ |
Elisabet Andersson ∙ 29 november, 2013 kl. 11:37
Märkligt bara att lågkolhydratskosten innehåller en skiva rågbröd till frukost. Bröd ingår inte i LCHF. Så värdena för lågkolhydratskosten hade blivit ännu bättre om man hade hållit sig till riktig lågkolhydratskost.
≪ | ≫ |
Magnus ∙ 4 december, 2013 kl. 09:25
Här har man jämfört måttlig lågkolhydratskost, inte LCHF som är en mycket strikt lågkolhydratkost. Troligtvis hade värdena blivit ännu bättre med strikt kost, ja, men det är bra att man ser klart positivt resultat också med mindre strikt kost.
≪ | ≫ |
Kareng ∙ 29 november, 2013 kl. 11:40
Vilken bra studie! Hoppas den blir allmänt känd. Hur tror du ett par koppar kaffe med lite grädde under förmiddagen påverkar insulinnivån? Jag har inte någon form av diabetes.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 november, 2013 kl. 14:58
Det påverkar inte särskilt mycket.
≪ | ≫ |
cegs ∙ 29 november, 2013 kl. 12:23
Man blir ganska frustrerad, när forskning hela tiden visar vad diabetiker bör äta och när sedan hälsovården bara stoppar huvudet i sanden!
≪ | ≫ |
SB ∙ 29 november, 2013 kl. 12:43
Vilket jättebra jobb du gör som sprider denna kunskap på ett mycket sansat och välinformerat sätt.
≪ | ≫ |
Kristina ∙ 29 november, 2013 kl. 12:53
Det är ju självklara saker som ett barn kunde förstå. Äter enl. Lchf och min läkare kan inte förstå hur jag kan ha så lågt blodsocker efter måltid! ( har typ 2 diabetes) brukar ha mellan 7 och 8 efter mat, detta utan metformin som läkaren skrev ut för för högt morfonsocker (8-9) . Nu tar jag metformin för att få ner morgonsockret som nu med medicin ligger på 6-7 = fortfarande högt tycker jag! kanske bör dosen höjas. ( äter 500 till lunch och 1000 till middag) äter ju ingen frukost….
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 29 november, 2013 kl. 14:57
Det är inget som jag kan svara på.
≪ | ≫ |
anonym ∙ 29 november, 2013 kl. 15:07
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/hogt-kolesterol-kan-ge-okad-risk-for-brostcancer/ Jahapp………
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 29 november, 2013 kl. 18:26
Välkommet. Men när kommer allavarliga resurser läggas in på samma forskning? SBU uteslöt massor med små studier t.ex., och jag tror att även denna studien kan uteslutas på samma grunder, ”för liten”…., samtidigt som det är självklart!
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 30 november, 2013 kl. 11:16
Hej Ann,
en färsk forskningspapper, väldigt interresant.
The effect of a low-fat, plant-based lifestyle intervention (CHIP) on serum HDL levels and the implications for metabolic syndrome status – a cohort study.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24283215
≪ | ≫ |
Runda hörnan ∙ 30 november, 2013 kl. 16:22
[…] http://ettsotareblod.se/lagkolhydratdiet-ger-lagre-blodsocker-efter-maltid-vid-diabetes/ […]
≪ | ≫ |
Thomas ∙ 1 december, 2013 kl. 15:51
Japp Ann !
Och det är den glykemiska belastningen (arean under kurvan) som är bensin på inflammationsprocesserna i kroppen…
Du har väl sett Tores föreläsning från i fjol Ann Fernholm ?
http://www.youtube.com/watch?v=0X6xdaeDNEA
≪ | ≫ |