Det är många läsare som har hört av sig när de har läst klart Ett sötare blod och som har undrat: Hur gör jag nu då? Vad ska jag äta? Jag brukar svara: gå till en bokhandel, bläddra i några kokböcker som innehåller lågkolhydratrecept och välj ett par av de du gillar.
En av de som skriver riktigt fina kokböcker är Birgitta Höglund. Nu har hon startat en ny läcker blogg: Birgitta Höglunds Paleo. Där lägger hon upp recept på så kallad stenålderskost. Det är en form av lågkolhydratdiet där sötsaker, spannmål och mjölkprodukter utesluts.
Här hittar du även Birgitta Höglunds tidigare blogg (som nu ligger i träda) där hon var mer inriktad mot LCHF: Birgitta Höglunds mat.
En lågkolhydratskola
I Ett sötare blod använder jag konsekvent begreppet lågkolhydratdiet. En del har menat att det är för att jag vill undvika det mer kontroversiella LCHF-begreppet. Men orsaken är att ”lågkolhydrat” är ett vidare begrepp än LCHF. För mig ingår dessa former av dieter i lågkolhydratbegreppet:
LCHF: en striktare form av diet där kolhydraterna byts ut mot framförallt mer fett. Den dagliga mängden kolhydrater ska understiga typ 50 gram. En del vill äta max 20 gram kolhydrater per dag. Ett riktmärke är att aldrig äta någonting som innehåller mer än 5 gram kolhydrater per 100 gram. Många tänker på smör och bacon när de hör om LCHF. Men det går även att äta en LCHF-diet som är rik på fisk, olivolja och grönsaker.
Atkins: en form av lågkolhydratdiet där kolhydraterna framförallt byts ut mot mer protein. Denna form av diet inleds traditionellt med en väldigt strikt fas där mängden kolhydrater inte ska överstiga 20 gram per dag. Efter 2-3 månader blir dieten mer liberal. För den som behöver gå ner mycket i vikt, är det dock dumt att öka på kolhydratintaget.
Paleo: detta är en kost som är inspirerad av hur vi åt som jägare och samlare. Där utesluts alla spannmål, alla sötsaker och mjölkprodukter. Den kan innehålla en större mängd kolhydrater från exempelvis frukt. Eftersom den ändå utesluter alla spannmål och alla sötsaker, räknar jag den till en lågkolhydratdiet. Den sänker helt säkert blodsockret.
GI-kost: en form av kost där alla kolhydrater som äts ska ha ett lågt glykemiskt index. Därför utesluts exempelvis vitt mjöl, vitt ris, potatis, pasta och alla sötsaker. Liksom Paleo kan denna form av kost innehålla en högre mängd kolhydrater, men alla ska ha ett lågt GI-värde. Det är därför ett steg på vägen mot en striktare form av lågkolhydratkost.
Vilken av dessa lågkolhydratdieter som passar bäst är upp till var och en att avgöra. Personer som har typ 2-diabetes kan få ett för högt blodsocker av den quinoa som ingår i GI. Men en person som är frisk och tränar kan äta quinoa utan att få nämnvärt höga blodsocker. Personligen hamnar jag någonstans mellan GI och LCHF i vad jag äter.
En sak till. Det går att förstärka effekten av alla dessa dieter genom att lägga till en periodisk fasta. Det sänker både blodsockret och insulinnivåerna. Det ger också kroppen ro att bränna fett, vilket behövs för att få bort allt det fett som nuförtiden ligger felinlagrat i våra organ.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Okategoriserade, Hälsoeffekter av socker, Tankar kring fettdebatten. Stötta mitt arbete via Patreon.
KickAnn ∙ 12 januari, 2014 kl. 21:57
Hej Ann! Bra inlägg men visst menar du LÅGT GI-värde under rubriken GI-kost ovan?
≪ | ≫ |
Andreas Damberg ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:16
Hej! Under GI antar jag att du menar kolhydrater med lågt gi-värde och inte högt?
≪ | ≫ |
örjan ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:26
Det är jätte intressant. Däremot är jag säker på att problemet i sig är 2 saker. 1 alla produkter man köper innehåller för mycket socker. Sen är vi människor lite för knäppa. Lagom av allt existerar inte. Vi ska överdosera i allt. Istället för att bara njuta lagom. / örjan
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:37
Forskning talar för att vi inte överdoserar när vi drar ner på socker och andra snabba kolhydrater. Det är framförallt sockret som får oss att äta för mycket.
≪ | ≫ |
örjan ∙ 13 januari, 2014 kl. 08:21
Absolut det håller jag med om. Däremot så tycker jag inte man behöver hålla på med alla sk. Metoder jag äter allt utom godis med mera. Jag arbetar fysiskt om dagarna sen ser min fru till att jag äter frukt o grönsaker.
≪ | ≫ |
Inger Ridderstolpe ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:26
Du menar att kolhydraterna i GI-kost ska ha ett lågt värde. Misstänker jag.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:37
Yes! Ändrade det!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:38
Absolut!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:38
Ja!
≪ | ≫ |
Ann Kristin ∙ 13 januari, 2014 kl. 07:59
Jättebra klargörande. Jag hoppas och tror att det kommer en våg av antisocker nu, och vi som har varit med och kan det här, har nu chansen att informera våra medkamrater. När man har metabolt syndrom eller D2, kan fasta istället öka bs, eftersom stresshormonerna verkar öka och på så sätt öka bs i blodet. Det kan vara ett himla meckande att få in bs i cellen, där det hör hemma. Triaden stresshormon (t ex adrenalin och kortisol) och insulin-glukagon kan vara trixigt att få till för vissa av oss. Detta innebär ofta att vikten inte heller går ner så lätt.
≪ | ≫ |
Catarina/baldoreportage.se ∙ 19 januari, 2014 kl. 22:10
Hej Ann!
Vet inte om du såg Mosley i kväll på tv – han propagerar starkt för havre varje dag. Vad tror du om det?
C
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 20 januari, 2014 kl. 12:54
Har inte kollat. Havre är nog bättre än vete eftersom det inte innehåller gluten. Har man problem med blodsockret höjer stärkelsen ändå blodsockret.
≪ | ≫ |
Veckans 5 läsvärda länkar | Benny Ottosson – hälsofanatiker, livsnjutare och fotograf ∙ 30 januari, 2014 kl. 12:45
[…] Tips om ny läcker receptblogg och en lågkolhydratskola […]
≪ | ≫ |
Anita ∙ 22 januari, 2017 kl. 07:44
Hej Ann! När man slutar att amma och barnet är lite över ett år. Du skriver att man kan hoppa över vällingen men om man vill fortsätta med ngn mjölkersättning. Vad tycker du då man ska ge? Jag tänker också på att barnet ska få i sig all näring barnet behöver för sin utveckling. Jag läste här om hur viktigt det är med järn.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 januari, 2017 kl. 10:12
När barnet är lite över ett år tänker jag att man främst ska ge barnet näring genom riktig mat. Barn behöver mycket järn under hela sin uppväxt. Det finns i rött kött, all form av blodmat, leverpastej, aprikoser med mera. Palttunnbröd är väldigt järnrikt.
≪ | ≫ |