Under senaret tid har det märkts att amerikanska forskare börjar undra om det kostparadigm som har legat till grund för våra kostråd verkligen har varit korrekt. Det syns på hur de designar sina studier. De är oftare ute efter att motbevisa gamla sanningar. Alldeles nyligen kom en studie där de för första gången tittade på effekten av mycket tillsatt socker i kosten som enskild faktor. I den studien syntes ett kraftigt samband med hjärt-kärlssjukdom: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom
Många svenska forskare kör däremot på i samma gamla hjulspår. Nu har de återigen genomfört en studie som är utformad för att bekräfta tidigare teser. UNT har rapporterat om studien: Varierad kost skydd mot stroke – Uppsala – UNT.se. TT har också skickat ut en text som bland annat DN har plockat upp: Varierad kost minskar risken för stroke.
I studien har forskare bestämt från början vad som är nyttigt, bland annat grönsaker, frukt, fullkorn och lågfettprodukter, och vad som är onyttigt, bland annat rött kött, charkuterier, korv, fetare mejeriprodukter, vitt bröd och sötsaker. Sedan har de grupperat de 34 000 kvinnor som ingick i studien efter hur de ätit. Resultat: de som åt vad forskarna har definierat som onyttigt löpte högre risk för stroke.
Den studie på tillsatt socker som amerikanarna nyligen publicerade, visar tydligt att de effekter som syns i denna svenska studie helt och hållet kan beror på sötsakerna och inget annat. Så får återigen feta mejeriprodukter och rött kött klä skott för det som sockret ställer till med. Studier som utvärderar feta mejeriprodukter som enskild faktor, brukar tvärt om visa att det är ganska hälsosamt. Ett exempel är denna studie: High dairy fat intake related to less central obesity: a male cohort study with 12 years’ follow-up.
Det råder en extrem förvirring just nu när det gäller kosten. Personligen kan jag tycka att det är oansvarigt av forskare att inte på allvar försöka utreda varför bukfetman sprider sig som en löpeld. Sådana här studier ger faktiskt ingen som helst ny kunskap.
Uppdatering: Detta är vad forskarna har definierat som onyttigt: ”red meat (minced meat, pork, beef/veal, liver/kidney), processed meat (sausage/hot dogs, ham/salami/processed meat cuts, liver paté, blood sausage), fried potatoes, French fries, potato crisps, solid fats (butter/margarines), whole fat milk products (full-fat milk, cheese, ice cream, cream), white bread, refined cereals (spaghetti/macaroni), sugar, sweets, and buns/cookies”.
I TT:s text om studien, som tydligt även tagits av SvD, SVT med flera, förkortas detta till: ”För de kvinnor som ofta åt rött kött, charkuterivaror och fettrik mat ökade risken för slaganfall.”
Inte ett ord om sockret eller det vita mjölet. Helsjukt.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Håkan ∙ 2 mars, 2014 kl. 17:26
Var kan man hitta studien?
≪ | ≫ |
Kjell Granelli ∙ 2 mars, 2014 kl. 17:51
Svenska Dagbladets referat är riktigt olyckligt: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varierad-kost-minskar-stroke-risk_3321320.svd
De ”glömmer” nämna att vitt bröd och sötsaker också ingår i den ”onyttiga” kosten. Riktigt bedrövligt.
Men tack Ann för en som vanligt välskriven kommentar, som hjälper många att bli rädda för ”väderkvarnar”.
≪ | ≫ |
Piltson ∙ 2 mars, 2014 kl. 18:31
Motsättningen tycks illustrera Thomas Khuns tes om hur en gammal teori måste försvaras med alltmer krampaktiga ansträngningar innan man är beredd att reda upp anomalierna genom att lansera en ny? Man hade väntat att detta sönderfall skulle gå lite snabbare med elektronisk informationsspridning. Att det går så trögt beror väl på att stora kommersiella intressen står emot. Ännu har ingen kommit på en pålitlig metod att komma tillrätta med dem och journalisterna fattar fortfarande inte mycket.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 mars, 2014 kl. 21:27
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24529117
≪ | ≫ |
Kjell Rilbe ∙ 2 mars, 2014 kl. 21:32
Tänkte när jag hörde om detta på radion att det kommer säkert du att skriva en kommentar om, i ungefär de här termerna. Bra!
≪ | ≫ |
Karin Bojs om statistisk signifikans ∙ 2 mars, 2014 kl. 21:41
[…] Ann Fernholm berättar om hur fel det kan bli när man designar studier i akt och mening att bekräfta gamla koncensusuppfattningar. […]
≪ | ≫ |
Thomas B ∙ 3 mars, 2014 kl. 07:47
Jamen, är inte denna studie samma fenomen/strategi som tobaksindustrin drog igång på 50-talet i US? Medvetna dimridåer för att skydda stora ekonomiska intressen?
Strategin finns beskrivet i boken ´´Merchants of doubt´´ skriven av
Naomi Oreskes och Erik M Conway.
Googlar man på ´´tobaksindustrins många rökridåer´´ får man upp en föredömligt bra svensk kort sammanfattning av boken.
≪ | ≫ |
Josef Boberg ∙ 3 mars, 2014 kl. 09:58
”Inte ett ord om sockret eller det vita mjölet. Helsjukt.”
Instämmer.
≪ | ≫ |
olle holmqvist ∙ 3 mars, 2014 kl. 10:04
Har just till K.B.
:
Karin Bojs hej
Det finns ett kanske ännu större problem med med statistik som få (inga?) vetenskapsjournalister
observerat: hur en liten skillnad som berör få personer blir stor: skillnaden mellan absolut och relativ risk.
Tänkt exempel: Två fabriker, allt lika utom en ohälsofaktor (kan vara vad som t ex nattskift i den ena)
observation i nattskiftsfabriken drabbas 15 av ohälsa (kan vara vad som t ex sömnbesvär eller vilken ohälsofaktor som helst,
t ex låga blodvärden av viss obs mätbar blodkomponent osv) i den andra drabbas 10. Obligatoriskt presentationssätt i media:
50 % högre risk ! (”Joggning minskar risken för bröstcancer med 29 % ” etc)
Men det viktiga — och alltid utelämnade – hur många arbetade på fabrikerna ?
Antag tusen på varje ger 10/1000 = 1 % resp 15/1000 m= 1,5 % skillnad i absolut risk = procentenheter = 0,5 %
som vi alltid använder i vardagslivet därför att vet är det väsentliga. bankräntan, partiets valresultat, opinionsundersökningar m m.
Antag 100 på varje fabrik och skillnaden blir i relativ risk densamma, men i absolut, dvs informativ, meningsfull, risk
10 ggr större.= 5 %.
Det här knepet används omedvetet av medicinare och resultatet blir uppblåst risk. Om det alltså som i Willetts stora sjuksköterskestúdie krävs 80 000 deltagare för att få resultat – stat sign ja – signifikant nej! mkt få berörda. För de flesta – oftast fler än 99 % gäller ohälsofaktorn, t ex D-vitamin intag eller blodvärde . spelar ingen roll
Det finns faktiskt en typsituation där relativ risk/skillnad är motiverad: För den som sysslar med just- en – riskfaktor/och ohälsa. Och skall hantera just den med inte obegränsade resurser.
På akutkliniken kan man t ex säga: Jaha årets första snöfall, nu blir det minst 50% mer benbrott än vanligt. Och det kommer att märkas på kliniken ! En försäljare kan säga: Vi sålde 20 % mindre under förra månaden.
Tänk om vetenskapsjournalister kunde fråga: Hur stor är skillnaden i procentenheter ? De skulle allt som oftast få svaret:
Det handlar promilleenheter
≪ | ≫ |
Josef Boberg ∙ 3 mars, 2014 kl. 10:13
”Man måste inse att Big Pharma är affärsdrivande företag.Man måste skärpa
myndigheternas integritet och förmåga att läsa forskningsrapporter och
vidta åtgärder.De måste göra sig fria från det ekonomiska beroendet av
konsulter som betalas av dem som ska kontrolleras.Om domaren i en
fotbollsmatch mellan Barcelona och Real Madrid hade lön från Real Madrid
skulle det inte accepteras.Men att den som skall rekommendera ett
läkemedel är betald av det företag vars preparat som skall marnadsföras
anses det vara ok.De behöver inte ens offentligt redogöra från varifrån
man betalas.Big Pharma lägger inte ut massor av pengar utan att få
önskat resultat.Det skulle vara intressant att följa hur godkännandet av
tex Vioxx gick till.Det preparatet dödade flera amerikaner än
Vietnankriget över 100 000 människor trots att det kom tidiga varningar.” – slut citat härifrån.
≪ | ≫ |
sigge ∙ 3 mars, 2014 kl. 20:58
Det som är mest obegripligt är poängsättning i ”nyttigt” / ”onyttigt”. Om ni tittar i supplementet där ”servings/wk” anges, så blir det helt förvirrat eftersom den onyttiga gruppen äter bäst. Om vi antar värdena blandats ihop blir det ändå inte särskilt bättre eftersom de enda påtagliga skillanderna är i gruppen ”refined grains”, ”pommesstek/potatis”, läsk och dylikt. Och även här är det skumt…
≪ | ≫ |