Om och om igen hör jag mantrat: ”det handlar ju ändå bara om att äta färre kalorier och röra sig mer”. Så håller man vikten. Det vet ju alla. Hur logiskt det än kan låta, är det ett rent antagande som aldrig har belagts med bra vetenskap. En av de snyggaste studier som finns – som visar att detta är fel – publicerades 2012 i den välansedda medicinska tidskriften Jama. Forskare lät 21 personer, som just gått ner en hel del i vikt, äta tre olika dieter: en traditionell lågfettdiet, en GI-diet och en strikt lågkolhydratdiet. Sedan mätte de energiförbrukningen på varje diet. Resultatet för varje person syns i denna graf:
Det är jag som har färglagt vissa av strecken för att tydliggöra skillnaderna. De blå rutorna är genomsnittet på varje diet. De visar att det på gruppnivå är en skillnad på cirka 300 kilokalorier per dygn mellan lågfettdieten och den strikta lågkolhydratdieten. Det innebär att det går att tjäna en halvtimmes joggingrunda per dag genom att äta den strikta lågkolhydratdieten. Olika kalorier har alltså olika effekt på kroppens förbränning.
Samtidig visar graferna också att vissa personer har en högre energiförbrukning på lågfettdieten, exempelvis de som jag har färglagt med orange. Alla personer är olika. En del personer vittnar om att de nästan smälter bort när de börjar äta en strikt lågkolhydratdiet. Det är sannolikt sådana personer som jag har markerat i rött. De får en galet mycket högre förbränning på den strikta lågkolhydratdieten.
Varför blir det då så här? Det har sannolikt med kroppens svälthormon, leptin, att göra. Men det är en helt annan historia, som kommer i nästa bok.
SLUTSATS: Vi ska vara ödmjuka in för varandras upplevelser av att äta en speciell diet. På gruppnivå fungerar en strikt lågkolhydratdiet bäst. Men de individuella skillnaderna är stora. Ingen person är den andra lik.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Kjell Rilbe ∙ 10 mars, 2014 kl. 21:12
Spontant tycker jag det är lite underligt med kurvorna som har samma värde för diet 1 och 3 men starkt avvikande för diet 2. Jag uppfattar diet 2 och 3 som ”åt samma håll”, alltså hyfsat likartade, medan diet 1 skulle vara ”motsatsen”. Förvånande effekt då…
Det där med att min fru kallar mig för ”kjellement” (värmekudde?) kanske kan ha något att göra med att jag är smal trots ganska många års stillasittande godismumsande? (Något överdrivet förvisso).
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:54
Här är mer info om dieterna: http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1199154
Ja, skillnaden i förbränning mellan människor kan vara väldigt stor.
≪ | ≫ |
Cecilia ∙ 10 mars, 2014 kl. 21:26
Väldigt intressant studie! Vilken energifördelning åt lågkolydratgruppen? Åt de mycket fett eller mest protein?
≪ | ≫ |
oluies ∙ 10 mars, 2014 kl. 21:30
Den http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22735432 eller den http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1103993 hittar inte den grafen?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:53
http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=1199154
≪ | ≫ |
nn ∙ 10 mars, 2014 kl. 23:34
Vet man om skillanderna beror på verklig individvarition eller om det handlar om mätosäkerhet? Med att replikera försöket borde man kunna ta reda på det. Men om det verkligen handlar om individvariation så talar det ju verkligen för att skolmedicinens ”låsning” vid medelvärden är kontraproduktiv. Där man i praktiken offrar subgrupper som svarar annorlunda.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:53
Men vad vi ser i verkligheten talar för att det är individuella skillnader. Vissa människor kan ju gå ner 4 kilogram första veckan på en strikt lågkolhydratdiet. Andra går ner 0,2 kilogram.
≪ | ≫ |
Pingo ∙ 11 mars, 2014 kl. 10:06
Att vissa knappt går ned i vikt med lågkolhydratkost kan man spekulera om. Min gissning är att det kan bero på hur bra levern fungerar eller inte fungerar. En bra leverfunktion blir klart viktigare med lite kolhydrater och mer fett än tvärt om.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 10:39
Det finns nog också en hel massa andra hormoner som spelar in.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:52
Det där skulle säkert någon behöva undersöka närmare.
≪ | ≫ |
Håkan ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:12
Intressant studie. Hur mäter man Energy Expenditure?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 06:51
Står i Studien. Kolla länken under bilden.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 11 mars, 2014 kl. 10:30
Länken under bilden går till en uppladdningssida för just den bilden, inte till studien.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 10:38
Det är ingen länk. Det är en referens.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 11 mars, 2014 kl. 11:05
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22735432
≪ | ≫ |
samuel_united ∙ 11 mars, 2014 kl. 07:17
Jag undrar om det var ngn skillnad i intaget av kalorier mellan de olika?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 10:40
nej
≪ | ≫ |
Petr ∙ 11 mars, 2014 kl. 07:52
Min egen erfarenhet av lågkolhydrat är att det väldigt lätt och nästan automatiskt blir en större andel kalorier från protein. Med protein kommer den metabola fördelen att det går åt rätt mycket energi att förbränna + det faktum att det främjar muskelväxt som också skapar högre basförbrukning.
≪ | ≫ |
Petra Carlson ∙ 11 mars, 2014 kl. 07:57
Någon som vet om protein har samma/liknande effekt på förbränningen som fettet har i studien?
≪ | ≫ |
YAT ∙ 11 mars, 2014 kl. 11:01
Det är just proteinet som har den effekten på förbränningen. Inte fettet!
≪ | ≫ |
Gustav ∙ 11 mars, 2014 kl. 07:59
Intressant studie, men du kan inte använda den där figuren som ett belägg för skillnader mellan individer. Det är inget som ursprungsskribenterna själva gör, tvärtom diskuterar de istället att det kan finnas ordningseffekter (dina rödmarkerade individer kanske hade dieterna i en viss ordning och de orangemarkerade i en annan, med möjliga effekter på metabolism, eller psykologiska effekter av att ha gått på diet olika länge, vad vet jag?). Någon annan kommentar nämnde mätosäkerhet (dina röda individer kanske råkade träna mer under mätperioden med lågkaloridiet? – total energy expenditure mättes vad jag kan förstå under en längre period). Denna typ av fenomen hanteras genom studieupplägg och statistisk analys och påverkar inte slutsatsen på statistisk nivå – att förbränning var olika hög med olika dieter, och det är därför man har kunnat publicera just det resultatet i en vetenskaplig tidskrift – men de där fenomenen gör att det behövs en helt annan studie om man vill påvisa skillnader mellan individer. Kanske är detta en petitess, och det kan säkert vara så att det finns stora individvariationer, men det känns principiellt viktigt att en vetenskapsjournalist inte tar vetenskapliga data ur sitt sammanhang och drar egna slutsatser av dem.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 20:23
Vad har du fått det ifrån? Ursprungsskribenterna skriver att de har lottat individernas ordning, för att komma bort från eventuella effekter av turordning.
När de gäller träning har de dessutom undersökt det.
Klippt från studien: Furthermore, physical activity
as assessed by accelerometry did
not change throughout the study.
≪ | ≫ |
Gustav ∙ 11 mars, 2014 kl. 21:13
Lottningen var just det jag syftade på med att studiedesignen bidrar till att hantera ordningseffekten – men den gör det bara på statistisk nivå. Varje enskild individ (dvs varje rött eller orange streck i din figur) har ju fortfarande bara varit med om en enda turordning på dieterna, eller hur?
Vad gäller träningen kan jag inte tolka det de skriver på något annat sätt än att fysisk aktivitet inte ändrades under försöket _på statistisk nivå_, återigen. Vad skulle det betyda att den inte ändrades på individnivå? Att varje individ rörde sig _exakt_ lika mycket under alla tre mätperioderna?
Det är svårt att analysera data. Det är ju just därför bidrag till vetenskapliga tidskrifter granskas innan de publiceras, som du vet, och just därför det kan vara vanskligt att dra egna slutsatser bortom vad forskarna själva får publicerat.
Men tack igen för att du skrev om själva artikeln, den var som sagt intressant!
≪ | ≫ |
Natalie ∙ 11 mars, 2014 kl. 15:53
Kolla experten!
≪ | ≫ |
YAT ∙ 11 mars, 2014 kl. 11:13
Inte alls. Den ökade förbränningen har inget alls att göra med leptin, eller att det är en lågkolhydratkost för den delen heller. Det beror till allra största delen på att ”lågkolhydratkosten”, som hade den ökade förbränningen, bestod av en betydligt större andel protein, 30 E% protein mot 20 E% protein för de två andra.
Detta är en mycket välkänd effekt som beror på att protein har en större energiförlust i TEF (termic effect of foods). Det hade alltså gett samma ökade förbränning om det hade varit en lågfett, högkolhydratkost med samma andel (30 E%) protein. Det här borde naturligtvis Ann Fernholm redan veta om och upplysa om i inlägget.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 mars, 2014 kl. 20:12
Det verkar inte som att proteinet kan förklara allt. Klippt direkt från studien: Although protein has a high thermic effect
of food,16 the content of this macronutrient
was the same for the lowfat
and low–glycemic index diets and
contributed only 10% more to total energy
intake with the very lowcarbohydrate
diet compared with the
other 2 diets.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 11 mars, 2014 kl. 23:37
Mycket riktigt går de värden man erhållit i studien inte till fullo förklara med proteininnehållets termiska effekt, men den största delen. Men frågan jag ställer mig är varför du inte nämner proteininnehållets termiska effekt överhuvudtaget och att det är den största förklaringen till varför förbränningen skulle ha ökat?
Varför blanda in leptin och endast nämna detta när vi vet att det inte är huvudorsaken?
Sedan är inte det heller enda som är lite konstigt med värdena i den där studien. T ex är det ju besynnerligt att lågkolhydratkostens då högre förbränning inte resulterade i någon viktminskning i den viktstabila fasen, då det var där dieterna jämfördes då det var samma energiintag dieterna emellan. Det rimmar väldigt illa med att lågkolhydratkosten skulle ha ökat förbränningen med 300 kcal/dygn, eller hur?
≪ | ≫ |
Holtzkampf ∙ 12 mars, 2014 kl. 20:51
Återigen en person som är låst i sitt inlärda tänkande. Försök , även om det är svårt att se det från andra infallsvinklar.
Du och Gustav har mycket gemensamt. Fastnar i detaljer som ni gärna förstorar upp. Ta in nya tankebanor och försök tänka i dem isf att harva i samma hjulspår.
Eller tror du fortfarande att jorden fortfarande är platt?
≪ | ≫ |
Linda ∙ 16 mars, 2014 kl. 13:32
Holtzkampf du tjatar ju lika mycket om din platta jord 😉
Diskussion och att belysa olika detaljer om något är väl ändå bara positivt?
≪ | ≫ |
Holtzkampf ∙ 17 mars, 2014 kl. 16:04
Visst är en diskussion alltid positiv (nästan iaf).
Min jord är inte platt fö. 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 mars, 2014 kl. 05:37
Vad jag ser redovisar de inte vikten efter att de påbörjat stabiliseringsfasen. Ser du några sådana siffror?
Som du ser i studien sjunker leptinnivåerna på den strikta lågkolhydratdieten. Det tyder på att leptinresistensen minskar. Leptin är ett hormon som styr kroppens förbränningsgrad. Jag har aldrig skrivit att det inte kan finnas andra effekter. Men proteinerna kan absolut inte förklara allt detta.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 12 mars, 2014 kl. 19:29
Jag frågar igen då eftersom du undvek att svara.
Varför nämner du inte proteininnehållets termiska effekt överhuvudtaget och att det är den största förklaringen till varför förbränningen skulle ha ökat?
≪ | ≫ |
Martin ∙ 12 mars, 2014 kl. 08:01
Varför var det viktigt att ha försökspersoner som gått ned i vikt? Kan man alltså testa dessa dieter under sammanlagt 12 veckor och därefter komma fram till vilken diet som är optimal för en individs viktnedgång?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 mars, 2014 kl. 12:43
Jag gissar att det är för att viktnedgång ofta drar ner energiförbrukningen. De vill säkert se vilken diet som kan få upp den igen.
≪ | ≫ |
Spis mere – og tab dig! ∙ 11 mars, 2014 kl. 12:55
[…] er der en meget fin (og dog lidt forvirrende) illustration af på den svenske videnskabsjournalist Ann Fernholms artikel, hvis du ønsker at se studiets resultater illustreret. Men det korte af det lange er, at man har […]
≪ | ≫ |
Filip ∙ 11 mars, 2014 kl. 13:23
Väldigt intressant studie. Detta talar ordentligt i favör för LCHF när det gäller viktnedgång. Jag kom bara åt att läsa sammanfattningen men som jag förstår det så har de fått äta 2000 kcal/dag i samtliga dietgrupper. Några frågor:
1) Hur mycket större var viktnedgången i gruppen som åt LCHF och förbrände 300 kcal mer per dag?
2) Mätte dom leptin? De var väl så att LCHF-gruppen bäst bibehöll sina nivåer av leptin eftersom dom höll uppe metabolsimen bäst?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 mars, 2014 kl. 05:50
Som du ser har jag skrivit sannolikt i texten. Jag har inte spikat fast några vetenskapliga sanningar. Och visst får man använda vetenskapen för att se om det kan förklara verkliga erfarenheter. Vad ska vi annars ha vetenskapen till?
Jag tycker att du överskattar reviewprocessen. Min erfarenhet är att den ofta är slarvigt genomförd.
≪ | ≫ |
Gustav ∙ 12 mars, 2014 kl. 07:28
Javisst får man använda vetenskapen till det, men för mig är din text lite för lätt att läsa som att du menar att vetenskapen har visat att det finns individvariationer i linje med dina röda och orange:a linjer, när det i själva verket är din egen hypotes, och figuren du visar inte är mer belägg för den hypotesen än ett antal anekdoter av karaktären ”en snubbe jag känner gick ner jättemycket i vikt på LCHF, men en annan jag känner gjorde det inte”. En principfråga som sagt.
Och visst finns det tidskrifter med slarviga reviewprocesser, men vad är syftet med det vetenskapsjournalistiska idiomet ”den välansedda tidskriften X” (som du ju också använde här), om inte att hävda att granskningen faktiskt har varit noggrann?
Varsågod för granskningen! 🙂
≪ | ≫ |
Martin ∙ 12 mars, 2014 kl. 08:07
Finns det något resonemang kring de individer som har V eller A-formade kurvor och hur det skulle kunna förklaras?
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 12 mars, 2014 kl. 08:57
Det är tydligt att en del har väldigt svårt att släppa sina invanda tankebanor och har svårt att acceptera att det för de flesta inte funkar med ”ät mindre spring mer” i längden och att makronutrientfördelningen har en tydlig effekt på kroppens förbränning. Inget djur på jorden kan äta/äter sig överviktiga och kroniskt sjuka på den kost de genom evolutionen anpassats för. Uppfattningen att människan medvetet skulle behöva ”springa mer och äta mindre”/vara opåverkad av makronutrientfördelningen är biologiskt orimlig. Det finns exempel på kliniska tester som klart visar att en strikt lågkolhydratkost (ibland ketogen) medför en tydlig förbränningsökning i förhållande till ”tallriksmodellkost”. Ett intressant exempel: https://www.youtube.com/watch?v=NqwvcrA7oe8
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 mars, 2014 kl. 14:39
Det är just därför jag har lagt in ett ”sannolikt” i texten.
≪ | ≫ |
Holtzkampf ∙ 12 mars, 2014 kl. 20:44
Lägg ner ! Du försöker skapa en diskussion för diskussionens skull. Ge dig och tänk från andra infallsvinklar. Eller tror du att jorden fortfarande är platt?
≪ | ≫ |
Filip ∙ 13 mars, 2014 kl. 12:54
Lite märkligt att det inte var någon skillnad i vikt mellan grupperna trots att metabolismen var högre i lågkolhydratgruppen… Vad ska man med hög metabolism till om det inte leder till viktnedgång? Hålla sig varm på vintern kanske…
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 13 mars, 2014 kl. 21:16
Vad jag kan se står det inget om vikten EFTER de olika dieterna. Så vi vet inte om den har gått ner.
≪ | ≫ |
Filip ∙ 14 mars, 2014 kl. 07:27
Det står i resultatdelen:
Body weight did not differ significantly among the 3 diets (mean [95% CI], 91.5 [87.4-95.6] kg for low fat; 91.1 [87.0-95.2] kg for low glycemic index; and 91.2 [87.1-95.3] kg for very low carbohydrate; P = .80).
Man kan ju undra hur vikten kunde vara oförändrad trots att alla åt 2000 kcal men metabolismen var högre i low-carbgruppen…
≪ | ≫ |
ST1968 ∙ 14 mars, 2014 kl. 10:10
Här är ytterligare en bra och pedagogisk genomgång av hur den mänskliga biokemin/ämnesomsättningen fungerar/kan fungera. Jeff Volek förklarar och refererar till vetenskapliga studier och tester: https://www.youtube.com/watch?v=GC1vMBRFiwE
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 14 mars, 2014 kl. 13:12
Tack! För att kunna se skillnaderna mellan dieterna hade man också behövt få reda på differensen på just den dieten, inte totalvikten. Eftersom en del börjar med lågfett och sedan lågkolhydrater, medan andra gör tvärt om, blir det samma medelvikt. Hänger du med i hur jag tänker?
Sedan blir inte skillnaderna så stora. 300 kcal i 7 dagar under 4 veckor = 8400 kcal. Ett kilogram fett innehåller 9000 kcal.
≪ | ≫ |
Mikael Hultkvist ∙ 23 mars, 2014 kl. 10:22
Alla här borde läsa på om glukagon och hur det fungerar. Fortfarande förvånad över att det förbises i sånna här diskussioner. Det är glukagonet, insulinets ”motsatts” som gör att de flesta förbränner mer fett på lågkolhydratskost. Andelen protein är också väldigt viktig, om man äter för mycket protein så kommer man oundvikligen bli fet även av lågkolhydratskost, eftersom allt proteinöverskott blir till glukos som kickar igång insulinet igen och som startar fettlagringen som glukagonet förhindrar.
≪ | ≫ |
Läsare om sin hälsoresa på lågkolhydratkost | Ett sötare blod ∙ 27 maj, 2014 kl. 08:44
[…] i att kroppens grundförbränning kan gå upp på lågkolhydratkost. Se tidigare inlägg: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora. Jag har mindre hormonakne och mindre torr hy. Jag får också fortsatt förkylningar. De virus […]
≪ | ≫ |
Kurvatur_Kvark ∙ 22 juli, 2014 kl. 22:13
Det koster noenting å forbruke energi til fettforbrenningsprosessen. Hvis du har 2 personer som sykler opp en bakke i Tour de France, vil den som har fått sukker/socker brenne mer fett etter sterk nok muskelbruk, enn den som ikke får energi til å sykle opp bakken.
Etter en bestemt mengde fettforbrenning vil kroppen også begynne å forbrenne muskelmasse, om kroppen lugnes ned uten at energiinntak øker. Dette eksemplet i serien til Mosley inkluderer også individuelle skilnader i kroppens effektivitet i forbrenning.
At man mister vekt av mindre mat er klart, men det blir først ved sterk nok mosjon relativt til hvor mye energi som finnes for forbrenning av fettet. Eller ved langvarig faste/sult
≪ | ≫ |
Socker gör dig fet, sjuk och beroende | Olssons universum ∙ 25 december, 2014 kl. 10:58
[…] The Skinny on Obesity: Hunger and Hormones – A Vicious Cycle Ett sötare blod: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora […]
≪ | ≫ |
Daglig fasta på 12 timmar skyddar möss mot skräpmat | Ett sötare blod ∙ 19 januari, 2015 kl. 09:43
[…] En del tror att vi föds med en viss ämnesomsättning; att vissa av naturen har en högre förbränning och därför aldrig går upp i vikt. Men du kan påverka din egen förbränning genom vad och hur du äter. Periodisk fasta är ett sätt att dra upp förbränningen, att dra ner på kolhydraterna ett annat sätt. Här är ännu ett inlägg om detta: Ingen kalori är den andra lik. Och skillnaderna är hyfsat stora. […]
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 mars, 2015 kl. 09:13
Det är inte mer fett som ger effekten på leptin, utan mindre kolhydrater. Insulinnivåerna behöver gå ner. Här hölls insulin konstant. Men mycket intressant effekt detta också!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 24 mars, 2015 kl. 20:19
du får läsa böckerna. Insulin blockerar effekten av leptin, enligt nya teser. Handlar alltså inte om en ökad produktion, utan om en blockeringseffekt. I den studie jag refererar till är proteinmängden konstant mellan lågfettkost och GI-kost – ändå ökar ämnesomsättning. Så proteinet är inte hela sanningen.
≪ | ≫ |
YAT ∙ 25 mars, 2015 kl. 19:34
Får se nu om jag uppfattat dig rätt. Du menar alltså att du i ditt blogginlägg avsiktligt underlåter att berätta om proteinets mycket välkända, vetenskapligt väldokumenterade och vedertagna effekt på ämnesomsättningen, läs ökad energiförbrukning i form av ökad TFE, och anledningen till detta skulle vara för att proteinets effekt på den ökade energiförbrukningen ”inte kan vara hela sanningen”? Istället tycker du det är på sin plats att antyda att förklaringen istället skulle ligga i en synnerligen långsökt, okänd och fantasifylld ”tes” eller teori där mer kolhydrater i kostintaget skulle ge ökat akut insulinpåslag (såklart sant), vilket i sin tur skulle ge en ”blockering” av leptin och därigenom minskad energiförbrukning. En teori, vad jag kan se, du inte har eller kan ge det minsta vetenskapligt stöd för, eftersom vid det här laget hade varit mer än hög tid att i så fall redovisa dessa.
Allt detta dessutom baserat på resultatet från en enda studie som dessutom visar flera tvivelaktiga siffror och har från majoriteten av studier som undersökt samma sak avvikande resultat. Inte särskilt vetenskapligt resonemang kan jag tycka.
Frågan är dock fortfarande, för tredje gången, varför du låter bli att berätta om proteinets effekt då den är så välkänd??
Gissar helt spontant att jag inte kommer att få något svar på den frågan.
Nu kan det ju iofs vara så att proteinets effekt inte skulle förklara hela effekten i siffror i just den här studien. Men i en studie är siffror baserat på mätvärden, vilka alltså därför ska tas för vad de är, just siffror och mätvärden. Som jämförelse kan vi t ex ta följande studie:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16358395
som visar på en skillnad i TEE på 350 kcal, där högkolhydratkosten har den större
energiförbrukningen. Ett totalt omvänt resultat i samma storleksordning alltså. Hur skulle du då förklara det resultatet med din teori?
Vilka böcker är det du tycker jag ska läsa? Dina? Tack, men nej tack i så fall. Bristen på vetenskaplighet ser jag tillräckligt av i din blogg för att inse att de inte skulle ge mig någonting. Samtidigt säger ju din uppmaning i så fall en
hel del om vad som motiverar och föranleder dig att skriva ett sådant här vilseledande inlägg.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 27 mars, 2015 kl. 23:01
Du har belägg för den tes du kallar för ”fantasifull” i min bok.
Den studie du refererar till har väldigt få deltagare, färre än den studie jag refererar till.
≪ | ≫ |
Omöjligt att träna sig smal ∙ 10 februari, 2016 kl. 23:11
[…] kalori! Det låter så förrädiskt enkelt, vilket det också är. En kalori är inte en kalori! Skillnaden mellan kalorier Varför du inte ska fokusera på kalori in – Kalori […]
≪ | ≫ |