Det är många som har hört av sig och bett om en kommentar av det bbc-producerade program som Vetenskapens värld sände igår, där ett par enäggstvillningar prövade en kolhydratrikdiet och en fettrik diet och jämförde effekten: Vetenskapens värld – Avsnitt 14: Fett eller socker – vad är värst? | SVT Play. Programmet ger sken av att den broder som åt den fettrika dieten (och som gick ner mest i vikt) skulle vara på väg att utveckla diabetes. Han har förlorat en del muskelmassa och läkaren uttrycker sig ganska tvärsäkert: det förkortar livslängden. På en månads fettdiet skulle alltså denna tvilling ha utsatt sig för en sådan skada att han riskerar att förkorta livet.
Den slutsatsen har inget stöd i större studier. I en av de bästa koststudier som finns, publicierad i New England Journal of Medicin år 2008, jämförde forskare effekten av en kalorisnål lågfettdiet med en lågkolhydratdiet på över 300 personer under två år. Precis som i tvillingförsöket visar denna studie att den strikta lågkolhydratdieten ger bäst effekt på vikten. Ingenting talar dock för att denna viktnedgång skulle vara farlig. Tvärt om visar studien att alla blodvärden blir bättre: blodfetterna förbättrades, insulinnivåerna förbättrades och insulinresistensen blev bättre. Dessutom går nivån av svälthormonet leptin ner, vilket tyder på att hungerskänslorna normaliserats. Det är en viktig del av att kunna hålla vikten.
Robert Lustig citeras felaktigt
I bbc-programmet redovisar man också Robert Lustigs teser rent felaktigt. De menar att han varnar för glukos eftersom det höjer insulinnivåerna i blodet. Det gör han inte. Robert Lustig varnar för en enda sak: fruktos som finns i det vita sockret och i high fructose corn syrup (HFCS). Fruktos orsakar en förhöjd fettbildning i levern, vilket är vetenskapligt bevisat. Robert Lustig menar att detta i längden kan leda till att levern blir förfettad och insulinresistent. När levern är insulinresistent kommer glukos att orsaka kraftigt förhöjda insulinnivåer, men själva grundorsaken är att fruktos har rubbat ämnesomsättningen. Robert Lustig är tydligt med att glukos inte skadar kroppen på friska människor. Däremot förespråkar han en fiberrik diet. Eller som han sa till mig: riktig mat.
I programmet säger man att Robert Lustigs teser bara stöds av studier där personer har ätit onormalt mycket fruktos. Det är inte heller sant. Jag har ägnat veckor åt att granska Lustig tes för att veta att det jag skriver i nästa bok vilar på en stabil grund. Exempelvis finns denna studie från Danmark där en liter läsk om dagen (en dos som många amerikaner konsumerar) ledde till ordentligt ökad leverförfettning inom loppet av ett halvår: Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study.
Stora studier tyder på att socker är värst
Nu kanske du som läsare tänker: men hur kunde den tvilling som åt mycket socker då gå ner i vikt? Mitt svar är att detta är en enda person som åt socker under en enda månad. Hade man inkluderat flera tvillingpar där några bar på övervikt, hade detta program blivit mycket mer intressant. En enda person säger ingenting. Det finns personer som har rökt ett helt liv och ändå levt friska till över 90 års ålder. Det finns personer som kan äta socker utan att få hål i tänderna. Precis som man säger i programmet är det viktigt att göra vetenskap på många personer. Det finns moderna och bra studier som verkligen tyder på att socker, på gruppnivå, är värre än fett. Till exempel har Robert Lustig med kollegor gjort en studie där de har använt sig av statistik från 175 av världens länder. De utforskade kopplingarna mellan diabetes och mängden konsumerade kalorier, mängden socker, fibrer, frukt, kött, flingor och oljor i kosten. Det som föll ut var mängden konsumerat socker. Det var starkt korrelerat till antalet fall av diabetes. Läs mer här: Ny världsomspännande studie: socker bakom diabetes.
När amerikanska forskare nyligen undersökte effekten av tillsatt socker i kosten på risken för hjärtsjukdom såg de också en stark korrelation som var linjär med intaget. Ju mer socker, desto värre. Läs mer här: Socker kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom.
Utöver detta publicerade forskare alldeles nyligen en genomgång av den bästa vetenskapen kring fett och hjärtsjukdom. Deras slutsats var att det saknades kopplingar till hur mycket mättat fett människor äter: Det saknas koppling mellan fett och hjärtsjukdom. Det enda fett som verkar vara farligt för hjärtat är transfett.
Vi äter gärna socker – helt utan hjälp av fett
Programmets slutsats är att fett och socker i kombination är boven bakom fetmaepidemin. Tvillingarna gör en poäng av att Londonbor och New Yorkbor helst äter munkar med 50 procent fett och 50 procent socker i. Att vi inte skulle gilla att äta enbart socker bevisas genom att en av tvillingarna äter strösocker med sked och tycker att det är äckligt. Men vem äter socker så? Amerikanarna dricker framförallt läsk och vi här i Sverige äter mest smågodis i hela världen. Karamellkungens framgång bygger helt och hållet på billigt smaksatt socker. Malacos Gott & Blandat innehåller 0,4 gram fett och 85 gram kolhydrater varav 61 gram är enkla sockerarter. Det finns personer som gärna klämmer en påse gelégodis per kväll, helt utan hjälp av fett.
Mästarminnet mår bättre av en lågkolhydratdiet
Sist men inte minst vill jag kommentera programmets påstående om att minnet skulle bli sämre av en lågkolhydratkost. Sveriges minnesmästare Mattias Ribbing har valt att äta en lågkolhydratkost eftersom det hjälper honom att koncentrera sig under längre stunder och därmed minnas bättre. Även här verkar alltså olika människor reagera olika. Vad som passar just dig bäst får du experimentera dig fram till.
För dig som vill läsa mer, titta på läkaren Andreas Eenfeldts kommentar av programmet: Vetenskapens Värld om fett och socker.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Faktakoll av media, Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Kjell Rilbe ∙ 22 april, 2014 kl. 18:39
Man skulle önska att SVT tar till sig av kritiken mot inslaget och t.ex. bjuder in dig, Eenfeldt, Lustig, eller ännu hellre ett par andra kostforskare (helst med lite mindre renommé om att vara ”LCHF:are” eftersom det i många tittares ögon kan minska trovärdigheten) för att kommentera och förklara.
≪ | ≫ |
DrHelge ∙ 22 april, 2014 kl. 19:28
Vad jag minns så nämns heller aldrig förhållandet mellan olika former av kolhydrater för broder 1 i programmet, grönsaker var ju fritt. För broder 2 nämns inte förhållandet mellan olika fetter och inte heller förhållandet mellan proteiner och fetter. Så frågan är om testet egentligen säger något alls. Cykelturen upp på berget efter en timmes tung bänkcykling på fastande mage var på gränsen till bedrägeri.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 april, 2014 kl. 20:33
Jag håller med. Man hade velat veta hur mycket som var rent socker. O när det gäller cykeltestet förlorade den broder som var lite mer överviktig till att börja med. Frågan är vem som tränat mest innan de började. Det kommenterar men heller aldrig. Men visst kan socker ge en extra skjuts till en uttröttad kropp. Det har dock inget med långvarig hälsa att göra.
≪ | ≫ |
Fett eller socker – vad är värst? ∙ 22 april, 2014 kl. 19:28
[…] Ann Fernholm kommenterar bra om filmen. […]
≪ | ≫ |
Thomas H ∙ 22 april, 2014 kl. 19:47
Jättebra inlägg Ann! Tycker nog det hela var lite vinklat….. synd på ett så bra program som Vetenskapens värld brukar vara. Det hade behövts lite fler ”riktiga” experter som stått för slutkommentarerna där……
≪ | ≫ |
Filip ∙ 22 april, 2014 kl. 20:01
Hej Ann. Bra synpunkter på inslaget. Coolt att du har sån koll på Lustigs teorier. Jag kollade studien i NEJM från 2008 som du länkade till. Du skriver att de jämförde en lågfettdiet med en ”strikt lågkolhydrat diet”. I studien har lågfettdieten energifördelning 50-19-31 % mellan kolhydrater, protein och fett medan de strikta lågkolhydratdieten har energifördelning 41-21-38.
Var tycker du gränsen i energifördelning går för att man ska tala om strikt lågkolhydratkost?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 april, 2014 kl. 20:30
Lågkolhydratdieten ligger på under 20 gram kolhydrater per dag de första månaderna, vilket är enormt strikt. Under den tiden förbättras alla värden kraftig. Så den är strikt till att börja med. Men efter det är den sockerfri och fiberrik. Det var kanske fel att skriva strikt. Stryker det.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 22 april, 2014 kl. 20:34
Personligen tycker jag att man konsekvent ska bjuda in en forskare från varje läger vid kommentarer av sådana här program. Allt annat blir vinklat.
≪ | ≫ |
Tony Berglund ∙ 23 april, 2014 kl. 04:32
Om man tar in Maj-Lis Hellenius så kan man väl mycket väl ta in någon som förespråkar LCHF, inte sila mygg och svälja kameler 😉
≪ | ≫ |
Marcus Hansson ∙ 23 april, 2014 kl. 05:05
Först argumenterar du att programmets resultat inte skall tas på allvar eftersom resultaten är anekdotiska. Sen lägger du in ett sista stycke om att en person med bra minne äter lågkolhydratkost. Hur skall du ha det?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 23 april, 2014 kl. 05:26
Jag hoppas att det lite lätta ironin framgår.
≪ | ≫ |
Bjørn Larsen ∙ 23 april, 2014 kl. 06:56
Ang sykkeltesten:Er en kropp tilpasset fettdrift etter kun uker på lavkarbokosthold?
Ang. vektnedgang: Når de påstod at lavkarbo-broren hadde tapt 1,5 kg muskelmasse, hvordan målte de det? er det ikke vanlig å miste 1-2 kg vann når man skifter til en ketogen diett?
≪ | ≫ |
Johan A. ∙ 24 april, 2014 kl. 08:50
Muskelmassan och kroppens fetthalt mättes med den lilla maskinen som såg ut som en rymdkapsel. Därför kunde man mäta vad som orsakade viktminskningen.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 23 april, 2014 kl. 07:42
Jag vet inte exakt hur mycket vatten man tappar. Men det intressant är, skulle jag säga, att mäta mängden leverförfettning. Det verkar vara den som leder till ohälsa. Hade mycket hellre sett ett sådant test.
≪ | ≫ |
Jonatan ∙ 23 april, 2014 kl. 08:39
Här är en intressant studie som kollat blodfetter eftter 10 veckors ”stenålderskost” (verkar ju finnas lite olika definitioner av det, de har i studien gjort sin variant som de beskriver) – resultatet pekar mot att det är något som försämrar blodfetterna i det kostupplägg man använde i studien. Sen kan man ju fundera över om det är kött eller fisk eller nötter etc eller kombinationen av allting. Något att fundera på hur som helst.
http://digitalcommons.wku.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1576&context=ijes
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 23 april, 2014 kl. 09:38
Det finns en annan liten som tyder på motsatsen: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19604407
Man skulle behöva göra en stor och välkontrollerad studie. I en del ursprungsbefolkningar har man dock haft ett realtivt högt kolesterolvärde, utan att för den skull drabbas av åderförkalkning. Personligen tror jag det är viktigare att titta på blodsockret.
≪ | ≫ |
Fia ∙ 23 april, 2014 kl. 13:01
Ät blandkost med mycket fisk och fullkorn, undvik vitt socker och för mycket mättat fett. Det behöver inte vara svårare än så. Alla olika dieter säljer så extremt bra i Sverige just?! Det är mer intressant, tycker jag. Varför är det så? Denna BBC film hävdade aldrig att denna undersökning var vetenskaplig utan visade på komplexiteten i undersökningar och forskning. Vetskapen om att fett och sockerkombinationen triggar våra belöningscentra är sedan länge känt men tål att upprepas. Det är en kombination som vi inte behöver utan kan undvika. Tänk på att din kropp består av 6 st näringsämnen och att de alla har funktioner i kroppen som är nödvändiga att ha och förnya. Sluta slåss om vem som har rätt!
≪ | ≫ |
Sockerberoende ∙ 24 april, 2014 kl. 11:27
Jag har svårt att förstå vad du egentligen menar med ditt inlägg.
Först talar du om för oss hur man ska äta, sen säger du att vi ska sluta slåss om vem som har rätt…???
Du skriver att det är känt att kombinationen fett och socker triggar belöningscentrat, men ändå skriver du att vi ska äta blandkost, som ju innehåller både fett och kolhydrater (=socker)…???
Du säger att vi ska undvika mättat fett. Varför då? Förklara!
Varför ska vi sluta slåss om vem som har rätt? Hur har du annars tänkt att vi någonsin ska få ett svar på vad som verkligen är bra mat för vår hälsa? Eller är du så fullständigt övertygad om att ditt sätt är det enda att det inte ens är värt att forska på, trots att mängder med forskare, läkare, dietister etc som jobbar med saken fortfarande inte är ense om vad som är rätt?
Är det inte genom ifrågasättanden och undersökningar vi kommer framåt i vetenskapen?
≪ | ≫ |
Johan A. ∙ 24 april, 2014 kl. 09:02
Håller med dig Fia. Ät lagom mycket från hela kostcirkeln och motionera, det var huvudbudskapet i filmen. Det är också det enda som håller i längden. Allt trams med LCHF och andra dieter tillkommer bara för att folk är ute efter en ”Quick fix”. Man kan inte äta som en grovarbetare från 1800-talet och dessutom dricka vin och äta praliner som en kunglighet från 1700-talet med dagens stillasittande jobb.
≪ | ≫ |
Bengt ∙ 23 april, 2014 kl. 13:46
En solklar fake, kollar man på tvillingarna så är dom skådespelare samt väldigt tydliga med vilket budskap som skall nå fram, tittar in i kameran för att få ögon kontakt viket ökar trovärdigheten, det är ett gammal journalist knep.
≪ | ≫ |
Simon Lindgren ∙ 23 april, 2014 kl. 21:56
Jag håller inte med. Min källa är att googla ”xand van tulleken” (den amerikanska läkaren). Få se dina källor 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 24 april, 2014 kl. 08:14
Det finns över 200 referenser i Ett sötare blod. Du hittar dem längst bak i boken.
≪ | ≫ |
Simon Lindgren ∙ 24 april, 2014 kl. 14:45
?? Har du 200 referenser som visar att Bengts påstående att läkartvillingarna i själva verket är skådespelare stämmer? :O
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 09:10
Det gäller att skapa sig en helhetsbild.
≪ | ≫ |
Simon Lindgren ∙ 25 april, 2014 kl. 17:15
Så du syftar på att sockerföretagen har finansierat programmet eller på något vis påverkat innehållet?
≪ | ≫ |
Socker eller fett till diabetiker? ∙ 24 april, 2014 kl. 09:09
[…] Sockerälskare gillar det budskapet. Hur många diabetikers hälsa ödelades med det programmet? Ann Fernholm har kommenterat det programmet. Socker är verkligen farligt även i frånvaro av fett. Se bara hur människor kan […]
≪ | ≫ |
Katarina ∙ 24 april, 2014 kl. 09:47
Jag skulle också vilja veta vem/vilka som har bekostat experimentet. Varför redovisar inte ett program som vill verka seriöst källorna? I skolan lär vi eleverna att tänka kritiskt och kolla källan – varför gör inte svt det?
≪ | ≫ |
Objektiv ∙ 24 april, 2014 kl. 10:44
Lite konstig jämförelse i programmet men man kanske vill få en poäng i och med alla s.k dieter som finns. LCHF dieten är bra för människor med diabetes typ 2 och de som är friska bör hålla sig till kostcirkeln. Hur man än vrider och vänder på det så beror ju dagens fetmaproblem på för mkt kalorier in och för lite ut. Med lite sunt förnuft så är det väl ganska självklart att man bör hålla en varierad kost med varken för mkt fett el socker.
≪ | ≫ |
Elena ∙ 24 april, 2014 kl. 11:34
Jag har nyligen varit i Frankrike, Den Stora Paradoxens hemland.
Slående hur smala alla var.
Slående hur ohyggligt många ostar de har. Man kunde köpa ost-tallrikar på vägfik. Hyllmetrar efter hyllmetrar av ost. Kyldiskar som dignade under läckra charkvaror gjorda på riktigt kött, fett och kryddor utan en massa tjafs i.
Chips och godishyllorna? De fick man leta efter med ljus och lykta. Hade man tur kunde man hitta kanske tre sorters snacks. XL-påsen, för en hel familj, var stor som de ”stora” OLW-påsarna jag minns från min bleka ungdom på 80-talet: 150 gr. Lösgodis såg jag nästan aldrig och de tillfällena det dök upp var det fråga om kanske 10-20 olika sorter. Inte en 1,5*5 meter lång vägg som hemma.
Visst åt alla baguetter på längden och tvären men de åt dem med feta ostar eller som ett sätt att torka upp olivoljan eller såsen. (Jag var lite avundsjuk på det, alternativet är att slicka tallriken så min familj fick njuta av mina sås-rester eftersom de tål vete till skillnad från mig.)
≪ | ≫ |
Carina ∙ 24 april, 2014 kl. 19:09
Såg inte själv programmet, men hörde av 12-åriga dottern idag att hon fått höra från klasskompisen, att hon och hennes mamma sett programmet och att de minsann sagt att det var lika farligt med fett som socker och att de dessutom sagt att man kunde få diabetes av fett.. Stackars min Elvira, som förstås inte visste vad hon skulle svara.. Tröstade henne dock när hon kom hem och berättade att det inte stämde. Men hur som helst så är det jobbigt att värja sig för alla kommentarer om fettets farlighet. Kan också förstå att människor blir förvirrade av alla olika bud från höger och vänster.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 09:12
Ja, fransmännen äter mest mättat fett i hela Europa, men har bäst hjärthälsa.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 09:16
Du får läsa på om leptin. Det där med kaloriräkning kan låta som sund förnuft, men faktum är att det inte har någon grund i vetenskapen. Vår kropp ändrar sitt ämnesomsättning efter vad vi äter. Genom brunt fett kan vi bränna kalorier till värme. Inget vilt djur har övervikt. Deras mättnadssystem räknar kalorier åt dem. Vi skulle inte heller behöva räkna kalorier om vi tog hänsyn till hur vårt mättnadssystem fungerar i kostråden.
≪ | ≫ |
Ulrika ∙ 25 april, 2014 kl. 19:17
Hej Ann! Konstigt att lärarna/forskarna/professorerna på dietistprogrammet förespråkar inte alls det du säger.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 19:52
Nej, men många andra forskare gör det. Sök på exempelvis David Ludwig eller Robert Lustig.
≪ | ≫ |
Ulrika ∙ 25 april, 2014 kl. 21:48
Hej Ann igen! Det är viktigt att betona att fettet mestadels ska komma från cis-enkelomättade fettsyror och cis-fleromättade fettsyror och mättat fett inte ska överstiga 10 E%. Sedan finns det observationsstudier som visar på att koster med högt proteinintag och lågt kolhydratkost är förenat med ökad sjuklighet.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 april, 2014 kl. 20:48
Inte enligt den senaste forskningen: http://ettsotareblod.se/ny-studie-det-saknas-koppling-mellan-fett-och-hjartsjukdom/
Observationsstudier visar aldrig på orsakssamband. Det finns däremot RCT-studier som visar att ett högre protein och fettintag är bra för hälsan: http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0708681
RCT-studier smäller mycket högre rent vetenskapligt.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 09:23
För mig är det allvar när människor går ner 40 kg i vikt eller när typ 2-diabetiker blir symptomfria. När en person får ner sitt blodsocker till normala nivåer minskar risken för att njurar, ögon och hjärta ska ta skada. Det handlar om deras liv. En person som får typ 2-diabetes innan 50 års ålder förkortar i genomsnitt sitt liv med 6 år. Vad har du eller jag för rätt att döma över deras upplevelser?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 09:25
En hel del är vatten när man går ner med lågkolhydratkost. Hur mäter denna maskin detta? Har inte haft tid att kolla det, men skulle vara mycket glad om någon som kan detta berättar.
≪ | ≫ |
MariaLilja ∙ 25 april, 2014 kl. 12:56
Vad jag förstår så mäter en Bodpod endast fettprocent. ALLT annat är vatten, vävnad, muskler, skelett osv. Det mäter inte muskelprocent. Programmets slutsatser är antaganden.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 25 april, 2014 kl. 19:53
Är det så kan onekligen resultaten vara missvisande.
≪ | ≫ |
KalleK ∙ 27 april, 2014 kl. 09:12
Robert Lustig nämns i programmet och här i kommentarerna. Men hur är det med Richard J Johnson och hans forskning som kommit i uttrck i boken”The Fat Switch”, är inte hans teorier alls accepterade av utomstående forskare?
≪ | ≫ |
Ny studie: lågkolhydratkost återigen bäst i test | Ett sötare blod ∙ 1 september, 2014 kl. 21:03
[…] I ett program i Vetenskapens värld i våras testade två tvillingar en extrem lågfettdiet och en extrem lågkolhydratdiet under en månad. Slutsatsen i programmet var att lågfettdieten gav en bättre viktnedgång när det gällde fettmassan. Dessutom verkade lågkolhydratdieten höja blodsockernivåerna och öka risken för diabetes. Den här studien, som inkluderar 74 gånger så många personer och har pågått 12 gånger så länge, visar att de slutsatser som drogs i programmet saknar grund. Lågkolhydratdieten gav en bättre effekt på fettmassan. Blodsockret var oförändrat. […]
≪ | ≫ |