I dag firar Kostfonden en vecka och den har redan fått ca 50 månadsgivare och en antal engångsdonationer. Läs mer: Tack alla som redan stöttar Kostfonden.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
| Dela & kommentera |
11
|
Fejkmat är mat som låtsas vara något som den inte är. I boken får du insikter som alla som handlar i en matbutik behöver.
Att lära små barn äta mat kräver kunskap. När kan de äta hela bitar mat? Hur hanterar man en liten matskeptiker? Boken är full av tips och garanterat fri från tillsatser.
En bok till alla nyblivna föräldrar som behöver smakträna sina bebisar. Ni ska få all den kunskap jag själv inte hade, men som jag så innerligt önskar att jag hade haft.
Beställ nu eller provläs
Ingen generation barn har ätit så mycket socker som dagens. Läs om hur söt skräpmat ställer till det i allt från tarmflora, till lever och hjärna.
Beställ nu eller provläs
Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm granskar rådet om en lågfettkost och berättar hur socker och snabba kolhydrater påverkar våra kroppar.
Beställ nu eller provläs
Dagens Nyheter om Ett sötare blod:
"Spännande som en thriller och lättillgänglig även för den som inte har vetenskaplig skolning."
Aftonbladet om Ett sötare blod:
"Äntligen! Bland alla motstridiga uppgifter om vad vi ska äta och inte äta kommer en bok som på ett övertygande sätt förklarar varför världen drabbats av en fetmaepidemi."
Värnamo Nyheter om Ett sötare blod:
"Fast boken är en mycket noggrann genomgång av vetenskapliga studier så sträckläste jag den, som om det vore en bra deckare. På sätt och vis är den det. Liv står på spel. Ditt eget."
Dagens Nyheters ledarsidor:
"Till alla som däremot blir stående med fingrarna i godisaskarna finns en receptfri dunderkur: boken ”Ett sötare blod – om hälsoeffekterna av ett sekel med socker” av Ann Fernholm. Den är i paritet med Isabella Lövins bok om överfisket, vad gäller att med lätt hand borra sig in i ett komplext kunskapsområde."
Lars Bern ∙ 6 oktober, 2014 kl. 21:23
Hur skall fondens pengar fördelas och vilka skall besluta?
≪ | ≫ |
Bengt D Nilsson ∙ 7 oktober, 2014 kl. 09:06
Här är en svensk diabetesstudie som är på gång: http://fethalsa.wordpress.com/2014/04/25/arbetet-med-koststudien-ar-igang/
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 14:50
Ett otroligt bra initiativ!!! För att ändra nationella behandlingsrekommendationer krävs dock troligtvis dessvärre en större studie som pågår under en mycket lång tid.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 06:42
Den här fonden kommer att fungera annorlunda än exempelvis cancerfonden. I stadgarna står att vi även ska ”initiera” studier. På sajten har vi identifierat ett antal kunskapsluckor som vi vill utvärdera. Vårt första mål är att få till en långsiktig studie kring typ 2-diabetes, med hjärt-kärlsjukdom som end-point. Det här kan komma att ändras, men som planen ser ut nu vill vi jämföra en strikt lågkolhydratkost, med medelhavskost och konventionell lågfettkost. Planen är att studien ska vara stor och inkludera hundratals typ 2-diabetiker. En del av resurserna som kommer in ska användas för att söka finansiering hos andra forskningsfinansiärer och intressenter. Att få till en studie kring typ 2-diabetes och lågkolhydratkost ser vi som en nationell angelägenhet.
Ett annat prioriterat området som vi ser nu är IBS och tarminflammationer. Där behöver studien inte alls vara lika långsiktig och dyr.
Pengarna ska inte spridas i många små studier, utan vi vill satsa på stora avgörande studier. Det Vetenskapliga rådet kommer besluta vilka områden vi ska satsa på. Sedan ska studierna utformas av forskare som är varandras meningsmotståndare, så att ingen bias blir inbyggd i studiedesignen.
≪ | ≫ |
SGK ∙ 7 oktober, 2014 kl. 05:52
Jag avser också ge varje månad, men föredrar att själv göra överföringen. Jag gissar att fler har samma tanke. Det betyder också att det kan bli högre summor vissa månader 🙂
≪ | ≫ |
Jessika ∙ 7 oktober, 2014 kl. 14:59
Självklart! Kan inte se något bättre att stödja vad det gäller hälsa och sjukdom.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 15:20
TAck!
≪ | ≫ |
Kjell Granelli ∙ 7 oktober, 2014 kl. 19:57
När det gäller den långsiktiga typ 2 studien med de tre kosterna du nämner tror jag det är viktigt att man mäter många andra parametrar än CVD end point. När studien löpt tillräckligt länge kommer den kanske behöva avbrytas av etiska skäl (om det blir som ”vi” tror); då kan det vara bra att ha en massa andra data liksom mindre dramatiska end points. Jag applåderar och donerar varje månad.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 7 oktober, 2014 kl. 20:19
Absolut ska man göra det. Markörer för exempelvis inflammation är viktigt, som TNF-alfa, och leptin med mera. Tänker jag. Men här måste ju forskare vara med och designa! Tack för donation!!!
≪ | ≫ |
Walter Levy ∙ 16 oktober, 2014 kl. 07:34
Satte just in 250 SEK som ett första bidrag. Lycka till i arbetet! Kommer denna donation att vara avdragsgill mot inkomst i deklarationen?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 oktober, 2014 kl. 08:42
Hej och tack så jättemycket! Ska kolla upp det där med deklaration. Återkommer!!!
≪ | ≫ |