När man sitter ensam på sin kammare och skriver kan man som författare bland börja tvivla på sina idéer. Skälet till att Smakäventyret kom till var att jag tänkte att det fanns andra föräldrar som, liksom jag, felaktigt hade fått för sig att bebisar inte kan äta vanlig mat utan måste ha speciell barnmat. Puréer och välling. Bara milda smaker. Men under skrivandet av boken kunde jag ibland börja undra om andra föräldrar verkligen tänkte så dumt som jag hade tänkt.
Anklever till bebis? HAHAHAHA.
Så i fredags fick jag bekräftat att det i vår samtid ändå finns en stark idé om att bebisar måste ha speciell mat. På SVT:s sajt låg ett klipp från Skavlan. Största sensationen från programmet samma kväll var att den 8,5 månader gamle sonen till gastronomen Edward Blom åt samma mat som pappa. Klicka på bilden för att se klippet. 
Ungefär så här gick samtalet:
Skavlan: ”Han har inte fått schnitzel än utan välling?”
Blom skrattar: ”Jodå, han har fått schnitzel.”
Publiken skrattar.
Skavlan: Han har det ja´?
Blom: Jodå, han har ju fått mjölk som är standarden, men sen har han sedan fem månader i alla fall – eller om det är fyra till och med – så har han fått provportioner. Nu äter han väldigt mycket. Nu äter han mer vanlig mat än mjölk.
(Bild på Skavlan. Ser ut som om Blom kom från Mars.)
Blom fortsätter: Schnitzel hör till det han har ätit, men vi har väl mosat det lite mer. Jag har varit lite rädd att han ska sätta i halsen. Men han har fått prova nästan allt. Han är oerhört förtjust i anklever, till exempel.
Publiken viker sig dubbel. Lååånga applåder.
Hur hamnade vi här?
Hur hamnade vi egentligen här? Tänkte jag efter att ha sett klippet. När blev det så unikt med bebisar som äter anklever att det river ner en åska av applåder på bästa sändningstid? Varför tänker vi att det mer normalt att ge bebisar en pulverblandning av mjöl, skummjölk, juicekoncentrat, maltodextrin, olja och tillsatta vitaminer?
Men så vände jag på tanken och kom istället på bästa programidén. Skavlan åker ut i världen och träffar bebisar. Om gåslever river ner sådana skratt, tänk då vad inuitbebisar ska åstadkomma när de äter valspäck?
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Bebisar & mat. Stötta mitt arbete via Patreon.
Löwenberg ∙ 15 februari, 2016 kl. 10:56
Underbart!!
≪ | ≫ |
Niklas ∙ 15 februari, 2016 kl. 15:57
Häromdagen var jag och barnen i Flottsbro slalombackes värmestuga. Vid bordet mitt emot sitter en 3-4årig skidåkare som får varm choklad, Festis och en stor muffins från kaféet. ”Det är viktigt att äta upp maten så att man orkar!” förmanade barnet mamma…
≪ | ≫ |
Lea ∙ 15 februari, 2016 kl. 20:53
min dotter är 15 mån & fullkomligt älskar anklever
hon med!!! 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 19 februari, 2016 kl. 08:50
🙂 Underbart!
≪ | ≫ |
Gunilla Kinn Blom ∙ 26 mars, 2016 kl. 08:06
Ja, vi är vana vid reaktioner (dock oftast negativa) bara vi nämner ordet anklever. Synd, för det är ju perfekt bebismat!
Och vår son äter nästan allt annat också, med glatt humör (han ratar dock välling, hittills). Valspäck har han tyvärr inte haft möjlighet att smaka än, men jag gissar att Edward gärna skulle prova både själv och för bebisens del.
Edward har för övrigt skrivit en krönika – för branschtidningen Livsmedel i fokus, ej på nätet – som handlar om just detta, att människor i alla tider (nåja) har gett sina bebisar samma mat som de själva äter.
Vi lär återkomma i ämnet!
Tack för ett roligt inlägg och framför allt: tack för Smakäventyret som vi just läst med stort utbyte.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 26 mars, 2016 kl. 12:37
Hej och vad roligt att få kommentar från er! Finns det en länk till krönikan? Vill gärna läsa!
≪ | ≫ |
Gunilla Kinn Blom ∙ 5 april, 2016 kl. 20:08
Hej Ann,
Tyvärr finns Livsmedel i fokus-krönikorna inte på nätet, men vi kanske borde lägga upp dem själva någonstans!
Nu läser vi för övrigt Ett sötare blod. 🙂
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 april, 2016 kl. 09:29
Ja – lägg ut det! Var i Finland idag. Där säger deras rådgivning (motsvarande bvc) till alla föräldrar att det är jättebra att ge färdig spädbarnsmat. Helt galet.
≪ | ≫ |