Under de senaste åren har en rad vetenskapliga studier publicerats som visar att de rekommendationer som Livsmedelverket har gett kring bebisar och gluten sannolikt är direkt skadliga. Här kan du läsa om den senaste: Bebisar och gluten – ännu en studie visar på skadliga effekter
Igår skrev Livsmedelsverket i ett pressmeddelande att de nu ska se över sina rekommendationerna, som har gått ut på att bebisar kan skyddas mot glutenintolerans om de får gluten när de är mellan 4-6 månader.
Bebsiar kan inte vänjas vid gluten
Att Livsmedelsverket ändrar rekommendationerna är viktigt. Men återigen drar myndigheten slutsatser som inte har något som helst stöd i vetenskapen. I pressmeddelandet skriver de: Nya forskningsresultat pekar på att det viktigaste för att minska risken för glutenintolerans är att långsamt vänja spädbarn vid små mängder gluten. Däremot har tidpunkten för introduktion inte så stor betydelse och inte heller att gluten introduceras under samtidig amning.
Inget i forskningen tyder på att en långsam introduktion skulle kunna vänja bebisar vid gluten. De studier som finns visar snarare att ju senare en bebis får gluten, desto mindre är risken att de drabbas av glutenintolerans.
Ju senare en bebis får gluten, desto bättre
I oktober 2014 publicerade till exempel italienska forskare resultaten från en randomiserad kontrollerad prövning (den bästa formen av vetenskap) där de jämförde effekten av att ge bebisar gluten vid ett halvårs ålder och vid ett års ålder. Bland de som hade fått gluten tidigt hade 12 procent utvecklat glutenintolerans vid två års ålder. I gruppen som hade fått vänta till ett års ålder med gluten hade bara 5 procent glutenintolerans. Här hittar du studien: Introduction of Gluten, HLA Status, and the Risk of Celiac Disease in Children.
Vid fem års ålder hade skillnaderna mellan grupperna utjämnats. I det långa loppet spelade det alltså ingen roll när barnen fick gluten, men vill man skydda riktigt små barn mot glutenintolerans (som är en jobbig sjukdom) är det bättre att vänta med gluten.
Svenska barn får glutenintolerans ovanligt tidigt
En annan studie som visar att det är bättre att vänta med gluten är den svenska TEDDY-studien, som bedrivs från Lunds universitet. Forskare jämför ett stort antal bebisar med genetisk risk för glutenintolerans som har fötts i Sverige, Finland, Tyskland och USA. Svenska bebisar är de som får gluten tidigast, i genomsnitt vid cirka 5 månaders ålder och de utvecklar glutenintolerans tidigare än bebisar i Tyskland och USA som får gluten vid ungefär 7 månaders ålder. Bebisar från Finland ligger mitt emellan. De får gluten vid 6 månaders ålder. Så här ser skillnaden ut:
En myndighet ska inte ge spekulativa råd
I pressmeddelandet säger Ylva Sjögren Bolin, immunolog och nutritionist på Livsmedelsverket: Tyvärr är det svårt att ge konkreta besked till föräldrar om hur mycket och hur fort mängden gluten kan ökas, forskningen har ännu inte kunna avgöra det. Det vi menar med små mängder i våra nuvarande råd är en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan till att börja med, och sedan öka mängden långsamt.
Det är bra att hon inleder med att det inte går att ge föräldrar några konkreta besked. Där borde hon ha slutat. Det finns inget som helst stöd för att säga att bebisar mår bra av att lite vitt bröd, gröt eller välling några gånger i veckan.
Nyligen skickade Kostfonden en skrivelse till regeringen där vi uppmanade dem att höja kraven på offentliga rekommendationer. Detta är ett typexempel på hur viktigt det är att myndigheter ser till att deras rekommendationer vilar på en solid vetenskaplig grund.
Att Livsmedelsverket fortsätter att spekulera i vad landets invånare mår bra av är helt enkelt inte värdigt. Ska de nu inför nya rekommendationer till bebisar borde de snarast initiera en vetenskaplig studie som bevisar att rekommendationerna får avsedd effekt och att bebisar inte drabbas av oväntade biverkningar.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Bebisar & mat. Stötta mitt arbete via Patreon.
Nisse ∙ 6 april, 2016 kl. 12:56
Har idag mailat SLV och efterlyst studier som visar att man vänjer små barn med gluten genom att introducera små mängder tidigt.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 6 april, 2016 kl. 12:59
Hör av dig om du får något svar!
≪ | ≫ |
Fredrik ∙ 9 april, 2016 kl. 05:03
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2014/03/Celiaki-ar-en-vanlig-sjukdom-som-ar-latt-att-missa/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 11 april, 2016 kl. 09:07
I paltbröd är det mindre gluten per järnenhet. Bäst hade varit om någon utvecklade en glutenfri järnberikning. En ny studie tydde på att dosen gluten spelar roll. Att få ner dosen skyddar sannolikt därför. Vad gäller tidpunkten tyder forskningen på att ju senare, desto bättre.
≪ | ≫ |
katarina ∙ 20 april, 2016 kl. 06:11
När du skriver gröt, menar du vanlig havregrynsgröt då? Den är ju inte garanterat glutenfri, men havregryn är väl glutenfria?
≪ | ≫ |
Första smakportionen! – En helt (o)vanlig vardag ∙ 22 oktober, 2016 kl. 09:07
[…] Ann Fernholms blogg finns ett inlägg om bebisar och gluten som desto tydligare tar avstånd från, ja faktiskt rakt av ratar, Livsmedelsverkets […]
≪ | ≫ |
Alsm ∙ 5 februari, 2020 kl. 15:02
Jag har mixat en skiva paltbröd som motsvarar 3 mg järn. När jag ökade dosen paltbröd ur denna mix per portion mjölkfri industritillverkad neutral gröt, började bebisen få magknip på kvällen och natten. Jag kan bara härleda magknipet (som annars aldrig händer) till gluten i paltbrödet. Dottern är 6.5 månad och lyckas att få i sig max 1/2 portion gröt med hemmagjord aprikospuré och annan frukt. För att slippa järnhets har vi beställt järn i sprayform som anses vara skonsammare för magen. Då kan vi anpassa dosen utifrån den lilla möngd järn hon får i sig i kosten. I Danmark och USA erbjuds alla barn järntillskott då man är väl medveten om att små barn inte kan äta sådana mängder mat för att få i sig den rekkmmenderade dagsdosen järn på 8 mg. Varför följer inte Sverige samma praxis?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 4 mars, 2020 kl. 16:08
Bra fråga. Kontakta Livsmedelsverket och fråga dem. Du får gärna höra av dig och berätta vilket svar du får.
≪ | ≫ |