Livsmedelsverket rekommenderar att maximalt 40 procent av alla kalorier som vi äter får komma från fett. Nu visar en gigantisk vetenskaplig studie att rådet saknar effekt. Mängden fett i maten spelar ingen roll för vikten.
Den nya studien publicerades i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology: Effect of a high-fat Mediterranean diet on bodyweight and waist circumference: a prespecified secondary outcomes analysis of the PREDIMED randomised controlled trial.
I studien har spanska forskare slumpmässigt delat in närmare 7 500 personer med typ 2-diabetes eller risk för hjärt-kärlsjukdom i tre olika grupper. En grupp har fått äta en traditionell lågfettkost, två grupper har fått äta medelhavskost med antingen extra olivolja eller extra mycket nötter. Tillsatsen av olivolja eller nötter ledde till att deltagarna i genomsnitt fick 42 procent av sina kalorier från fett. Trots detta gick de (om något) ner lite mer i vikt under de fem år som studien pågick, än vad lågfettgruppen gjorde som fick 37 procent av sina kalorier från fett.
Dags att ta bort gränsen för fett
Detta måste bli spiken i kistan för Livsmedelsverkets rekommendationer kring fett. Under 1990-talet menade myndigheten att vi skulle äta maximalt 30 energiprocent fett. Gränsen höjdes sen till 35 procent och nu senast, 2012, till 40 procent. Denna studie, kallad PREDIMED, visar att att även 40-procentsgränsen saknar vetenskapliga grund.
I en kommentar till den nya studien skriver den amerikanske nutritionsforskaren Dariush Mozaffarian, Tuffs University, följande:
”Dietary guidelines should be revised to lay to rest the outdated, arbitrary limits on total fat consumption. Calorie-obsessed caveats and warnings about healthier, higher-fat choices such as nuts, phenolic-rich vegetable oils, yoghurt, and even perhaps cheese, should also be dropped. We must abandon the myth that lower-fat, lower-calorie products lead to less weight gain. This illusion leads to paradoxical policies that focus on total calories, rather than food quality, on restaurant menus; ban whole milk but allow sugar-sweetened fat-free milk; compel food manufacturers, retailers, and restaurants to remove healthy vegetable-derived fats from meals and products while heavily marketing fat-reduced products of dubious health value; and mislead consumers to select foods based on total fat and calorie contents rather than actual health effects.”
Orden är väldigt rättframma för att komma från en forskare. Jag skönjer en viss trötthet på rådande dogmer.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.
Maria ∙ 8 juni, 2016 kl. 15:44
Tack för att du delar med dig.
≪ | ≫ |
Cavewoman ∙ 8 juni, 2016 kl. 15:53
Ringde Livsmedelsverket angående fettmängd. Det finns numera ingen gräns för hur mycket fett du äter så länge som det kommer från raps- och olivolja.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 juni, 2016 kl. 07:01
Det är inget som syns på deras hemsida. De har länkar till NNR12 och där står 25-40 energiprocent fett. http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf
≪ | ≫ |
Cavewoman ∙ 9 juni, 2016 kl. 12:24
Enligt verket skulle man akta sig för mättat fett, men oliv-och rapsolja kunde man använda i fri mängd. Ringde dem för några veckor sedan. Frågande om fettskräcken var över och det var den.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 juni, 2016 kl. 12:47
Jag har inte sett någon pressrelease kring det. Du får gärna ringa igen och fråga när de tänker sprida information om att de har ändrat sig…
≪ | ≫ |
Mikael Karlsson ∙ 9 juni, 2016 kl. 04:49
Exakt. De har missat att läsa de studier som visar att mättat fett är totalt ofarligt. Mossigt.
≪ | ≫ |
faktakoll ∙ 8 juni, 2016 kl. 21:41
”Nya stor studie: mängd fett i maten saknar effekt på vikten”
Då kan kolhydrater inte öka vikten.
Vi äter fett eller kolhydrater som energi till kroppen.
Om kolhydrater ökar vikten så skulle dom som åt fett gått ner i vikt och dom som åt kolhydrater gått upp i vikt.
Studien sa att att det inte var någon skillnad.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 juni, 2016 kl. 06:55
Jag tror inte på att klumpa ihop ”kolhydrater”. Det är stor skillnad på socker och stärkelse.
≪ | ≫ |
ulf ∙ 10 juni, 2016 kl. 08:10
Du säger att det är stor skillnad på socker och stärkelse, vilken då förutom att socker bara innehåller 50% glukos medan stärkelse är 100%? för du menar väl inte att kroppen ser skillnad på glukos från olika källor, vad jag vet ser kroppen glukos och handlar genom att frisätta insulin för att sänka nivån av glukos i blodet. Så för kroppen är allt glukos glukos oavsett källa så det är dags att även se stärkelse som socker och inte något som är ”bättre” för kroppen än vitt socker, överkonsumtion av socker och stärkelse ger båda bukfetma därför bör man likställa dessa.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 juni, 2016 kl. 13:54
Det är den andra delen av sockret, fruktos, som är den intressanta. Den tas om hand av levern och verkar i överdos kunna orsaka leverförfettning. Detta i sin tur ger insulinresistens. Stor mer om detta i ”Det sötaste vi har”.
≪ | ≫ |
faktakoll ∙ 10 juni, 2016 kl. 19:09
Fruktos frisätter inte insulin.
Socker borde vara bättre.
Insulin var problemet har du sagt då borde socker vara bättre.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 juni, 2016 kl. 21:23
Insulin blir ett problem när kroppen har blivit insulinresistent. Som jag ser det är fruktos en viktig orsak till att insulinresistens utvecklas.
≪ | ≫ |
faktakoll ∙ 11 juni, 2016 kl. 10:35
Du säger nu att om tar vi bort fruktos så får vi inte diabetes.
Då kan vi äta kolhydrater.
Våra barn kan växa upp utan socker och då får ingen diabetes.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 12 juni, 2016 kl. 19:15
Så svart-vitt är det nog inte. Men ja, jag tror att väldigt många färre människor skulle få diabetes om vi kraftigt minskade på mängden tillsatt socker i maten.
≪ | ≫ |
Henrik ∙ 9 juni, 2016 kl. 06:49
Livsmedelsverket ger råd som maximerar livsmedlsföretagens fösäljning, och detta sker trots att det skadar folkhälsan och ökar sjukvårdskostnaderna.
Kanske bör det skapas ett folkhälsoparti, för dagens politiker verkar vara handlings-
förlamade. Eller är de korrupta? SLV styrs av folk med band till ILSIs svenska gren. SNF.
Varför görs inget åt fetma och diabetes typ 2 explosionen. Det behövs nya politiker.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 9 juni, 2016 kl. 06:53
Det skulle vara något det!
≪ | ≫ |