Det är underbart med er läsare – många av er har så skönt kreativa idéer. Nu har jag fått in lysande tips på hur man kan få i sin bebis järn. Nedan ser du ett innovativt blodbröd, som du kan använda för att berika den hemlagade gröten. Först lite bakgrund.
Järnbrist kan påverka hjärnans utveckling
I Smakäventyret kan du läsa om bebisars stora järnbehov. Efter 6 månaders ålder behöver bebisar nästan lika mycket järn som en vuxen man. Dels för att slippa blodbrist, dels för att hjärnan ska utvecklas ordentligt. Barn som föds för tidigt får exempelvis ofta järnbrist. Studier visar att om de får tillskott av järn minskar risken för beteendeproblem senare under livet (läs mer i Läkartidningen: Barns järnbehov och hur vi bäst kan skydda barnhjärnan).
För att spädbarn ska få sitt järnbehov tillfredsställt behöver maten vara väldigt järnrik. Därför råder Livsmedelsverket och bvc föräldrar att ge sina bebisar välling och industriproducerad pulvergröt, som är berikad med av järn. Jag är rätt skeptisk mot dessa råd. Svenska vetemjölsbaserade pulverprodukter är sannolikt ett skäl till varför så många svenska småbarn utvecklar glutenintolerans – en livslång och obotlig sjukdom. Smaksatt pulvergröt är också ofta otroligt söt – upp emot en fjärdedel av alla kalorier kan komma från socker. Dessutom har välling och pulvergröt ingen konsistens eller smak som barnet behöver lära sig.
Det går att få järn från riktig mat
Det är lika bra att föräldrar redan från början lär sig att ge sitt barn riktig mat som är järnrik, eftersom barn har ett stort järnbehov under hela sin uppväxt. I Smakäventyret finns en tabell över järnrik mat, exempelvis blodpudding och leverpastej. Dessvärre är den dussinblodpudding man köper i affären rik på gluten, eller på socker, eller på båda och. Ett annat problem är att både blodpudding och leverpastej ofta innehåller gris och det är ett djur som man inom vissa kulturer gärna låter bli att äta.
Här kommer därför två järnrika recept som hjälper dig runt dessa problem.
Ett makabert enkelt blodbröd
Det första alternativet är ett blodbröd, som är helt glutenfritt. Det är en innovation av Sofi Hermanson (hennes son Dan, nedan, har ni träffat tidigare här på bloggen).
Sofi kallar detta bröd för ”makabert enkelt”. Här är hennes recept (bilder högst upp i detta inlägg):
500 ml gris/nötblod
5 dl bovetemjöl (som bindemedel)
Blanda och bre ut på plåtar med slickepott, grädda i 25 min på 150 grader. Torka ett dygn på bakplåtspapper, bryt i mindre bitar. Mortlar till pulver och bland i gröten.
Om ni tycker det ser äckligt ut under blandningen – låtsas att det är rödbetsspad. Blodet, som Sofi köpte i butik, kom från NyhlenHugossons.
Här är också receptet på Dans kvällsgröt, som även innehåller järnrika aprikoser och nyponskalsmjöl:
1 1/2 msk bovetemjöl
1 tsk nyponskalsmjöl
1 tsk ekologiskt kokosfett
1 tsk ekologisk aprikospure
2 krm ”blodbröd”
Koka upp vatten och blanda till lämplig konsistens för bebisen.
Gehackte Lebber – pastej på kycklinglever
Nästa tips – den judiska specialiteten Gehackte Lebber – kommer från en vän till mig: Liv Svirsky. Som barn åt hon denna kycklingleverpastej under speciella högtider, när hennes farmor lagade den. Nu äter hennes son Noah den med god aptit.
Lika delar kycklinglever och gul lök
Salt och vitpeppar
Rapsolja
Stek löken på svag värme i små bitar tills den blir genomskinlig. Stek levern tills den är genomstekt men inte torr. Lägg i matberedare och mixa till slät konsistens. Salta och peppra efter smak. Tillsätt olja för att få önskad konsistens.
Ett stort tack till Sofi och Liv för recepten. Ge järnet med era bebisar nu!!! Och är du kvinna så boosta gärna din kropp med järn. Många kvinnor har järnbrist och är onödigt trötta.
Uppdatering: Sedan jag skrev detta inlägg har Livsmedelsverket uppdaterat sina rekommendationer. De lyder nu som följer: Lever och njure har högt näringsinnehåll men kan innehålla höga halter kadmium. Barn under tolv år bör därför inte äta njure eller lever. Leverpastej går däremot bra.
Vill man ha tydligare rekommendationer kring inälvsmat och bebisar bör man ta kontakt med Livsmedelsverket.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Bebisar & mat, Recept och mattips. Stötta mitt arbete via Patreon.
Josef Boberg ∙ 6 juli, 2016 kl. 13:12
”Låta maten vara vår medicin och medicinen vår mat !” – sagt av Hippokrates för ca 2500 år sedan – och det gäller fortfarande – eller ?
”GÅR DET ATT ÄTA SIG FRISK OCH LAGOM VIKTIG – ELLER ?”
Mitt svar på det är Ja (det är inget aprilskämt).
≪ | ≫ |
Tobias L ∙ 8 juli, 2016 kl. 20:04
Hur smakar brödet att äta som bröd?
≪ | ≫ |
Sofi Hermansson ∙ 14 juli, 2016 kl. 12:44
Hej Tobias L! Det är jag som hittat på blodbröd-receptet! Min enda tanke var att göra hemmagjort järntillskott som bör mortlas mjöl och kan blandas med mat och gröt eller hemmagjord havremjölk. Brödet blir väldigt hårt.
≪ | ≫ |
Sofi Hermansson ∙ 14 juli, 2016 kl. 07:53
Hej Tobias L! Det är jag som hittat på receptet till ”blodbrödet”! Brödet är inte tänkt att äta som traditionellt bröd. Det blir väldigt hårt! Tanken var mest att få fram ett järnpulver som jag använder för att boosta min sons mat, som typ hemmagjort järntillskott! Under @sofismatlycka på instagram så finns det mer inspiration!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 juli, 2016 kl. 20:44
Bröstmjölk innehåller väldigt lite järn (ca 0,3 mg/l, enligt artikeln i läkartidningen), men det är extremt lätt för kroppen att ta upp detta järn. I ersättning är det icke-hemjärn som kroppen har mycket svårare att ta upp. Exakt hur mycket svårare har jag ingen siffra på.
Fortsätter barnet att dricka ersättning får det i sig en del järn ändå, men i välling är det ungefär 2-3 gånger så mycket järn.
Spädbarn behöver 8 milligram järn från 6 månaders ålder, enligt Livsmedelsverket: http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/jarn/
≪ | ≫ |
Mikael Eskilsson ∙ 29 juli, 2017 kl. 09:55
Hej,
Vår son är sex månader och vi har precis läst smakäventyret och är mycket positiva till boken och tankesättet. Men en sak hoppades jag få svar på i boken som jag undrat redan sedan tidigare, kanske kan någon hjälpa mig här:
Bebisar behöver mer järn än de får via bröstmjölk/ ersättning.
Därför rekommenderas generellt pulvergröt och välling.
Men för oss som inte vill ge halvfabrikat med höga sockerhalter rekommenderas ofta leverpastej och blodkorv.
Varför är det ingen som går ner på apoteket, köper järntillskott och har i hemmagjord havregröt? Det måste ju vara samma slags järn som Semper använder antar jag? Det låter som det enklaste sättet att ge sitt barn järnrik, hemlagad och sockerfri mat.
Min fråga är egentligen, finns det någon näringsmässig anledning att inte göra så?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 30 juli, 2017 kl. 16:15
Hej och en mycket bra fråga! Har länge tänkt att någon borde utveckla ett pulvertillskott för bebisar, gärna baserat på hemjärn. De tillskottstabletter som är avsedda för vuxna innehåller typ 10 mg järn per tablett, vilket är en hög engångsdos för en bebis. Ofta innehåller de också C-vitamin och annat, i doser som inte är avsedda för bebisar.
≪ | ≫ |
Nina ∙ 13 maj, 2020 kl. 12:01
Hej! Tycker det är svårt att veta hur ofta man kan ge lever till sin bebis. Han är åtta månader nu och har fått kycklinglever några gånger den senaste månaden. Vill inte ge blodpudding eller paltbröd då jag undviker socker och gluten. Det verkar mkt svårt att hitta ibfo om bebisar och järn om man vill undvika industrimaten!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 25 maj, 2020 kl. 09:25
Hej! Sedan jag skrev detta inlägg har livsmedelsverket uppdaterat sina rekommendationer. De lyder nu som följer: ”Lever och njure har högt näringsinnehåll men kan innehålla höga halter kadmium. Barn under tolv år bör därför inte äta njure eller lever. Leverpastej går däremot bra.”
Vill man ha tydligare rekommendationer bör man ta kontakt med Livsmedelsverket.
≪ | ≫ |
Sara Fransson ∙ 14 maj, 2020 kl. 09:41
Hej!
Hur många krm per dag,av ovanstående fantastiska blodbröd, rekommenderar ni att bebis får i sig? Hon är idag ca 6, 5 månad. Vi gör både egen gröt och egen välling. Funderar på hur mycket av blodmjölet vi ska tillsätta.
Mvh Sara
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 25 maj, 2020 kl. 09:23
Jag kan dessvärre inte ge några personliga rekommendationer. Men hade det varit mitt eget barn hade jag tagit runt 2-3 kryddmått.
≪ | ≫ |
Eva ∙ 5 juni, 2020 kl. 15:18
Hej! Precis som Mikael nedan undrar jag varför man inte kan ge vanligt järntillskott. I denna artikel rekommenderas järntillskott i form av droppar till prematurer. Borde man inte kunna ta dessa o droppa i samma mängd som industrigröten har?
https://neo.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/14/2014/03/Jarntillskott_2013.pdf
≪ | ≫ |
Denize ∙ 12 juli, 2020 kl. 21:58
Kan man förvara blodpulvret i rumstemperatur? Och hur länge?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 30 juli, 2020 kl. 07:58
Det vet jag dessvärre inte…
≪ | ≫ |
Malin ∙ 16 augusti, 2020 kl. 11:01
Hej! När jag kollar på välling så innehåller det 1,2 mg järn per 100 ml, och när jag kollar på tillskottsnäringen(som är den ersättning man ska ge från 6 månader) så innehåller den 1,0 mg järn per 100 ml. Hur kan då vällingen innehålla 2-3 gånger mer järn? Är det jag som tolkar innehållsförteckningen fel?
Har precis köpt den stora boken om barn och mat och ser så mycket fram emot att läsa den.
Jag har ju celiaki (eller jag har antikroppar men de hittar inget på gastroskopierna och jag mår inte dåligt av att äta gluten) så jag försöker vara försiktig med gluten nu till min 6 månaders. Men hur räknar man hur mycket gluten olika saker innehåller?
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 17 augusti, 2020 kl. 12:27
Jag hänger inte riktigt med i den första frågan. Refererar den till något som jag skrivit någonstans? Mängden gluten i mat går inte att räkna ut om man inte gör en kemisk analys av maten, men här står lite om mängderna i vitt bröd: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/gluten
≪ | ≫ |
Louise ∙ 19 september, 2020 kl. 07:16
Hej Ann! Jag är en stort fan av allt du skriver. Vår son får mortlat paltbröd till båda sina grötpotioner varje dag. Däremot undrar jag hur länge man behöver ge riktigt med järn till sina bebisar? Vår son är 15 månader.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 20 september, 2020 kl. 10:59
Kan inte ge personliga rekommendationer. Men hur mycket extra järn små barn behöver äta, beror så mycket på vad de äter i övrigt. Äter barnet kött, leverpastej och kanske då och då blodpudding, är behovet mindre än om det äter vegetariskt eller veganskt. En vegetarisk kost med mycket mjölkprodukter är det som ger störst behov av extra järn.
≪ | ≫ |
Elin ∙ 19 februari, 2021 kl. 08:36
Hej!
Jag vill verkligen göra bra mat från grunden till mitt barn och jag undviker gluten själv så paltbröd känns inte lockande så jag hoppade av glädje när jag såg det här receptet. Jippi! Detta är något jag verkligen letat efter nu när mitt barn skulle börja med fast mat.
Jag blev också glatt överraskad då minmlokala ica maxi inte hade några problem att beställa hem blod från sin leverantör med några dagars varsel.
Tyvärr är jag inte lika glad över resultatet.
Receptinstruktionerna är för kortfattade enligt min mening. Jag skulle behöva lite mer info om gräddningen. Gäller temperaturanvisningen vanlig ugn eller varmluftsugn? Hur tunt? Hur många plåtar ska det bli?
Till en början kan jag säga att 5 dl är alldeles för mycket. Det blir mycket bröd som tar plats att förvara. Många kryddmått. Gör jag om detta tänktes jag göra på 1-2 dl blod och göra blodpudding på resten. Tråkigt att slänga om man misslyckas.
Så här gjorde jag: Jag bredde ut så tunt jag kunde på vanliga plåtar. Det blev ca 7,5 dl smet när jag blandat ihop det och 5 plåtar med ca 1,5 dl smet på varje.
Jag gräddade anvisad tid. Och torkade 1 dygn vilket inte var något problem. Det blev stenhårt. Mortlar sprätter det lite smulor hit och dit så kanske är det möjligt att mixa? Vet inte, inte provat än
Tyvärr har gröten med det mortlade blodbrödet en bismak av bränt. Varje gång.
Så vad gjorde jag för fel? Det är svårt att utifrån färgen bedöma graden av gräddning då torkat blod får en väldigt mörk ton.
Tacksam för hjälp inför 2a försöket.
Mvh Elin
≪ | ≫ |
Elin ∙ 19 februari, 2021 kl. 09:08
Hej!
Här kommer en fråga om de rekommenderade järnbehoven för små barn som jag funderat mycket på men inte lyckats hitta något svar på.
Om nu animaliskt hemjärn är 2-3 gånger lättare att ta upp borde det inte finnas olika rekommendationer?
Exempel: Om nu 8 mg även fungerar för vegetarianer, borde inte carnivorer och blandkostare kunna klara sig med mindre? (Om man inte blandar in mjölkprodukter i samma måltid, så gröten får klara sig utan komjölk.)
Jag vet inte om jag tänker fel här och gör någon form av tankevurpa. Rätta mig gärna om jag har fel!!!
Men det känns inte logiskt för mig att det finns en gräns för alla när det är så stor/enorm skillnad i upptag mellan hemjärn och järn från växtriket.
Ytterligare en anledning till att jag frågar är att jag har insett att det är inte lätt att nå 8 mg för en 6 mån som än så länge mest leker med maten och inte äter så stora mängder.
Jag vet att jag inte lyckats vilket leder till oro. Jag tror att det är den oron och oron för salt (myten?) som gör att barnmatsföretagen blomstrar.
I kontakten med BVC är det lätt att känns sig som ett unikum som inte vill ge mitt barn fabrikstillverkad gröt och välling eller steril mat från burk eller klämmis.
Jag vill ju inte neka mitt barn järn och jag vet att det är viktigt för ett barns utveckling inte minst för hjärnans skull.
Den allmänna opinionen är att det är så ”lätt” snabbt enkelt att sticka till barnet en vällingflaska. (Men mitt barn har hur som helst vägrat flaska sedan 3 mån ålder (med utpumpad mjölk) och jag tänker ju inte börja om nu för det känns som att backa utvecklingen.)
Någon som känner igen sig?
Mvh Elin
≪ | ≫ |
Elin ∙ 1 mars, 2021 kl. 10:07
Hej!
Jag har ytterligare en fråga angående recepten för blodbröd och blodpudding och blodgröt.
Vilket bovetemjöl är det som avses?
Jag har inte använt bovetemjöl tidigare i livet så jag har ingen erfarenhet att gå på. Det verkar finnas olika sorter.
Till gröten tog jag instant bovetemjöl (ser ut som små, små flingor, är luftigt). Står på paketet att man kan göra gröt på det.
Till blodbrödet och till blodpuddingen tog jag bovetemjöl (ser ut som vanligt finmalet mjöl).
Var det fel? Kan det vara en anledning till att blodbrödet smakar bränt och blodpuddingen blev torr?
(Vad gäller gröten tycker jag att konsistensen kan vara rätt när man sätter sig till bords men sedan verkar den svälla och mer likna tapetklister, så nu gör jag den rätt så tunn till en början då jag vet att den blir fastare med tiden.)
Tacksam för råd!
≪ | ≫ |