D-VITAMINEXPERIMENTET – PART III. Julens feta fiskar har helt klart påverkat nivåerna, som sjönk mycket mindre mellan november och december, än mellan oktober och november.
Som jag berättade i november har jag dragit igång ett experiment tillsammans med företaget Werlabs, som tillhandahåller blodanalyser via nätet. Eller hur man nu ska säga. Man gör ju inte själva blodanalysen via nätet, men man beställer den där. Sedan springer man iväg till någon av deras samarbetspartners (i mitt fall min vanliga vårdcentral) och tar själva blodprovet. När analysen är klar får man ett sms. Då går man in i sin nätbaserade journal och kollar resultatet.
Har tidigare ätit D-vitamin slentrianmässigt
I alla fall. Mitt mål är att ta reda på om jag verkligen behöver äta D-vitamintillskott under vintern. Många vintrar har jag slentrianmässigt tagit D-vitamin, främst för att jag vill undvika alla förkylningar som barnen släpar hem från skolan. Men i ärlighetens namn har jag inte märkt någon större skillnad av D-vitaminet. Därför blev jag nyfiken. Behöver jag, som under sommarhalvåret är ganska mycket i solen och gärna äter D-vitaminrik fisk, verkligen ta tillskott? Hur länge räcker mina D-vitamindepåer under vinterhalvåret?
I november gjorde jag en liten genomgång av vetenskapen på området. Läs här och här. Min slutsats är att om jag ligger över 50 nmol/L så borde jag vara på den säkra sidan.
Julens fisk har hållit nivåerna uppe
Experimentet visar att mina nivåer har sjunkit stadigt sedan sommaren. I slutet av september låg jag på 85 nmol/L och i slutet av november på 66 nmol/L. Mening var att jag skulle ta nästa prov före jul, innan jag hade ätit av all D-vitaminspäckad julmat. Mitt i julstöket knallade jag därför iväg till min vårdcentral och tog mitt prov, men det visade sig att Karolinskas datasystem hade fått spel den dagen. Alla prover tagna i hela Stockholm fick göras om (man undrar lite över kostnaden för det…)
Alltså blev det inget prov före jul. Istället tog jag det den 28 december. Och då hade jag ätit massor med sill och rökt lax under juldagarna. Det syns tydligt på D-vitaminnivån i blodet, som inte alls hade sjunkit lika mycket som tidigare. Det landade på 61 nmol/L. Godkänt alltså.
Och vet ni. Jag har faktiskt inte haft en enda förkylning sedan slutet av september. Däremot fick jag årets influensa dagen efter decemberprovet. Akta er för den. Den är ruggig och ett skäl till att rapporten om detta prov har dröjt.
Snart är det dags för januariprovet.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt. Stötta mitt arbete via Patreon.
Gäst ∙ 16 januari, 2017 kl. 18:05
Tack för att du gör den här analysen och refererar till oss andra.
≪ | ≫ |
Mejja ∙ 16 januari, 2017 kl. 21:51
Själv har jag, som många andra på LCHF, inte haft en förkylning på flera år.
Enligt överläkaren Tore Perssons föreläsning ”Vatten,vatten” så borde detta bero på att virusen inte lyckas växa till på luftvägarnas slemhinnor vid ständigt lågt blodsocker. Kommer man över 8.0 så blir slemhinnorna istället som Agarplattor (bakterieodlingsplattor) där sockernäring och värme gör att tillväxt sker snabbt och immunförsvaret har inte en chans.
http://integrativ-medicin.se/portfolio/vatten-vatten/
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 17 januari, 2017 kl. 21:55
Har du barn i förskola eller skolåldern?
≪ | ≫ |
Yufina ∙ 18 januari, 2017 kl. 12:26
Vitamin D3 seasonal shifts are adaptive, suppressing them is a massive experiment.
http://itsthewooo.blogspot.fi/2015/02/vitamin-d3-seasonal-shifts-are-adaptive.html
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 januari, 2017 kl. 10:16
Är publicerade nu!
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 januari, 2017 kl. 10:22
Det kan också vara så att endast de som upplevde en effekt svarade, medan alla de som inte upplevde en effekt undvek att svara. Sådana där frivilliga enkätundersökningar kan man inte dra några slutsatser av. Det finns absolut en del som talar för att man lättare blir förkyld om man ofta får högt blodsocker. Men en person som har en frisk ämnesomsättning får sällan ett blodsocker över 8.0, ens när de äter jättemycket kolhydrater. I ”Ett sötare blod” kan du se kurvorna från mitt experiment tillsammans med Kerstin Brismar. Jag åt sjukt mycket godis och drack en jättecola, ändå steg aldrig blodsockret över 6. Att endast förklara förkylningar med blodsocker är för enkelspårigt.
≪ | ≫ |
Mejja ∙ 30 januari, 2017 kl. 11:05
Kostdoktorn, som är helt frisk, gjorde ett test på sig själv och åt lunchpåsen på en Diabeteskonferens bestående av en banan, chokladgodis och liten chipspåse.
Hans blodsocker kom upp över 9.
http://www.kostdoktorn.se/mitt-blodsocker-efter-tva-maltider-pa-diabeteskonferensen
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 30 januari, 2017 kl. 12:32
Sorry. Skulle ha skrivit att ”många” som har en frisk ämnesomsättning kommer sällan över 8 i blodsocker. Vissa kan absolut göra det. Det är till exempel beroende av hur mycket man motionerar. Personligen kommer jag inte upp så högt.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 februari, 2017 kl. 13:47
Många med en frisk ämnesomsättning går aldrig över 8. För de som går över 8 gäller det under en kort period (ca 40 min) efter intag av snabba kolhydrater. De som har utvecklat insulinresistens går absolut en bra bit över 8 varje dag om de äter kolhydrater.
≪ | ≫ |