Men alltså. Så här borde det inte bli. Jag har just fått resultaten från februarianalysen av mina D-vitaminnivåer och de har STIGIT i jämförelse med januarivärdet: från 60 nmol/L till 61 nmol/L. Jag håller med – det är ingen jätteökning – men ändå överraskande. Här ser du utvecklingen hittills:
En kort resume för er som inte har hängt med från början: I höstas bestämde jag mig för att göra ett experiment tillsammans med företaget Werlabs, som erbjuder olika slags spännande hälsokontroller, bland annat kan man analysera sitt D-vitamin via dem. Min frågeställning: behöver jag, som gärna lapar sol under sommaren och äter mina feta fiskar varma (och kalla) tre-fem gånger i veckan, äta D-vitamintillskott under vinterhalvåret?
Svaret hittills är: NEJ. Jag trodde att mina värden stadigt skulle sjunka under vintern, men så har det alltså inte blivit.
Tillskott har endast effekt vid låga nivåer D-vitamin
När jag påbörjade experimentet gjorde jag en genomgång av vetenskapen på området. Slutsatsen blev att om D-vitaminet ligger över 50 nmol per liter blod är jag på den säkra sidan; då har kroppen mer än tillräckligt för att klara alla viktiga funktioner.
För ett par veckor sedan publicerade forskare också en genomgång av den forskning som finns på D-vitamin och luftvägsinfektioner (som förkylningar): Study reports that vitamin D supplements reduce risk of acute respiratory infections. Deras slutsats: hela 33 personer behöver ta D-vitamintillskott för att en enda luftvägsinfektions ska förebyggas. Effekten är dock mycket större hos de som har väldigt låga D-vitaminnivåer i blodet, under 25 nmol/L. I den gruppen förebyggs en luftvägsinfektion per fyra personer som tar tillskott.
Det ska bli spännande att se om nivåerna fortsätter att ligga lika stabilt. Solen kryper allt högre upp på himlen och om någon månad kommer den kroppsegna D-vitaminproduktionen att dra igång igen. Visst är det underbart att det snart är vår? Samtidigt som isarna ligger spegelblanka. Min plan för morgondagen:
Trevlig helg på er alla!
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Övrigt, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Xiro ∙ 28 februari, 2017 kl. 16:57
Intressant Ann!
Någonstans läste jag att ullfett är bra som hudkräm men att vissa reagerar på det, och att reaktionen kan bero på rester av de lösningamedel som vissa använder för att lösa ut fettet från ullen. D-vitamintillskott komer ju av ullfett, och man hoppas dèt är framställt genom kokning i vatten och utan lösningsmedel. Vet du Ann? Generellt är jag skeptisk till hur kosttillskott processas fram, men har inte haft möjlighet att dyka ner i det än. Vore intressant med en genomgång.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 mars, 2017 kl. 10:48
har inte en aning…
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 mars, 2017 kl. 10:50
Då kan man konstatera att du tillhör dem som absolut inte behöver något tillskott 🙂
≪ | ≫ |
Gäst ∙ 2 mars, 2017 kl. 23:07
Jag ska göra ett nytt test innan året är slut eller ev samma tid nästa år.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 mars, 2017 kl. 10:56
Jag tror inte att det finns någon ”optimal dos” som gäller alla människor. Men att man bör ligga över 30-40 nmol/l. Ligger man över 50 nmol/l är man absolut på den trygga sidan.
Sedan ska man veta att personer med fetma generellt har låga D-vitaminnivåer. På så vis kan studier likt denna koppla ett lågt D-vitamin till en massa sjukdomar, men egentligen är det de ämnesomsättningsrubbningar som man har vid fetma som är problemet. Hänger du med i hur jag tänker?
≪ | ≫ |
ArnsteinBjone ∙ 6 mars, 2017 kl. 00:41
Overlege Mats Humble ved Karolinska har et svært bra og interessant foredrag om D-vitamin. https://www.youtube.com/watch?v=syRaJVIBNnw&t=1s
≪ | ≫ |
Peter Feltenmark ∙ 6 mars, 2017 kl. 23:10
Hej Ann! Intressant!
Har ni kollat upp orsak och verkan? Kan man verkligen mäta kroppens nivåer av D-vitamin i blodet? Du får gärna ge referens då jag inte hittat någon.
Kan blodets nivåer av vitamin D gå upp om man har brist i kroppen?
Sitter överviktiga människor framför TVn eller blir man överviktig av att sitta framför TVn?
Blir du sur i kroppen så utsöndras der calcium från skellettet, liksom vi kalkar sjöarna.
I en kommentar skriver du att fetma innebär lägre nivåer D-vitamin. Menar du lägre nivåer i blodet, eller menar du lägre nivåer i människan? D-vitamin är fettlösligt.
Risken är att du misstolkat och att du med ditt inflytande vilseleder.
Kanske är det så att dina brister i vitala delar ropar på hjärnan som låter utsöndra D-vitamin ut i blodet för att hjälpa andra vitala delar…
Vad tror du om det?
≪ | ≫ |
Sanna ∙ 8 mars, 2017 kl. 10:43
Du ropade på Ann visserligen, men här får du i alla fall en länk till en studie som gjorts gällande just D-vitaminbrist och fetma.
http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=1080&typ=pm
≪ | ≫ |
Nostents4me ∙ 8 mars, 2017 kl. 09:30
T.ex magnesium har normalt tämligen konstant blodvärde men mätt intracellulärt (IC) rasar det typiskt ca 20% från 25 år till 65. Kalcium går samtidigt upp, också mätt IC, inte bra. Men magnesium lagras i kroppen 99% (i och utanför celler, vattenlösligt), bara ca 1% i blodet. Vitamin D lagras i fettvävnad vad jag förstår, så att om vi lever som förr, allltså minskar något i vikt under vintern, kommer sommarförråden fram. Men det kan vara betydligt bättre eftersom fettet inte bara ”ligger på lager” utan är en ”aktiv vävnad” som omsätts kontinuerligt i kroppen. Här kan alltså svaret på Anns ursprungsfråga ligga: Tillräckligt mycket D3 under sommaren kan alltså räcka hela vintern utan viktnedgång. Med tillräckligt mycket ”fulladdat” fett kan alltså D3 t.o.m räcka fler än en vinter. Faran med för mycket D3 tillskott är att med ”tillräckligt” mycket kalcium men inte magnesium kan mjuka vävnader och blodkärl förkalkas. Sol och salta bad är alltså en bra gammal rekommendation med tanke på att havsvattnet åtminstone i väst är rikt på magnesium och intag från solen begränsas naturligt.
Och sluta sola innan det blir för rött, men viktigt att sola lite igen dan därpå, utan krämer. Dessutom bildas D3 på hudytan, så om man duschar direkt med tvål och vatten spolar man bort det man just samlat upp… Men med några timmar i skuggan suger kroppen upp mycket.
Magnesium är dessutom viktigt för att undvika ett för sött blod, men lär också förbrukas när man äter för mycket kolhydrater. Exponentiell försämring när det tär på det intracellulära förrådet, i så fall.
≪ | ≫ |
Tony Berglund ∙ 8 mars, 2017 kl. 09:25
Finns mycket D-vitamin i ägg & smör om de är av bra kvalitet.
≪ | ≫ |
Susanne Barkvik ∙ 8 mars, 2017 kl. 10:36
Följer med intresse det här med D vitamin. Många av mina klienter som träffat under åren har legat väldigt lågt 25-35 Nanomol och också haft symtom som liknar depression och håglöshet och allmänt hängiga. Redan efter 14 dagars intag av högre doser av Dvitamin så har personerna i fråga i känt markant skillnad på välbefinnandet. Man blir piggare, gladare och ser livet mer positivt. Enligt de värden som mäts på vårdcentraler ligger riktvärdena mellan 75- 200 nanomol så de som isåfall är nere på å niv30-40 anser jag vara i riskzon för eventuella symtom. Själv tar jag Dvitamin året om och ger mig en underhållsdos och mår bra av det. Jag skulle kunna gissa att det går omkring många människor som i onödan känner ”ohälsa” där detta lilla billiga dvitaminet kan hjälpa och göra så stor skillnad. Att på något sätt överdosera ser jag som obefintligt.Däremot måste man ”tvinga” sig till ett Dvitamintest för det görs inte automatiskt. Man börjar gärna först leta problemet inom andra områden som utmattning, stress, depression när vi istället borde se hur vi får i oss den näring som våra kroppar faktiskt behöver och hur man själv kan bli delaktig i sin hälsa.
≪ | ≫ |
Per-Åke Svensson ∙ 8 mars, 2017 kl. 10:37
Hur säkra är mätvärdena? Vad är det för onoggrannhet?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 8 mars, 2017 kl. 14:28
Jag är inte så säker på att du minimerar cancerrisken genom att helt undvika solen. Om du solar försiktigt – utan att bränna dig – och bara 15-30 min per dag kan du få D-vitamin utan att öka risken för cancer.
Jag äter fisk som är fångad på ett schysst vis.
≪ | ≫ |