Nyligen fick jag anledning att titta lite närmare på livsmedelsföretaget Santa Marias sortiment – de som förser typ hela Sverige med fredagstacos. Det föranledde ett visst nagelfarande av ingredienslistor och slutade med mejlet nedan, som undertecknad idag har skickat till Santa Maria. 

Hej Santa Maria! Sedan en tid tillbaka har jag följt er verksamhet och nu mejlar jag för att uttrycka min beundran för ert sinne för affärer. Det började egentligen med att jag skulle köpa en rub i affären och föll för den här:


Bara ordet chipotle får mig på gott humör, men som vanligt (en förvärvad yrkesskada) kunde jag inte låta bli att granska ingredienserna:

Och näringsdeklarationen:

Alltså? Enligt mig bör nog en rub främst bestå av kryddor. Min första tanke var ganska syrlig, det ska erkännas. Men så föll min blick på kilopriset:

Det är smått genialt. Ni gör en kryddblandning där en tredjedel utgörs av socker, som har ett världsmarknadspris på typ tre kronor, och blandar det med salt (som jag gissar är ännu billigare), lite citronskal och kryddor och så blir det en produkt där socker och salt säljs för mer än HUNDRA gånger pengarna.

Santa Maria – en vinstmaskin

Jag hoppas att ni inte uppfattar mig som påträngande eller så, men redan i affären var jag tvungen att kika in på allabolag.se för att kolla er årsrapport. Rackarns vad kosing ni gör – år efter år! 217 miljoner i vinst och en vinstmarginal på 13,16 procent förra året. Ekonomi är inte min starka sida – men visst är ni väl nöjda med det? Ni klår Nordic Sugars vinstmarginal på 8,87 procent med råge. Arla och Dafgårds är superakterseglade med sina 4,8 respektive 6,03 procent.

Er lönsamhet väckte en viss nyfikenhet. Hur får man egentligen ett så livskraftigt bolag i den tuffa livsmedelsbranschen?

Santa Maria använder kemi istället för råvaror

I ert fall måste det ha handlat om att anställa kemister istället för kockar. Ta er guacamoledipp. I butik håller Tóp och ni ungefär samma kilopris, men de har 95 procent avokado i sin guacamole medan ni har lyckats få ner mängderna till 1,5 procent. Det är bara att bocka och buga: självklart är det bättre business att sälja en röra färgad med klorofyll (e141), som mestadels utgörs av vatten och som fått sin konsistens med hjälp av stärkelse och förtjockningsmedel, än att kränga en riktig avokadoröra (som dessutom måste kylas). Folk är så gnälliga när det gäller e-nummer – klorofyll är ju helt naturligt.

4 procent ost istället för 62 procent

Sammansättningen av Cheddar Cheese-dippen måste ni också känna er nöjda med. Återigen lyckas ni hålla samma pris som konkurrenterna, men utan att slösa pengar på dyra råvaror. Era huvudingredienser: skummjölk, vatten, solrosolja, modifierad stärkelse (tapioka), cheddarost (4%), salt…

Texas Longhorns huvudingredienser: vatten, ost (cheddarost (48%), ost (14%), vatten, smörmjölkprotein…

En långnäsa åt långhornen, som har 15 gånger mer ost i sin dipp. LOSERS!

Såser baserade på vatten och socker

Kilopriset på vissa av er såser är också imponerande. Jag uppfattar typ Pad Thai-såsen (124 kr/liter i butik), Sweet Chili (52 kr/l) och American BBQ (96 kr/l) som ett slags produktutveckling av ketchup (25 kr/l). Era såser kostar en rundlig slant mer än ketchup, men istället för dyr tomatpuré baserar ni såserna på vatten och socker, eller socker och vatten. Lite variation är det i alla fall!

Druvsocker – tacokryddans egentliga huvudingrediens

Sedan har ni ju varit grymt kluriga när det gäller redovisningen av ingredienserna i er storsäljare tacokryddan (355 kr/kg):

Först undrade jag lite varför ni hade slagit ihop chilipeppar, spiskummin och vitlök till gruppen ”kryddor”. Men så klart: det är för att druvsocker inte ska hamna först i listan. Hade ni redovisat kryddorna var och en för sig (som ni ju ändå gör inom parentes) hade alla kryddor hamnat efter druvsocker. Då blir listan:

Druvsocker, lök (19%), chilipeppar (11%), spiskummin (10%), vitlök (6%), salt, oregano (4%), jästextrakt, potatisstärkelse, potatisfiber, klumpförebyggande medel (e551), kryddextrakt (paprika).

Klart att kryddblandningen säljer bättre om ni lyckas dölja att den främst är baserad på socker. Ett tips: oregano är också en krydda, som ni kan lägga i parentesen (före druvsocker).

Är ledsen om detta blev långrandigt. Innan jag avslutar vill jag bara säga att jag saknar en del i ert Tex Mex-sortiment: själva köttfärsen. Kan man inte tillverka den också av vatten, socker och modifierad stärkelse?

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag köpte till slut en annan rub som gav mer kryddor per krona.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om ultraprocessad mat, Lobbying & industrin. Stötta mitt arbete via Patreon.