Så var vi där igen: forskare har återigen kopplat Alzheimers sjukdom till ett högt blodsocker. Den här gången har de dykt djupt in hjärnan och även upptäckt att cellerna vid demens har svårt att utvinna energi från sin viktigaste energikälla: glukos.
För fem år sedan, när jag plitade ihop ett Ett sötare blod, förvånades jag över all den forskning som visar att ett högt blodsocker ökar risken för demens. Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen. En kartläggning av äldre personer på Kungsholmen i Stockholm visar att pre-diabetes och diabetes mångfaldigar risken för demens, och sjukdomen utvecklas mycket snabbare hos de som hade problem med blodsockret.
En del forskare vill till och med kalla demens för typ 3-diabetes och undersökningar av hjärnor från nyligen avlidna alzheimerpatienter avslöjar att hjärnvävnaden reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin (vilket är illa eftersom insulin behövs för att lagra minnen).
Alzheimer går hand i hand med diabetes
Varför pratar inte läkare mer om detta? Undrade jag när jag skrev boken. Och det undrar jag fortfarande, för hypotesen att alzheimer är en form av diabetes (eller går hand i hand med typ 2-diabetes) blir bara starkare och starkare. Studier har bekräftat att sjukdomsförloppet går snabbare hos personer med högt blodsocker. Med hjälp av ett blodprov som mätte insulinresistens i hjärnan har forskare kunnat förutspå utvecklingen av demens och ungdomar med fetma och insulinresistens har förhöjda nivåer av ämnen som är kopplade till en ökad risk för alzheimer i blodet.
Läs det sista meningen igen. Låt den sjunka in, innan du går vidare till veckans nyhet.
Ny studie: högt blodsocker i hjärnan vid alzheimer
Nu har forskare återigen dissekerat hjärnor från personer med demens: Higher brain glucose levels may mean more severe Alzheimer’s. Deras resultat:
- Ju högre blodsockret var i hjärnan, desto värre var symptomen på alzheimer innan personen dog.
- Cellerna i hjärnan hade svårt att bryta ner och utvinna energi från sockerarten glukos, som är hjärnans primära energikälla.
- Ett högt blodsocker i hjärnan korrelerade med att personen hade ett högt blodsocker många år innan hen avled.
Så vad ska man dra för slutsatser av detta? Jomen, jag tänker att den som gillar sin hjärna ska ta det säkra före det osäkra och hålla sitt blodsocker på en låg och jämn nivå. Här är några enkla knep:
- Om du har typ 2-diabetes: mät ditt blodsocker efter att du ätit och lär dig vad som höjer det. Ät mat som håller blodsockret på en låg och jämn nivå.
- Ring grannen och fråga om ni ska ta en promenad, den motionen räcker för att sänka blodsockret. (Lisa, vad sägs om i kväll?)
- Tänk: demens, demens, demens, när sötsuget slår till. Ät nötter eller mandlar istället.
- Om du inte redan har gjort det: släng ut snabba och vita kolhydrater ur ditt liv. Åtminstone 335 av årets dagar. Utforska istället nya delar av grönsaksdisken. Har du testat palmkål?
- Lär av Patrik Olsson och fixa en bönsallad till middag. Min favorit: svarta bönor, röd lök, lime, koriander (massor), finhackad jalapeño, olivolja och lite salt.
Så underlättar du för din hjärna att leva lycklig i alla dina dagar.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.
Marianne Renvall ∙ 13 november, 2017 kl. 08:10
Intressant artikel, följer gärna dig
≪ | ≫ |
Monica Wahlberg ∙ 13 november, 2017 kl. 08:45
Intresserad av korrekt information
.
≪ | ≫ |
Kerstin Danielsson ∙ 13 november, 2017 kl. 09:12
Med tanke på det vi talade om i fredags! Hjärnan behöver glykos/ Keth
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 13 november, 2017 kl. 10:29
Lever ser alltid till att man har glukos i blodet, även om man inte äter så speciellt mycket. Hjärnan kan också bränna något som heter ketonkroppar och som kommer från fett.
≪ | ≫ |
Alzheimer – kas üks diabeedi vormidest? – Sa ei taha saada diabeetikuks? Mina ka ei taha. Hakkame siis hästi sööma! ∙ 13 november, 2017 kl. 11:35
[…] olla abiks nii segaduses eakale kui tema lähedastele (Link). Täna tahan jagada Rootsi biokeemiku Ann Fernholmi artiklit Alzheimeri teket puudutavatest võimalikest põhjustest. Teen allpool sellest postitusest väikese kokkuvõtte omas vabas […]
≪ | ≫ |
Lotta Ahlquist ∙ 13 november, 2017 kl. 14:16
Jag brukar ligga mellan 6,3-6,8 i fastevärde. Jag fastar 4 dagar i sträck per månad för att få ner blodsockret men det går snabbt upp till över 6 igen. Jag äter lchf med fusk då och då. Har haft samma värde i ca 15 år. Ligger mitt blodsocker oroväckande högt?
≪ | ≫ |
David Johansson ∙ 13 november, 2017 kl. 14:35
Men snälla Ann detta är 10 år gammalt och inget av detta var nytt. Du missar kanske det mest intressanta, nämmigen kopplingen mellan insulinsognalering och bildning av de plack som anses orsaka alzheimers sjukdom. Det finns en lång rad studier med fina bevis för kopplingen.
Dissektioner och epidemiologiska studier i alla ära, men det finns mekanistiska bevis för sambandet också.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 13 november, 2017 kl. 17:24
I know. Men den 10 år gamla vetenskapen är inte spridd vare sig i vården eller till allmänheten ännu. När du skriver ”insulinsignalering” menar du då det faktum att samma enzym bryter ner insulin som betaamyloidplacken? Det finns många fler mekanismer som kan förklara kopplingar mellan högt blodsocker och demens.
≪ | ≫ |
Christian Godin ∙ 13 november, 2017 kl. 14:58
” Enligt en studie har åtta av tio personer med alzheimer problem att reglera sitt blodsocker, dubbelt så många som i kontrollgruppen.” .. Smaksinnet förändras med åldern, och framförallt vid demens så är den del av smaksinnet som fungerar sist, smaken av sött. Spekulativt kan man sträcka ut tårna och påstå ngt om kroppens överlevnadsfunktioner.
≪ | ≫ |
Doris ∙ 13 november, 2017 kl. 16:02
Följer gärna!
≪ | ≫ |
Berith Andersson ∙ 13 november, 2017 kl. 23:24
Mycket intressant! Jag följer gärna dig!
≪ | ≫ |
Professor Douglas Kell ∙ 14 november, 2017 kl. 00:32
Det är en infektion i hjärnan och infektionen orsakar insulinresistens.
Det är virus och bakterier dom har hittat i dom sjukas hjärnor.
Detta är fakta
“There is incontrovertible evidence that Alzheimer’s Disease has a dormant microbial component.
We can’t keep ignoring all of the evidence”
Professor Douglas Kell, Manchester University
http://www.telegraph.co.uk/news/science/science-news/12188092/Alzheimers-disease-could-be-caused-by-herpes-virus-warn-experts.html
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 november, 2017 kl. 06:57
Det som talar emot ditt påstående är att alzheimer går hand i hand med typ 2-diabetes.
≪ | ≫ |
Andreas Östensson ∙ 18 november, 2017 kl. 12:22
Mikroorganismer frodas och trivs i vävnader, vars miljön är sur – surt pH-värde. I synnerhet nedbrytare (mikroorganismer). Med inflammationer som följd. Kroppen står i brand. Vad gör vävnaden sur? Jo, socker…. Bland annat.
≪ | ≫ |
Professor Douglas Kell ∙ 14 november, 2017 kl. 00:33
Det är en infektion i hjärnan och infektionen orsakar insulinresistens.
Det är virus och bakterier dom har hittat i dom sjukas hjärnor.
Detta är fakta
“There is incontrovertible evidence that Alzheimer’s Disease has a dormant microbial component.
We can’t keep ignoring all of the evidence”
Professor Douglas Kell, Manchester University
http://www.telegraph.co.uk/news/science/science-news/12188092/Alzheimers-disease-could-be-caused-by-herpes-virus-warn-experts.html
≪ | ≫ |
Arnfinn ∙ 14 november, 2017 kl. 09:58
Skulle bare..,
≪ | ≫ |
Sune ∙ 14 november, 2017 kl. 12:00
Hej. Du verkar ha missförstått/övertolkat datan. Det finns inget som tyder på att diabetes orsakar Alzheimers. Minskad glokolys i de delar av hjärnan som har dött är ett förväntat resultat och egentligen helt ointressant. Döda celler metaboliserar inte glukos. Andra studier du lyfter fram tyder på att Alzheimer-patienter i större utsträckning har problem med reglerandet av blodsockret. Detta skall inte misstolkas, och är också föga förvånande eftersom hjärnan dör, och därmed även dess förmåga att centralt styra insulin-nivåer. Att demens är ”Typ 3 diabetes” är nonsens. Gäller det förresten alla former av demens, och vad är det som styr vilken av dessa man får? Ett helt ovetenskapligt resonemang. Läs studierna.
≪ | ≫ |
Hans ∙ 28 november, 2017 kl. 07:45
Det är så här man bemöter bra utförd forskning från VOF
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 november, 2017 kl. 06:54
Jomen, jag har läst studierna och dessutom intervjuat många forskare på området. De gör en helt annan tolkning än vad du gör.
≪ | ≫ |
Lilian F ∙ 13 december, 2017 kl. 19:50
Har du kommit i kontakt med Dr Dale Bredesen som i augusti i år kom ut med MYCKET spännande forskningsresultat omkring Alzheimers i sin bok: ”The end of Alzheimers” The first programme to Prevent and Reverse the Cognitive Decline of Dementhia.
Trist bara att den inte finns utgiven på svenska för oss lekmän.
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 13 december, 2017 kl. 23:14
Jag såg deras forskningsrapport 2014. Väldigt intressant! Behövs testas i större vetenskapliga studier.
≪ | ≫ |
Lilian F ∙ 14 december, 2017 kl. 20:06
Det här var skrivet under 2017
≪ | ≫ |
Gunnel Lenneryd ∙ 14 november, 2017 kl. 12:18
Intressant!
≪ | ≫ |
Berit ∙ 14 november, 2017 kl. 15:52
Men en fråga! Bönor innehåller mycket kolhydrater, hur ser du på det? Vänligen Berit
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 16 november, 2017 kl. 06:52
Det innehåller kolhydrater som passerar genom tunntarmen och blir till mumma för alla snälla tjocktarmsbakterier. Begreppet kolhydrater behöver nyanseras…
≪ | ≫ |
Johanna ∙ 22 november, 2017 kl. 10:07
http://fof.se/artikel/sockerindustrin-har-morkat
Läsvärt!
≪ | ≫ |
Ann Fernholm ∙ 22 november, 2017 kl. 12:28
Absolut. Mycket intressant.
≪ | ≫ |
Hanveden ∙ 22 november, 2017 kl. 19:31
Annika D tar upp samma i en länk till en ”Artikel i Daily Mail Online.”
http://annikadahlqvist.com/2017/11/22/socker-orsakade-bade-hjartsjukdom-och-cancer/#comments
≪ | ≫ |
Kristina Hellström ∙ 27 januari, 2018 kl. 19:45
Skrämmande artikel då jag är diabetiker!
≪ | ≫ |
Jörgen ∙ 7 mars, 2018 kl. 09:56
Bra läsning,,,
≪ | ≫ |
Stahlbage ∙ 9 oktober, 2018 kl. 00:23
Se se
≪ | ≫ |
Rigmor Bye ∙ 13 november, 2018 kl. 10:02
Ønsker info
≪ | ≫ |
Irene jacobsson ∙ 13 januari, 2019 kl. 15:20
Vill veta om det är deabetesen som skapar altzamers och i så fall måste man väl ha deabetes innan man blir sjuk i altzamers
Har blivit rädd av länets att inte förbjuda det som är gott .personen är i smalaste laget.
Skall jag begära blodsocker prov ändå fast inga höga prover har visats vid orovtgning
≪ | ≫ |