”Unna dig något gått – men undvik den söta läsken”. Så löd en rubrik på Dagens Nyheters sajt i början av veckan. Men kan vi göra det? Är det okej för hälsan att unna sig bullar, men inte att dricka läsk? Läs min granskning av en studie av tillsatt socker som aldrig borde ha publicerats.

Det är ”skillnad på socker och socker” läste jag på DN:s sajt i tisdags. Genom en så kallad epidemiologisk studie har forskare från Lunds universitet kommit fram till att socker i form av läsk ökar risken för hjärtsvikt och stroke. Socker i form av bakverk ska dock enligt studien vara bra för hjärthälsan. I DN:s artikel står:

För de som inte drack så mycket läsk, men fick i sig socker ändå, exempelvis genom bakverk, fanns ett omvänt samband. Dessa personer hade en lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än de som nästan inte åt något socker alls.

Så har bakverk plötsligt blivit nyttigt nu? Nja, menar forskaren från Lunds universitet. Hon tror i stället att sambandet till exempel kan bero på att de som äter bakverk har ett rikt socialt liv. Detta sociala liv skulle sedan kunna skydda mot hjärt-kärlsjukdom.

Studie om socker med metodologiska brister

Är detta då en rimlig slutsats? Finns det skäl att anta att bullar som äts i gemenskap kan bli direkt hälsosamma? Absolut inte. Det är en ren gissning. Studien har så stora brister att forskarna borde ha avstått från att dra några slutsatser alls.

Problemet är att forskarna har mätt hur de närmare 70 000 försöksdeltagarna åt med hjälp av enkäter. Deltagarna har fått svara på en rad frågor om sitt matintag. Det är allmänt vedertaget att det förekommer en stor underrapportering av onyttigheter i sådana enkäter. Jag har tidigare skrivit om Livsmedelsverkets studie ”Riksmaten” där vi svenskar rapporterar att vi konsumerar motsvarande 4,4 kg godis per person och år. Samtidigt menar livsmedelsföretag att de säljer 15 kg godis per person och år.

I den aktuella studien nämner forskarna att de kan förekomma en underrapportering i enkäterna. De skriver dock om detta i överslätande ordalag:

Other limitations of this study include the self-reported dietary information, which may introduce some misreporting and, as a result, misclassification of exposure.

Enkäterna skulle alltså kunna leda till ”viss felrapportering”. Men är det så enkelt? Är felrapporteringen endast marginell?

Underrapportering av sockerkonsumtion

Tittar du i tabell 1 i studien kan du se att – enligt enkäterna – kom i genomsnitt 9 procent av de kalorier som deltagarna åt 1997 från tillsatt socker. År 2009 var samma siffra 6,8 procent. Den som kan lite om socker och levde på den tiden vet att det är en orealistiskt låga siffror. Dessutom visar studien att sockerkonsumtionen skulle ha sjunkit drastiskt mellan 1997 och 2009. Är det verkligen så?

För att få svar på den frågan kan man gå till Jordbruksverket, som beräknar vår sockerkonsumtion utifrån hur mycket livsmedel som industrin producerar, importerar och exporterar.

Enligt den statistiken konsumerade vi år 1995 cirka 45 kilo socker och sirap per person. Motsvarande siffra för 2010 var 47,5 kg. Jordbruksverket gjorde vissa justeringar kring hur de mäter sockerkonsumtionen år 1997, men det finns inget som tyder på att sockerkonsumtionen skulle ha minskat under denna period. Den drastiska minskning som forskarna såg i studien måste alltså spegla en ökad felrapportering. Hur stor är då felrapporteringen?

Låt oss göra en uppskattning av det. En del av de sötsaker som vi köper slänger vi. Läsken blir avslagen och bullarna torra. Söta livsmedel är dock generellt hållbara, så svinnet är mindre för dem än för annan mat. För att inte underskatta sockersvinnet kan vi ändå anta att så mycket som en tredjedel av allt socker slängs. I så fall fick vi i runda slängar i oss 30 kg socker per person under den period då studien genomfördes. Har man koll på kalorimatematiken kan man räkna ut att det motsvarar ungefär 330 kcal socker per person och dag. Det i sin tur utgör ungefär 15 procent av alla de kalorier som en person i 60-årsåldern (studiens genomsnittsålder) dagligen behöver.

Stor risk för felaktiga slutsatser

Enligt denna uppskattning – som alltså tar höjd för ett stort sockersvinn – tycks deltagarna i sina enkätsvar endast ha fått med ungefär hälften av det tillsatta socker som de egentligen åt (mer 1997, men mindre 2009). Det finns därför skäl att tro att underrapporteringen i studien var stor. Kanske missade deltagarna att få med alla sötsaker som försvinner ner i magen under födelsedagar, jul, nyår, påsk, midsommar och diverse andra olika festligheter? Vi människor är människor. Vi vill vara duktiga. Därför överrapporterar vi hur mycket vi tränar, men underrapporterar hur mycket alkohol vi dricker.

Oavsett orsak till underrapporteringen, är studiens resultat högst osäkra. För ingen vet om någon grupp av personer underrapporterar mer än någon annan grupp. Forskarna borde därför ha undvikt att dra långtgående slutsatser från denna form av studie. Risken att de blir felaktiga är alldeles för stor.

Rigorösa studier ger annan bild av socker

Ett bättre underlag för kunskap är så kallade interventionsstudier. I sådana studier får deltagarna aktivt förändra sin kost på olika vis. Sedan mäter forskarna vad som händer med exempelvis midjemått, blodfetter, blodsocker och annat. Detta ger generellt mycket säkrare resultat än vad man får fram genom studier baserade på kostenkäter.

I augusti i år publicerades forskare en relativt välgjord interventionsstudie där friska personer kraftigt fick reducera mängden socker i maten. Det ledde till att deltagarna gick ner i vikt och förbättrade sina blodfetter. Dagens Nyheter skrev även om denna studie (läs här). Då sa en forskare att:

…en lågsockerdiet är det säkraste alternativet för den som vill gå ner i vikt.

Enligt den aktuella studien skulle alltså en lågsockerdiet tvärt om öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

Det är tvära kast i DN:s hälsorapportering. Inte undra på att det råder en stor förvirring kring vad som är hälsosamt att äta och inte. När välgjord forskning blandas med undermåliga studier blir det helt enkelt en salig röra. Det är dags för forskarvärlden att lämna kostenkäterna bakom sig. Vill vi veta hur onyttigheter som tillsatt socker påverkar oss krävs en annan typ av forskning.

Tillägg: Tydligen har TV4 också rapporterat om studien. Deras rubrik lyder ”Kan en bulle förlänga livet?” Jag har inte sett inslaget, men svaret på frågan är så klart nej.

Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Faktakoll av media. Stötta mitt arbete via Patreon.