Idag är det sockerfria dagen. Det är dags att lyfta något som jag länge har tänkt skriva om: att relativt ny forskning tyder på att en hög sockerkonsumtion kan få cancer att frodas. Allt fler djurstudier visar att sockerarten fruktos kan ge näring åt cancerceller och driva på utvecklingen av tumörer.
Först en viktig sak. Eftersom det är sockerfria dagen och vi vill uppmuntra alla att dra ner på vardagssockret släpper vi appen Matchecken fri denna vecka. Med Matchecken kan du lätt avslöja sockerbovarna i ditt liv. Ladda ner appen från Appstore eller Google Play och skanna sedan koden nedan. Då kommer appen att låsa upp sig. Efter det kan du gå lös i butiken, ditt skafferi eller din kyl. Appen kommer avslöja eventuella sockerbovar…
Det finns många skäl att rensa ut vardagssockret. Sedan länge har vi vetat att det ger hål i tänderna. Det bidrar också till övervikt, fetma och typ 2-diabetes. Frågan jag vill lyfta idag är om sockerarten fruktos också kan bidra till utvecklingen av cancer? Allt fler studier indikerar det.
Många tänker på frukt när de hör ordet fruktos, men de flesta av oss får i oss mer fruktos från tillsatt socker än från frukt. Vitt socker, sackaros, består nämligen av glukos som sitter ihop med fruktos. Så här ser vitt socker ut på molekylnivå:
Eftersom majoriteten av alla livsmedel numera innehåller någon form av tillsatt socker, konsumerar vi historiskt höga mängder fruktos. Mest får vi i oss från godis och sötad dryck. Varför är det då ett problem?
Otto Warburg upptäckte att cancerceller omsätter glukos
Om du har läst min bok Ett sötare blod har du koll på att forskare länge har vetat att cancerceller omsätter väldigt mycket socker. Då har det handlat om sockerarten glukos. Det var den tyske kemisten Otto Warburg som år 1926 upptäckte att cancerceller har samma ämnesomsättning som en hårt tränande muskel. De suger upp glukos från blodet och sprutar ut mjölksyra.
Nu verkar det alltså som att även fruktos kan bidra till att cancerceller frodas.
Glukos-fruktossirap driver tarmtumörer hos möss
I tidskriften Science publicerade forskare 2019 en studie på möss, som genmodifierats så att de utvecklar tarmcancer. När mössen drack dryck som var sötad med high-fructose corn syrup fick de större och mer avancerade tumörer. För att förstå vad som hände i cellerna detaljstuderade forskarna dem. De kunde se att sockerarten fruktos förändrade ämnesomsättningen på ett vis som kan driva på cancerutveckling. Vävnadsprover av mänsklig tjocktarmscancer avslöjade också att cellerna har speciella proteiner (GLUT5) på sin yta som man vet suger upp fruktos från omgivningen.
High-fructose corn syrup är en form av socker som tillverkas från majsstärkelse. Här i Europa kallar vi det för fruktos-glukossirap eller glukos-fruktossirap. Kikar du på ingredienslistorna för godis och glass hittar du ofta glukos-fruktossirap där.
I artikeln i Science skriver forskarna att dagens höga konsumtionen av sockersötad läsk skulle kunna förklara ökningen av tarmcancer bland unga (en trend som syns även här i Sverige).
Fruktos får tarmluddet att växa mer hos möss
År 2021 publicerade samma forskargrupp som ovan en studie i tidskriften Nature. Den visar att fruktos även kan påverka friska tarmceller hos möss. Fruktos gör att tarmcellerna lever längre och tarmluddet (utskotten i tarmen som kallas villi) blir längre. Det gör att tarmluddets yta ökar, vilket i sin tur gör att mössen kan absorbera mer näring från maten. Effekten blir att mössen går upp mer i vikt. Att tarmcellerna lever längre kan också vara en förklaring till varför fruktos driver tillväxten hos cancerceller i tarmen, menar forskarna.
Metastaser i levern tycks frodas på fruktos
Om cancerceller från tjocktarmen sprider sig till levern, verkar de också utveckla en unik förmåga att livnära sig på fruktos. Det såg forskare år 2018 när de kartlade metastaser av mänskliga cancerceller i levern hos möss. Cancercellerna innehöll mer av ett visst enzym, ALDOB, som behövs för att bryta ner fruktos. När forskarna slog ut enzymet växte metastaserna sämre. Samma sak hände när mössen fick mindre fruktos att äta.
Fruktos vid levercancer och bukspottkörtelcancer
Utöver att fruktos kanske kan spela roll vid utvecklingen av tarmcancer, har forskare upptäckt att sockerarten tycks kunna driva på levercancer och ge energi åt den vanligaste typen av bukspottkörtelcancer. Genom att slå ut ett enzym som celler använder när de bryter ner fruktos, har forskare kunnat bromsa utvecklingen bukspottkörtelcancer.
Socker – dosen gör giftet
Vad ska vi då dra för slutsatser av detta? Är allt socker farligt? Absolut inte. Som vanligt är det dosen som gör giftet. När det gäller fruktos har forskare de senaste åren fått nya insikter om hur sockerarten omsätts. I studier på möss har de bland annat upptäckt att fruktos börjar brytas ner redan i tunntarmen. Får mössen endast i sig en liten mängd fruktos, kommer sockerarten alltså inte ens ut i blodomloppet. Om mössen däremot överdoserar fruktos hinner systemet inte med. Då går sockerarten dels ut i blodomloppet och in i levern, dels kommer den att nå hela vägen ner till tjocktarmen, där den kan ställa till oreda.
Det behövs kontrollerade studier av sockrets effekter vid cancer
Jag vill poängtera att det jag skrivit ovan bygger på kartläggningar av möss och cancerceller som isolerats från människor. För att säkert veta om fruktos och tillsatt socker driver på utvecklingen av cancer i verkliga fall, skulle forskare behöva göra en kontrollerad studie där en grupp cancerpatienter får äta en lågsockerkost och en grupp äter som vanligt.
Alldeles oavsett finns skäl att dra ner på sockret och fira en sockerfrihetens dag. Vi i Sverige äter ungefär dubbelt så mycket socker som vi borde. Mest får vi från vår – i jämförelse med många andra länder – enorma godiskonsumtion. När vi äter godis kan vi sluka en hel dagsranson socker på typ fem minuter. Personligen har jag gjort slut med smågodis, i stället njuter jag av mörk choklad. Men just i dag – på sockerfria dagen – äter jag inte ens det.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Nya forskningsrön. Stötta mitt arbete via Patreon.
