Förra året försökte jag hitta kakor som inte var så söta, men som ändå bar fram julens alla goda smaker. Birgitta Höglunds saffranskakor blev en favorit: Julkakor med mandel och kokos och saffran. När det gällde pepparkakor tycket jag däremot att det var svårt att hitta någon ersättare. Det fanns inga bra recept som gick att använda för att baka hjärtan, stjärnor, grisar och gubbar. Degen höll aldrig ihop.
I år tog min man helt sonika och halverade mängden socker i receptet som finns i Bonniers nya kokbok. Dessutom ersatte han en fjärdedel av vetemjölet med mandelmjöl. Jag trodde att degen skulle falla sönder. Men o så fel jag fick! Det gick precis lika bra att kavla ut denna deg som en vanlig pepparkaksdeg. Personligen tycker jag att kakorna blev alldeles lagom peppriga. Pepparkakor är de enda kakor jag fortfarande kan längta efter. De här var perfekta tillsammans med grönmögelost. Barnen gillade dem också. Vi sa aldrig något om den halverade mängden socker och de märkte absolut ingenting. Här är receptet: 150 gram smör, 1,25 dl socker, 3 msk sirap, 1 dl vatten, 1 msk ingefära, 1 msk kanel, 1 msk nejlikor, 0,5 msk kardemumma, 0,5 msk bikarbonat, 6 dl vetemjöl och 2 dl mandelmjöl. Rör smör, socker och sirap mjukt. Tillsatt vatten, alla kryddor och bikarbonat. Arbeta in mjölet. Låt degen vila i minst 12 timmar i kylen, gärna 1-2 dygn. Kavla tunt på mjölat bakbord. Grädda i 200 grader i fem min. Låt dem kallna på plåten.
Nu kanske en del läsare av den här bloggen reagerar eftersom även dessa kakor innehåller en rejäl dos socker och vitt mjöl. För mig handlar det om nivåer och hur mycket man rör på sig. Ett par av dessa kakor på 1:a advent eller Lucia tar inget barn skada av. Problemet uppstår när de äter kakor alla dagar mellan 1:a advent och Lucia också. Det som är bra med en mindre söt smak är att det inte triggar ett så stort sötsug hos barnen.
Om någon annan har ett ännu bättre recept får ni gärna dela med er! Personligen använder jag hellre socker än sötningsmedel och jag vill att pepparkaksdegen ska gå att kavla ut. Att baka bockar och grisar hör ändå barndomen till.
Tillägg: Ett år efter att jag skrev detta recept (när det var dags att återigen baka pepparkakor) insåg jag till min förskräckelse att jag ändå fått mängden socker fel när jag la in recpetet. Nu är det rätt som det står.
Vill du läsa fler liknande inlägg? Titta i kategorin Om socker, Recept och mattips, Okategoriserade. Stötta mitt arbete via Patreon.
Peter ∙ 2 december, 2013 kl. 15:06
Ni kan blanda mandelmjöl och fullkornsrismjöl istället för vetemjölet. Då slipper ni vetemjöl som är rena nervgiftet och alla problem man kan få med läckande tarm osv.
Mvh
Peter på Lifeform
≪ | ≫ |
Peter ∙ 2 december, 2013 kl. 19:31
Just ja glömde bovetet. Det behövs för att hålla ihop degen. Så i ovanstående recept skulle det bli c:a 2dl bovete och 4dl rismjöl istället för vetemjöl. Det gör inget att ha mer bovete det enda är att det lätt tar över smaken vilket inte alla gillar.
Mvh
Peter på Lifeform
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 2 december, 2013 kl. 15:28
Ann,
jag har en sak för dig att fundera över. Du har säkert bekanta dig med Keys 7CS. Baseline TC cholesterol i Ushibuka var 3,7mmol/l ( en av de 2 japansk kohorten). Det visade sig att ungefär 70% av japanesiska män rökte, var av 40% rökte >20 cigaretter per dag. Blodtrycken var ännu högre bland japanare i jämförölse till Väst på grund av världens högsta salt intag. Man drack rätt mycket I Japan också. Men, men.. japanare hade nästan zero av det aterosklerotiska hjärtsjukdom, 1/37 av vad man träffade i Östra Finland; hemorrhagic stroke (ska inte blandas med myocardial infarktion) träffades man i Japan en del på grund av hög blodtryck dock också det ganska litet på slutet av 1950-talet då 7CS inleddes (1958). Lärdom av det här är att inte ens cigaretter eller högt blodtryck har ett effekt i en befolkning med lifetime cumulative exposure to låga kolesterolnivåer. Intag av mättade fetter i Ushibuka var ungefär 2,5% av kalorier (Östra Finland 21%; USA 18%, osv.)
Någonting att fundera på:
”It is well known that the SFA intake is far lower in Japan than in Western countries; for example, the median intake of SFAs for the highest quartile of a Japanese rural population (1970–1980s) was 17 g/d (16) lower than that for the lowest quartile of intake in the Nurses’ Health Study in 1980 (20 g/d) (11). These findings indicated almost no overlap of SFA intakes between the 2 populations”.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20685950?dopt=AbstractPlus
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 december, 2013 kl. 15:55
Om du läser den artikel Keys skrev om sucrose kan du se att sockerintaget skiljde rätt kraftigt också mellan japan och finland
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 2 december, 2013 kl. 20:36
Hej,
jätte nice att du har haft nytta av den artikeln Keys skrev i respons till Yudkin. Problem (för dig) är bara att socker var inte independently associerad med CHD i 7CS, mättade fetter var nog 🙂
Dricker man inte 12 cola flaskor per dag har socker ingenting att hjärtsjukdomar att göra, socker är problem bara för de med övervikt, i skillnad, mättade fetter är alltid ett problem oberoende av vikt. Dessutom ren socker förbättrar glucose tolerance hos de friska.
De var inte heller ett enda överviktigt gubbe i in östra finska kohorten i 7CS.
När diabetiker fick 85% av sina kalorier från snabba, refined kolhydrat, blev allting bättre. En svensk studie.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8116551
“One important line of evidence comes from a consideration of the Japanese experience. In 1952, mortality from CHD among Japanese men 55 to 64 years of age was <10% of what it was in the United States.15,16 Their total cholesterol levels at the time averaged ≈160 mg/dL (estimated LDL, ≈80 mg/dL). It is noteworthy that the Japanese enjoyed this relative immunity to CHD despite the fact that the prevalence of one of the major risk factors—cigarette smoking—was much higher in Japan than in Western countries,17 and another—-hypertension—was just as high.18 Even the diabetic population in Japan fares better than the diabetic population in Western countries. In 1985, almost 30% of British male diabetics but only ≈15% of the Japanese male diabetics had CHD.19 The implication is that if blood cholesterol levels are sufficiently low, the other dominant risk factors, including cigarette smoking, hypertension, and diabetes mellitus, constitute much less of a threat”.
”A crucially important point needs to be noted here: For whatever reasons, the Japanese have their lower cholesterol levels for their entire lifetimes. Lowering the cholesterol level of a 50-year-old American for just 5 years, even if his cholesterol is successfully brought down to a Japanese-like level, is unlikely to convert his risk to a Japanese-like risk”
http://circ.ahajournals.org/content/118/6/672.full
Bästa artikeln mot mättade fetter, från år 1978 av Jeremiah Stamler; ingenting har ändrats, tvärtom mättade fetter ser ut ännu farligare i dag. Stamler samt Jacobs visade redan på 1979 att de flesta studien som S-T meta-analys använde med sin 24-h dietary recall kommer inte att visa någon effekt på grund av regression dilution bias (se Katan et al 2010).
http://circ.ahajournals.org/content/58/1/3.long
http://ajcn.nutrition.org/content/92/2/459.2.full
Ann, tyvärr din IQ matchar inte riktigt med Stamlers, en rysk jude från New York & en geni.
Jag skrev några ord om regression dilution bias samt interinidivudal variation här (några centrala begrepp i diet-heart forskningen):
Diet-Heart Denialism
http://www.drmcdougall.com/forums/viewtopic.php?f=1&t=36077
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 2 december, 2013 kl. 15:56
Tack för tips – ska prova det!
≪ | ≫ |
Erik 2 ∙ 2 december, 2013 kl. 16:44
@richardarppe:disqus
Det finns en intressant kritik mot de resultat som Japan visade upp och den går ut på att det i Japan var en stor skam att dö av hjärtsjukdom och därför bad familjerna att läkarna ska skriva något annat. Vet inte om samma gäller nu. Man har tydligen sett att japaner som flyttat från Japan till väst har haft samma frekvens av hjärtsjukdom som genomsnittet i landet de flyttat till. Man har också sett bland de som flyttat att de som kvarhöll sin japanska låg-fett kost dog dubbelt så ofta av hjärtsjukdom som de som bytte till en ”väst-diet”. Läs Natasha Campbell McBride, Put your heart in your mouth, sid. 14, och fotnötter 12, 17, 18. 12 är Ravnskov; 17 Marmo MG et al; 18 är Oliver MF.
@ Peter
Tack Peter för ett glutenfritt recept. Jag har försökt få Ann att lägga till gluten/gliadin/agglutenin till sin socker-ekvation men det går trögt .. kanske den nya boken?
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 2 december, 2013 kl. 20:51
Erik…LOL.
Mättade fetter är kopplad till MI i Japan (RR 1.39; 2013). Ravnskov är en ren denialist.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23404536
De som äter mindre mättade fetter i Japan är lågutbildad som lidar av alkoholism, röker och äter horrible mängder av salt i äkta japansk tradition precis som det står i alla dessa papper från Japan. Detta folk har mera stroke, som bör inte direkt blandas med ateroskleros för att det handlar mesta om hjärnblödning (hemorrhage) i frågan om japaner.
Här har du en väldigt stort kohortstudien från Syd-Korea med ungefär 800 000 deltagare; de som har låg kolesterol tillsammans med låg blodtryck är skyddad från stroke & MI.
”In our study, increased risk of hemorrhagic stroke in people with low concentrations of blood cholesterol (less than 4.14 mmol/l) was restricted to those with high GGT values [a measure of alcohol intake]; this relation was less evident when alcohol consumption was measured by self report. The measures of blood pressure might not have been a true reflection of risk, as transient high blood pressure associated with binge drinking may have an important role in hemorrhagic stroke. At low concentrations of GGT, low serum cholesterol was not associated with a higher risk of hemorrhagic stroke. In effect, low blood cholesterol may act as a marker of the health damaging effects of alcohol, rather than be a cause of hemorrhagic stroke”.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1488755/http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1488755/
≪ | ≫ |
Stefan ∙ 2 december, 2013 kl. 19:31
Jag har inte hunnit testat de här själv, men dessa paleo-pepparkakor låter väldigt trevliga: http://undervarttak.blogspot.se/2012/11/pepparkakor-paleo-recept.html
Görs på mandel- och kokosmjöl, kokosmjölk, lite kokossocker, ägg, bakpulver och förstås pepparkakskryddor.
≪ | ≫ |
dufva ∙ 3 december, 2013 kl. 09:11
Havre som är betydligt snällare än vete (eg safe starch) går att väva in på de flesta ställen där recepten stipulerar vete.
Åtminstone blir det betydligt mindre negativa konsekvenser för mig med den åtgärden
Magen mår mycket bättre och paltkoman som är oundvikligt när man använder vete uteblir faktiskt helt i mitt fall
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 3 december, 2013 kl. 10:25
Aha. Men går det att baka pepparkakor då? Ska experimentera med det.
≪ | ≫ |
Bosse ∙ 3 december, 2013 kl. 09:44
Vetemjöl är tyvärr inget alternativ om man vill må bra
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 3 december, 2013 kl. 10:25
Det är dosen som gör giftet 😉
≪ | ≫ |
Fredrik ∙ 3 december, 2013 kl. 20:07
Richard Arppe, Om du tror personliga påhopp, användning av härskartekniker och passivt aggressivt beteende hjälper dig i ditt korståg emot LCHF så har du fel.
≪ | ≫ |
Richard Arppe ∙ 4 december, 2013 kl. 17:05
Älskar artikeln av Stamler år 1978. Artikeln är den best kept secret av dig Ann.
http://circ.ahajournals.org/content/58/1/3.full.pdf
Pay attention to the fact that Stamler refers to autopsy studies from South-America which showed the rarity of atherosclerosis among people with one of the highest recorded intakes of sugar in the world.
≪ | ≫ |
lipofil ∙ 10 december, 2013 kl. 10:52
Jag funderar på om det inte går att använda druvsocker i stället för vanligt strösocker i degen? Anledningen till funderingen är att av druvsockret blir allt till glukos, men av det vanliga sockret blir hälften till fruktos, och fruktosdelen vill vi kanske slippa? Sen vet jag inte hur/om mängden socker då behöver justeras i degen.
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 10 december, 2013 kl. 11:51
Intressant tanke! Vet att det också finns glukossirap att köpa.
≪ | ≫ |
Malin ∙ 3 december, 2014 kl. 16:46
Jag ska testa receptet. Låter väldigt bra. Måste man ha i socker eller funkar det utan?
≪ | ≫ |
AnnFernholm ∙ 3 december, 2014 kl. 21:56
Utan blir inte gott…
≪ | ≫ |